Läraren bakom de internationella skolorna

LÄSTIPS Internationella skolor på frammarsch i Sverige

Internationella skolor är något av en udda fågel i Sverige då svenskar är vana vid att skolor är kostnadsfria. I dagsläget finns bara 19 internationella skolor på grundskolenivå i Sverige och 6 på gymnasienivå plus kommunala så kallade IB-gymnasier, enligt Skolverkets skolenhetsregister.

Det har Alaa Hanna för avsikt att ändra på. Han är ägare och vd i den nya skolkoncernen, Steam education holding AB med sex dotterbolag, som nu växer fram i Sverige.

I dagsläget har Alaa Hanna fått tillstånd av Skolinspektionen att driva sex internationella skolor. Två grundskolor och två gymnasier i Göteborg enligt brittisk- respektive amerikansk läroplan och en grundskola och ett gymnasium i Uppsala enligt brittisk läroplan. Den första grundskolan British International school Uppsala öppnar i höst i det före detta sjukhusområdet Ulleråker i Uppsala.

Alaa Hanna har i år sökt ytterligare 29 tillstånd hos Skolinspektionen för totalt 58 grundskolor och gymnasier med start hösten 2022, men har nu dragit tillbaka alla ansökningar utom 8 för 16 grund- och gymnasieskolor. Ansökningarna gäller skolor i Lund, Härryda, Mölndal, Stockholm, Malmö, Linköping, Västerås och Örebro.

Varför har du dragit tillbaka övriga ansökningar?

– Bristen på lokaler och svårigheten att få bygglov i kommunerna är förklaringen till att vi först skickat så många ansökningar till Skolinspektionen. Det är lättare att få tillstånd från Skolinspektionen än att hitta lokal i kommunerna och vi vill ha tillstånden på plats och sedan leta vidare efter lokaler, säger han.

Efter marknadsundersökningar vet han nu bättre i vilka kommuner han vill etablera internationella skolor. Pandemin har också påverkat möjligheterna att komma igång.

– I Uppsala har vi i dagsläget 50 sökande men räknar med fler till skolstart. 11 elever med intresserade föräldrar från Saudiarabien och USA lämnade plötsligt Sverige på grund av pandemin. Det är en känslig målgrupp, säger han.

Brist på internationella skolor i Sverige

Men han är inte orolig över att fylla de internationella skolor som han planerar att starta. Att det råder brist på internationella skolor i Sverige, som främst vänder sig till barn vars föräldrar tillfälligt arbetar i Sverige, slogs fast redan i en proposition 2015. Den blev startskottet för Alaa Hanna som sedan 2017 byggt upp sin skolkoncern.

– Hela min affärsidé utgår från den regeringspropositionen där det står att Sverige saknar internationella skolor och inte har så många internationella skolor som efterfrågas, säger Alaa Hanna.

Han berättar att han är utbildad lärare i engelska på avancerad nivå vid universitet i Sohag i södra Egypten. Efter det har han arbetat mer än 15 år som lärare bland annat på grundskola i Gislaved och på gymnasium i Värnamo.
Familjens villa i Gislaved är nu såld och att han och familjen flyttar till Uppsala innan sommaren dit den nya skolkoncernen redan flyttat huvudkontoret.

Vad har fått dig att gå från att jobba som lärare till att vilja bli företagsledare för en skolkoncern?

– Det är inte en lätt fråga. Man kan säga att det är en personlig karaktär att vilja leda. Hela min familj i Egypten är företagare och jag har levt med affärer och företagskunskap, säger han.

Alaa Hanna blir lite irriterad över frågan hur skolorna finansieras och säger att Skolinspektionen har gjort en ägarprövning, granskat ekonomin och kontrollerat att han har kunskap om skollag, läroplan, kvalitet och en rad andra frågor.

– Min roll är att säkerställa att finanserna finns på plats oavsett om det är mina pengar, min familjs eller om jag lånar dem från en bank. Kontraktet för skolan i Uppsala är påskrivet. Vi har betalat pengar i garanti och renoveringen som kostat 3,5 miljoner är färdig. Det finns tillräckligt med pengar på kontot för att starta skolan, säger han.

Vill starta skolor i 20 kommuner

Efter marknadsundersökningar har han kunnat konstatera att större kommuner som Västerås, Linköping, Jönköping, Norrköping, Örebro, Gävle, Sundsvall, Umeå, Borås, Halmstad, Uppsala saknar internationella skolor trots att det finns ett rikt näringsliv och en efterfrågan.

I Lund, Malmö, Göteborg och Stockholm finns ett fåtal internationella skolor men behovet är större än så, menar Alaa Hanna.

– Jag vill gärna etablera internationella skolor i 20 kommuner, minst en i varje stor kommun som har behov. I hela västra Götaland finns bara en internationell skola i Göteborg medan det finns behov av 5-6 skolor för anställda på universiteten och alla stora företag.

– Vi har mer än 800 intresseanmälningar i Göteborg men vår största utmaning har varit att hitta passande skollokaler. Det är nästan omöjligt men nu har vi börjat förhandla med en aktör i Göteborg så det finns stor chans att vi öppnar under nästa år i Göteborg, säger Alaa Hanna.

"Elevavgifter är nödvändiga"

De flesta internationella skolor som finns i Sverige tar ut elevavgifter utöver skolpengen som de får från kommunerna där barnen bor. Andra finansierar sina extra kostnader via andra bidrag från exempelvis andra länder. Elevavgifterna i Sverige är relativt låga i jämförelse med många andra EU-länder.

Alaa Hanna anser att elevavgifterna är, helt nödvändiga för att täcka de merkostnader som internationella skolor har för att de exempelvis följer en annan läroplan, har extra språkundervisning eller rekryterar lärare på en internationell marknad.

– När vi fick godkänt av Skolinspektionen för skolan i Uppsala var elevavgifterna som godkändes mellan 99 000 och 120 000 kr per år. Nu har vi sänkt på grund av pandemin för de yngsta barnen till 48 000 och sedan ökar kostnaden utifrån ålder till 96 000 för gymnasieelever. Det är bättre att komma igång och starta skolan än att inte komma igång på grund av pandemins effekter, säger han.

Förutom årliga elevavgifter betalar de sökande en anmälningsavgift på 2 500 kr och ytterligare 25 000 kr när man fått en plats.

– Det är standard med den uppdelningen av avgifter i internationella skolor, säger han.

Han poängterar att en del missuppfattar vad en internationell skola är och blandar ihop dem med svenska friskolor som kan heta internationella men som läser enligt svensk läroplan.

– De begriper inte vad internationella skolor är enligt skollagen och ifrågasätter att vi tar ut elevavgifter vilket vi har rätt att göra. Utan elevavgifter kan man inte driva internationella skolor eftersom man inte tar emot alla elever, säger Alaa Hanna.