Professorn: Betala tillbaka studielånet till lärare
Mats Bergman, professor i ekonomi vid Södertörns högskola, menar att återbetalda studiemedel kan locka fler att bli lärare.
Lärarbrist Betala tillbaka studielånet för den som väljer att bli lärare. Det är ekonomiprofessor Mats Bergmans förslag till regeringen när det gäller att minska lärarbristen – efter en genomgång av forskningsläget.
LÄS ÄVEN: Lärarna som lämnar skolan – här jobbar de idag
Fram till 2035 räknar Skolverket med att det saknas 131 000 lärare och förskollärare.
Att inrätta fler utbildningsplatser har inte ökat söktrycket till önskade nivåer, menar Mats Bergman.
Han är professor i ekonomi vid Södertörns högskola och har gått igenom forskningsläget på området till en rapport för tankesmedjan Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) – vilker Altinget skrivit om.
– Jag fick tillfälle att titta på hur vi borde dimensionera våra högre utbildningar, en bred ingång. Jag har tittat historiskt och hur man gör i andra länder och vad som är särskilt för Sverige och hur det borde vara. Jag landade i slutsatsen att vi borde ändra balansen, säger han.
Dels vill Mats Bergman att studenternas önskemål ska väga tyngre. Dels vill han att samhällets behov ska göra det.
Amerikansk militär som förebild
Hans förslag att locka fler till läraryrket är att staten betalar tillbaka studielånet till examinerade lärare efter ett visst antal år i arbetet.
– Norden är lite annorlunda, vi har kostnadsfri högre utbildning. I resten av världen tar man betalt. Man kanske inte automatiskt efterskänker studielånen efter en viss tid, men man gör återbetalningen inkomstbetingad.
– Sen har jag tänkt på amerikansk militär. Där använder man högre utbildning som en betalning och säger att efter ett visst antal år som militär får man en högskoleutbildning. Jag säger inte att det är samma sak att vara lärare och militär men det amerikanska samhället har bestämt sig för att det är ett sätt att rekrytera soldater, säger Mats Bergman.
Intressant att titta på studieskulden
Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén bekräftar att svenska lärarlöner är för låga.
– Vi ser ur ett livslöneperspektiv att det inte är så attraktivt att bli lärare. Och det är klart att studieskulden är en del av det. Så det kan vara intressant att titta på, säger hon.
Det finns dock nackdelar med en sådan reform.
– Den rena kostnaden är en. En bättre modell vore att höja lönen generellt, jag tycker att lärare har lite för dåligt betalt i förhållande till vikt och ansvar. Men det är en väldigt dyr reform och staten sitter inte på ett sådant instrument. Man har försökt med förstelärarsystemet men det tillhör egentligen inte statens verktygslåda, säger Mats Bergman.
Nackdel att dra gränser
Förslaget riskerar dessutom att skapa orättvisor mellan lärare som omfattas och de som inte gör det.
– En annan nackdel är att dra gränser mellan vilka yrken som ska få det och inte. Om lärare får, vad gäller studie- och yrkesvägledare och kuratorer och sjuksköterskor som jobbar i skolan. Det blir en politiskt svår fråga, säger han.
Åsa Fahlén pekar på ett annat problem.
– Tittar man på incitament att bli lärare så är lönen en del, men det är inte det enda. Det viktigaste är att få möjligheten att vara lärare och genomföra välplanerade lektioner, tid att utvärdera dem och så vidare. Det är där skon verkligen klämmer, säger Åsa Fahlén.
”Pengar är inte allt”
Hon får medhåll av ekonomiprofessorn.
– I min genomgång av forskningsläget kom jag fram till att just pengar har en viss dragkraft, i den mån att yrken som ger höga löner lockar men effekten är inte jättestark. Samhället bör ändå med försiktig hand styra unga vuxna till de yrken som behövs. Det gör vi ju i vissa fall, att man särskilt uppmuntrar kvinnor till tekniska yrken. Man måste jobba på olika sätt och pengar är inte allt, säger Mats Bergman.
LÄS ÄVEN:
Allt fler lärare säger upp sig på grund av arbetsmiljön
