Källa. IFAU
Stor enkät: Så tycker lärarna om karriärtjänster
Huvudsyftet med karriärstegsreformen och lärarlönelyftet var att kvaliteten på undervisningen skulle öka.
Förstelärare
Förstelärarna gillar yrket.
Men de som inte fått förtroendet till tjänsterna vill i högre grad lämna jobbet, visar en ny rapport.
– Jag känner igen mycket av kritiken, säger Robin Smith, förste vice ordförande för Sveriges Lärare.
13 000 legitimerade lärare från förskoleklass till gymnasiet har svarat på en enkätundersökning från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Frågorna handlade om vilken betydelse lärarlönelyftet och karriärtjänster för lärare för lärare fått för yrkesrollen, relationen till andra lärare och arbetsuppgifterna.
Kritik mot tillsättandet
Och det finns kritik mot förstelärarsystemet. De som fått ta del av de nya tjänsterna är mer nöjda med arbetet samtidigt som de som står kvar och stampar i högre grad funderar på om det är värt att fortsätta vara lärare.
– Idén är att man ska premiera de som är bäst. Det håller ju de flesta lärare med om, att man ska få mer betalt om man är bättre än andra. Men många lärare tycker inte att tillsättandet av förstelärare har skett på ett sådant sätt att man verkligen vet att det är de skickligaste som har utsetts, säger Catarina Player-Koro, professor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet till Altinget.
Robin Smith.
Robin Smith, förste vice ordförande för Sveriges Lärare förstår kritiken.
– Det saknas transparens och tydliga kriterier. Det måste bli tydligare för alla vad som är meriterande för att bli förstelärare och det behöver samordnas med det nationella professionsprogrammet, säger han till Vi Lärare.
Stor variation
Huvudsyftet med karriärstegsreformen och lärarlönelyftet var att kvaliteten på undervisningen skulle öka. Det har inte blivit så, inte överallt, i alla fall.
– Lärare som inte är förstelärare eller fått högre lön genom lärarlyftet upplever inte att förstelärarna bidragit till att stärka undervisningens vetenskapliga grund eller spridit vetenskaplig kunskap till lärare. De anser inte heller att deras undervisning utvecklats till följd av förstelärarna”, skriver Catarina Player-Koro i rapporten.
Källa. IFAU
Enligt Robin Smith varierar förstelärarnas uppgifter stort från kommun till kommun och ofta är det för stort fokus på det kollegiala lärandet och övergripande trender än viktig spetskunskap.
– Det krävs utbildningsinsatser. Kvalitativ fortbildning saknas på många håll. Kvaliteten i skolan ska inte påverkas av hur djupa fickor kommunen har och därför måste skolan finansieras statligt, säger Robin Smith.
LÄS MER:
Skolverket: Så blir nya professionsprogrammet
Facket efter Skolverkets förslag: Då ska lönen bli högre
Nu inleds samtal om viktiga frågorna: ”Vill ha snabbt besked”
