Hundra miljoner kr i lönelyft brinner inne

Totalt 1,4 miljarder kronor har begärts ur Skolverkets lönelyftskassa, en ökning med 34 miljoner jämfört med förra gången. Och till skillnad från i höstas då fyra kommuner missade att begära ut pengar, så har samtliga landets kommuner ansökt denna gång.

– Vi var positiva redan i höstas över att skolhuvudmännen efter relativt kort tid ändå lyckades rekvirera så pass mycket. Den positiva trenden håller i sig, ser vi nu, säger Andreas Spång, chef över bidragsenheten på Skolverket.

Både kommunerna och de fristående huvudmännen bidrar med ökningen. Men samtidigt ligger alltså 100 orörda miljoner kvar på kontot som skulle ha gått till att höja lärares löner.

– Dels handlar det om att det är svårt för huvudmän som söker att utnyttja 100% av sin ram, som är baserad på elevpopulationen de senaste tre åren. Sen kanske inte alla har tillräckligt med legitimerade lärare, utsedda personer kan gå ner i tid eller blir föräldralediga, säger Andreas Spång.

Men det finns också 94 fristående huvudmän som inte har sökt en enda krona.

– Det kan bero på olika saker. Kanske har de inga behöriga lärare, säger Andreas Spång.

Eskilstuna är en av de kommuner som fumlade till processen förra gången det skulle sökas lärarlyftspengar, vilket ledde till att de fick betala utlovade miljoner till lärarna ur egen ficka.

– Misslyckandet förra året kostade 12 miljoner kronor, och det har påverkat skolans ekonomi. Så i år måste det bli rätt, säger Jessica Olsson, kommunföreningsordförande för Lärarnas Riksförbund (LR) i Eskilstuna.

I Eskilstuna är det är samma lärare som sist som ska få ta del av de nya pengarna. Vad som sker med de lärare som ännu en gång lämnas utanför är oklart.

– Vi har skickat ett förslag till personalutskottet hur man skulle kunna göra för att kompensera de som är duktiga och blir utan. Men de tyckte att det var för dyrt. Det finns fortfarande mycket att göra, säger Jessica Olsson.

– Det är jätteviktigt att skolhuvudmännen jobbar aktivt med det här, och att man har öppenhet och transparens för att få trovärdighet i processen. Vi kan se att vissa kommit längre än andra vad gäller den saken, säger Andreas Spång på Skolverket.