Maria Wiman: Halloween? Nej, bara en lärare i oktobermörkret

Foto: Bilden är AI-genererad

Maria Wiman som hon känner sig som lärare i slutet av oktober.

”Jag är ingen övernaturlig dödsvålnad från avgrundens djupaste vrå – orsaken till min gradvisa fysiska degradering är systemfelen som får hela golvet att svaja, skriver Maria Wiman.

Tydligen har Halloween sina rötter i den keltiska högtiden Samhain, som markerade slutet på skörden och början på vintern. Då trodde man att gränsen mellan de levande och de döda var så tunn att andarna besökte jorden. För att skrämma bort dessa väsen från andra sidan bar man skräckinjagande utklädnader. 

Jag är inte det minsta rädd för dessa spöken och mylingar. Det är snarare de som borde vara rädda för mig. Min utklädnad i år är nämligen extraordinär. Jag brukar titta mig i hiss-spegeln efter en arbetsdag och imponeras över min egen fasansfulla uppenbarelse. Vilket makalöst förfall! Ja, i år har jag tamejtusan överträffat mig själv. 

Bara otäckare när jag ler

Ögonlocken hänger, ringarna runt ögonen vittnar om ett mörker som skulle få Hin Håle själv att skygga tillbaka, jag har fått märkliga rynkor överallt, andningen rosslar och väser, håret hänger i stripor kring det hiskliga ansiktet. Och det är som att ögonen inte riktigt fungerar som de ska. När jag ler blir jag bara ännu otäckare. Ja, det är bara att titta på bilden (som visserligen förstärkts en smula av artificiell intelligens).

Denna Halloween-skrud är inget man kan beställa till brakpris från Temu. Nej, den är inte förunnad vem som helst och jag har betalat dyrt med mitt förstånd. 

Politiska utspel som kommer ur det blå.

Missförstå mig inte. Det är inte eleverna som har orsakat min hidiösa uppsyn. Tvärtom faktiskt. Det är heller inte att planera undervisning eller hålla i lektioner. Det är inte min skolledning eller mina kollegor. Orsaken till min gradvisa fysiska degradering återfinns i helt andra omständigheter. 

Det handlar om sprickor i fundamentet. Det är systemfelen som får hela golvet att svaja. Att man måste hålla i sig för att hålla balansen, att man måste vara på tå, på helspänn, det är den ständiga beredskapen. Det handlar om politiska utspel som kommer ur det blå och som vi sedan ska stå till svars för, såsom nationellt mobilförbud och no excuses-pedagogik. Det handlar om knäppigheter som skapar allvarlig djupmigrän (såg ni att Liberalerna på allvar vill ge okej till skoluniform för att öka studieron i klassrummet?! Man vill FÖRBJUDA elevinflytande för ökad DISCIPLIN!) och det handlar om den kollektiva etiska stress som tuggar sönder nerverna (räcker någon lärare i detta land till på riktigt?).

Jag ska fira höstlov i min rysliga men helt oförädlade Halloween-kostym. “Titta vilken vedervärdig demon!”, kommer vettskrämda barn darra när jag släpar mig förbi dem på gatan. Men jag är ingen övernaturlig dödsvålnad från avgrundens djupaste vrå. Jag är blott lärare i slutet av oktober.

LÄS MER:

Lärare larmar: Elevers inflytande har gått överstyr

Enkäter i skolan: ”Elever ska inte utvärdera oss”

Läraren: Elevers tyckande väger absurt tungt

Skrotar elevenkäterna: ”Hemska saker om lärare”