Mirza har köket som sitt klassrum

Stämningen är hög i klassrummet på Burgårdens gymnasium i Göteborg. Omgiven av en grupp frågvisa, ibland ifrågasättande, elever är det i det sammanhanget då köksläraren Mirza Santa trivs som bäst.

– Jag är lärare inom både praktiska och teoretiska ämnen i köket. Matlagning så klart, men också hygien och näringslära. Det blir även en del livsmedelskunskap och ekonomi, om hur man beräknar och planerar, berättar Mirza Santa.

Han undervisar på gymnasiesärskolans program för hotell, restaurang och bageri. Eleverna här har särskilda behov, men vill precis som alla ungdomar få en utbildning och komma ut i arbetslivet. Eleverna på gymnasiesärskolan går fyra år eftersom de behöver lite längre tid på sig för att tillgodogöra sig kunskapen.

Att undervisa ungdomar med särskilda behov innebär att man som lärare måste tänka till lite extra.

– Det krävs en annan närvaro av mig som lärare. Det är inte alltid de tänker i samma banor som jag. Det är roligt och krävande samtidigt, säger Mirza Santa.

Som lärare måste man vara väldigt konkret och handfast.

– Det krävs lite mer för att få eleverna att bli startklara och börja laga mat. Man måste också tänka till kring hur man ger instruktioner under matlagningen.

Mirza Santa har undervisat i 13 år på olika gymnasieskolor och komvux. Innan dess arbetade han som kock. Att det blev läraryrket är kanske ingen slump. Han var nyfiken på jobbet sedan tidigare, men det behövdes en vänlig knuff för att Mirza Santa skulle våga ta steget. Under sin tid som kock var han handledare för gymnasieelever och tyckte det var roligt.

En dag kom ett telefonsamtal från skolan, vars elever han handledde.

– Jag brukade aldrig gå på handledarträffarna eftersom de var på måndagarna. Du vet när man jobbar på krogen, måndagen är en ledig dag som man inte gärna offrar, säger Mirza Santa.

De här gången var det dock närvaroplikt på mötet. Mirza Santa fick veta att skolan hade något de ville prata om.

– Telefonsamtalet var jätteformellt och jag tänkte ”shit, vad har jag gjort”. Jag trodde eleverna hade klagat på mig, berättar Mirza Santa och skrattar.

Det var tvärtom. Skolan erbjöd kocken ett års vikariat som yrkeslärare. Innan han vågade tacka ja ville Mirza praktisera på skolan.

– Jag prövade en vecka och jag kände direkt att det här är fantastiskt. Det var absolut något jag ville jobba med.

Mirza hoppade med liv och lust på vikariatet. Omgående började han också studera på yrkeslärarprogrammet på Pedagogen vid Göteborgs universitet.

Mirza Santa är på många sätt en typisk yrkes-lärare. Han har en gedigen bakgrund i branschen och har utbildat sig till lärare i vuxen ålder. När Mirza satte sig i skolbänken var han småbarnsförälder med allt vad det innebär.

I likhet med många andra blivande yrkeslärare studerade Mirza Santa på distans samtidigt som han jobbade.

– Det blev många sena nätter man fick lägga på plugget. Det var tufft, men jag hade ett mål. Det som drev mig framåt var att det var tidsbegränsat. Och så hade jag sommarlovet då man kunde återhämta sig att se fram emot, säger Mirza Santa och tillägger:

– Man ska inte tänka så mycket på det som är jobbigt.

Om du vill ha en hållbar framtid i yrket måste du ha en utbildning.

Det råder brist på yrkeslärare i Sverige. De kommande tio åren behöver det utbildas 17 000 yrkeslärare för att skolan ska klara behoven. Jämfört med i dag måste antalet examinerade yrkeslärare mer än fördubblas, från dagens nivå på knappt 500 till 1 100.

I en aktuell rapport presenterar Svenskt Näringsliv en rad förslag för hur det ska bli mer attraktivt att utbilda sig till yrkeslärare. En bärande del är att fler ska kunna göra som Mirza Santa och arbeta som lärare parallellt med studierna.

Mirza Santa tror att skolorna måste rekrytera mer aktivt för att locka fler till yrket. Och bland alla landets handledare finns en utmärkt rekryteringsbas.

– Vi samarbetar med enormt många duktiga handledare. Det behövs kanske att någon talar om för dem att de ska bli lärare, som väcker deras intresse, säger Mirza Santa.

För honom var det helt självklart att genomföra den pedagogiska utbildningen och inte nöja sig med att vara obehörig lärare. Att vara duktig på sitt yrke är inte samma sak, menar Mirza Santa, som att föra kunskapen vidare till andra.

– Vill man inte plugga pedagogik kan du inte bli lärare, så enkelt är det faktiskt. Det är bara att inse att om du vill ha en hållbar framtid i yrket måste du ha en utbildning.

Efter mer än ett decennium som yrkeslärare är Mirza Santa nöjd med beslutet han tog efter den där testveckan.

– Jag får kombinera det bästa här i världen, utbildning, matlagning och massor av kontakt med människor. Det är underbart.

Svårast är att hitta en balans så att man är där för alla

I rollen som lärare på en gymnasiesärskola ingår den ansvarfulla och svåra uppgiften att lotsa ut ungdomar med särskilda behov på arbetsmarknaden.

– Svårast är att hitta en balans så att man är där för alla, att alla känner att man finns där. De har olika behov. Det gäller att kunna göra det utan att bränna ut sig själv, säger Mirza Santa.

En del av eleverna behöver så mycket stöd att de arbetar i daglig verksamhet efter avslutad skolgång. Andra klarar att söka jobb på egen hand på den öppna arbetsmarknaden, en del fixar det med lite hjälp.

– Det är en del i vårt arbete, att pröva oss fram för att se vilket stöd de kan behöva. Vi försöker förbereda en smidig övergång.

Den största kicken i Mirza Santas jobb är när han tar en lunch på stan och ser en tidigare elev skymta i köket.

– Jobbet känns väldigt meningsfullt när man träffar elever och de har ett jobb, de har kanske flyttat hemifrån. Att se att de har blivit vuxna, fullt fungerande samhällsmedborgare, det är fantastiskt.