OECD: Här ligger svensk skola i botten
Lärarbristen är akut, larmar Anna Olskog, som ser högre löner och en rimlig arbetsbelastning som medicinen.
Lärarbrist
En ny rapport från OECD får Sveriges Lärare att larma.
Sverige placerar sig i det internationella bottenskiktet när det gäller behörighet: här undervisar en stor andel obehöriga lärare.
– Det visar svart på vitt det vi varnat för. Lärarbristen är akut, säger ordförande Anna Olskog.
När OECD mäter behörigheten bland lärarna i grund- och gymnasieskola i 24 länder, lämnar de svenska siffrorna saker att önska.
I Sverige saknar cirka 20 procent av gymnasielärarna och 15 procent av grundskollärarna behörighet.
Det kan jämföras med 7 procent i gymnasiet och 6 procent i grundskolan, som är OECD-snittet.
Andelen obehöriga har också ökat sedan 2014/15.
Det visar OECD-rapporten ”Education at a glance 2025”.
”Svart på vitt”
– Den visar svart på vitt det vi varnat för. Lärarbristen är akut, det livslånga lärandet når inte alla. Det är en väckarklocka för svensk skola – och den ringer högre och högre. Det är ett hot mot elevernas framtid och Sveriges konkurrenskraft, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Sverige har också högst andel icke tillsatta tjänster vid terminsstart, ett annat mått på lärarbristen. 2022/23 låg andelen på 5 procent.
Skolverkets siffror visar en ännu lägre behörighet, som beror på att den svenska myndigheten räknar mer detaljerat – till exempel per ämne och undervisningstillfälle, medan OECD använder ett mer övergripande mått.
OECD pekar ut pensionsavgångar som en stor faktor bakom fallande behörighet i svensk skola.
Och de kommer att fortsätta påverka utvecklingen, eftersom drygt 40 procent av den svenska lärarkåren är över 50.
Låg lön – hög belastning
Samtidigt som det är svårt att rekrytera nya studenter till lärarutbildningarna.
OECD nämner relativt låg lön, hög arbetsbelastning, den administrativa bördan och den begränsade möjligheten att göra karriär som några generella förklaringar bakom lärarbrisen.
Anna Olskog ser högre löner och en rimlig arbetsbelastning som medicinen.
– Lärarbristen är ett hot mot elevernas framtid. Vi måste motarbeta den, och svaret har vi haft länge. Det är framför allt reglerad undervisningstid, tid till för- och efterarbete och maxtak för barngrupperna, säger Anna Olskog.
Och på regeringens bord ligger Bo Janssons utredning, med just dessa förslag.
Väntar besked
Skolsverige väntar på besked.
– Vi behöver svar, det är en sak som är säker. Det behövs ett framtidshopp för barn, elever och lärare – och det svaret finns i utredningen. Det råder ingen tvekan om att det skulle kunna göra en sådan skillnad för oss, säger Anna Olskog.
Sveriges Lärare har 300 000 medlemmar.
6 av 10 uppger att arbetsbelastningen är för hög.
Och Anna Olskog påminner:
– Framför allt är vi lärare till barn och elever, de som är vår framtid.
Facket hoppas också på att det nya professionsprogrammet ska ge lärarnas karriärmöjligheter – och löner – en skjuts.
LÄS ÄVEN:
Alla partier säger JA till reglering av lärares tid
Sex av tio lärare: Vi har för hög arbetsbelastning
