Bristerna med lärares legitimation: ”Upprörande”
30 000 lärare undervisar trots att de saknar behörighet, enligt Riksrevisionen
Lärarlegitimation
Lärarlegitimationen har inte gett önskat resultat. Det konstaterar Riksrevisionen, efter sin granskning.
– Slappheten är minst sagt upprörande, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog.
Lärarlegitimationen infördes 2011. Läraryrket skulle bli mer attraktivt, lärarprofessionen starkare, undervisningen få högre kvalitet och rättssäkerheten för barn och unga skulle stärkas.
Men den främsta orsaken var att barn och elever skulle undervisas av kvalificerade och lämpliga lärare.
Sedan reformen infördes har Skolverket utfärdad 360 000 legitimationer.
Men utfallet är inte vad beslutsfattarna förväntat sig.
Anna Olskog är inte förvånad.
”Slappheten upprörande”
– Slappheten i både tillämpning och regelverk runt legitimationsreformen är minst sagt upprörande, säger hon.
Riksrevisionen konstaterar att 30 000 lärare, räknat i heltidstjänster, undervisar i ett ämne de inte har behörighet för.
En tredjedel av lärarna saknar pedagogisk högskoleexamen. Den andelen är lika stor som när lärarleget infördes.
– Undantagen har bidragit till att det finns obehöriga, men nu när barnkullarna blir mindre är det ett gyllene tillfälle att se över, säger Keili Saluveer, projektledare på Riksrevisionen.
Krav på skärpning
Sveriges Lärare har uppvaktat regeringen med sina krav på skärpning.
– De måste täppa till kryphålen, säger Anna Olskog.
Lärarfackets kravlista innehåller bland annat slopade undantag för Waldorf-, yrkes- och modersmålslärare. Men också krav på huvudmännen att sluta anställa obehöriga för att spara pengar.
Vi Lärares granskning visar att skolor sparar miljardbelopp på att välja bort behöriga lärare.
– Vi har hört inom ramen för granskningen att huvudmän fortsätter att anställa obehöriga igen och igen, säger Keili Saluveer.
”Fördelar med systemet”
Trots bristerna vill Riksrevisionen att legitimationen blir kvar.
– Det finns fördelar med systemet, till exempel att Skolverket och inte huvudmännen bedömer behörigheten. Själva systemet med disciplinära åtgärder ökar rättssäkerheten för barn och elever, men problemet är att olegitimerade inte drabbas av disciplinpåföljder, säger Keili Saluveer.
LÄS ÄVEN:
Fackets krav: Så ska kryphålen täppas till
