![](/contentassets/1b1383578c234cdc9f6f2a6e5e49fa42/anders-linde-laursen_05.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Anders Linde- Laursen, dekan på fakulteten för Lärande och Samhälle på Malmö universitet, säger att lärosätena har blivit eftersatta när det gäller statliga satsningar på lärarlöner.
Lärarlön Chefer på olika positioner på universiteten i Malmö och Göteborg beskriver de ökande löneskillnaderna och den hårdnande konkurrensen om lärarna mellan kommunerna och lärosätena som rejält utmanande.
LÄSTIPS: Högskollärare tjänar miljoner på att byta arbetsgivare
Åke Ingerman, dekan på utbildningsvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet, ser stora utmaningarna med att rekrytera nya lärare till Lärarutbildningen – men även att behålla de lärare och lektorer man har.
Åke Ingerman, dekan på utbildningsvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet. Foto: Göteborgs universitet
– Vi har haft många 40-talister som har gått i pension. De har arbetat under lång tid på Lärarutbildningen och varit en bärande del av den, säger han.
Det har blivit allt svårare att få tag på förstelärare eller lärare med lång erfarenhet som är beredda att ta en tjänst på heltid eller deltid. Lärosätena har svårt att konkurrera med de kommunala lönerna. Lärosätenas lönestrukturer är främst uppbyggda utifrån vad man presterat forskningsmässigt, så kallad vetenskaplig senioritet, medan kommunerna har en betydligt friare individuell lönesättning. Det har också blivit lättare för lärare, som exempelvis arbetar med forskning och utvecklingsarbete, att röra sig mellan skolans och lärosätena världar.
– Det har blivit svårare att konkurrera för oss utifrån den väldiga löneökning som har skett i kommunerna under de senaste 10 åren. Vi har inte haft den starka löneutvecklingen hos oss. Hos oss placeras lärare som inte disputerat, enligt våra lönestrukturer, i en adjunktsanställning och i den nedre delen av den skalan, medan de i kommunerna kan ha ganska höga löner, säger Åke Ingerman.
LÄSTIPS: Joakim höjde lönen med 14 500 kronor: "Jobbet räknades inte"
Men det handlar inte bara om adjunkternas löner utan även lektorernas eftersom den gruppen lärare har blivit allt mer eftertraktade i kommunerna.
– Senast i dag pratade jag med Göteborgs stad där de har flera kommunala lektorer som tjänar uppemot 60 000 kronor. Och det är vad våra professorer har i lön så det är en väsentlig skillnad så klart. Vår lönestruktur baseras på vetenskaplig senioritet, säger han.
Åke Ingerman känner en oro över att de etablerade lärarna med höga löner, som jobbat lite längre tid i läraryrket, kanske väljer bort forskarutbildningen eftersom det blir för kostsamt med de relativt låga doktorandlöner som erbjuds.
Enligt de dekaner och prefekter, som Läraren intervjuat på Malmö och Göteborgs universitet, är det allra svårast att rekrytera matematikdidaktiker, disputerade lärare mot unga år, disputerade yrkeslärare och yrkeslärare som kan det yrkesdidaktiska, språkinlärning mot yngre år och speciallärare och specialpedagoger med olika kombinationer.
Åke Ingerman har försökt lyfta löneproblemet centralt på Göteborgs universitet för att Lärarutbildningen ska kunna prioriteras och erbjuda något mer konkurrenskraftiga löner till sina lärare. Men eftersom det kan påverka lönestrukturen på hela universitetet så är det inte lätt att lösa problemet lokalt. Det skulle krävas en större statlig satsning riktad mot Lärarutbildningarna för att kunna utjämna de stora löneskillnaderna.
– Det är svårt att bryta mot lönestrukturer för att plocka och konkurrera med enskilda individer för det skapar ringar på vattnet på andra håll som exempelvis kan påverka resursförutsättningarna på Lärarutbildningen, säger han.
Universiteten och högskolorna har tidigare, vid sidan om lönen, kunnat konkurrera med att deras anställda adjunkter och lektorer varit en del av en spännande forskningsmiljö. Det har också setts som lite fint att arbeta på ett lärosäte. Men många kommuner erbjuder nu förstelärare och kommunala lektorer möjligheter att arbeta med intressanta forsknings- och skolutvecklingsuppdrag i kombination med läraruppdraget vilket gör att de faktiska skillnaderna i arbetsuppgifterna blir allt mindre. Och då får löneskillnaderna en större betydelse.
Anders Linde- Laursen, dekan på fakulteten för Lärande och Samhälle på Malmö universitet, säger att lärosätena har blivit eftersatta när det gäller statliga satsningar på lärarlöner.
Anders Linde-Laursen är dekan på fakulteten för Lärande och Samhälle på Malmö universitet där Lärarutbildningen huserar. Han pekar på att statliga satsningar, som olika karriärreformer och andra åtgärder, riktade till lärare på den kommunala skolsidan har lett till att kommunerna kunnat höja lärarnas löner.
– Samtidigt har vi blivit eftersatta. Det ställer till problem i vissa stycken. Vi vet att det finns bra lärare därute som vi inte får in till oss därför de erbjuds bättre förhållanden i den kommunala verksamheten, säger han.
Anders Linde-Laursen betonar att han fortfarande får in bra ansökningar från ”härliga, duktiga och engagerade människor”. Han är inte ute efter att bjuda över kommunerna men önskar att han åtminstone kunde matcha de kommunalanställda lärarna löner så hans sökande kan göra ett positivt val. Han efterlyser ökade statliga medel till lärarutbildningarna och nationella forskarskolor.
– Lärarutbildningen är Sveriges största utbildning samtidigt bedriver vi utbildningen på den lägsta prislappen som man har i systemet. Jag kan inte gå omkring och ha ont i magen och skämmas för att jag inte kan matcha löneanspråken när de sökande till en tjänst säger att de har 8 000 kronor mer i sin nuvarande lön. Jag kanske kan lägga på 5 000 kronor och hoppas att de ändå tackar ja och tycker att det är trevligt att få en annan typ av tjänst, säger han.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.