Guide: Så blir det enklare att prata om sex i klassrummet

Foto: Oskar Omne/Getty Images

Kalle Norwald vet hur man avväpnar eleverna och de ”förbjudna” orden i sexualundervisningen.

I ett läge där lärare riskerar att bli anmälda och omplacerade för minsta missförstånd är det lätt att förstå varför många drar sig för sexualundervisningen.
– Lärarnas känslor ska inte stå i vägen för elevernas rätt till kunskap, säger sexologen Kalle Norwald som nu släpper sin andra bok om sexual­undervisning.

Mönstret är detsamma år efter år när högstadie-eleverna ska få sin första lektion i sexualkunskap: pirrigt och nyfiket – och tuffa gänget testar gränserna genom att säga alla ”förbjudna” ord och genom att ställa intima frågor om storlek och frekvens till sin lärare.

– Många lärare upplever sexual-undervisningen som minerad mark. Ämnet är laddat. Min bild är att lärarna vill göra rätt men de upplever riskerna att trampa fel så stora att många drar sig för ämnet, säger sexologen och författaren Kalle Norwald.

– Visst, tuffa grabbgänget ska alltid passa på att pusha gränser, men det är rimligt och inget dåligt i sig. Hur löjliga frågorna än kan vara så svarar jag alltid sakligt eftersom det kan finnas en genuin nyfikenhet, antingen hos den som frågat eller hos någon annan i klassen.

Boken ”Sexologi för lärare” av Kalle Norwald.

Träna på att inte bli provocerad

För läraren innebär dessutom det förutsägbara beteendet en gratis möjlighet att träna på att inte bli provocerad och till att förbättra sin undervisning. Kalle Norwald vet, han har hört allt och lärt sig hur man avväpnar eleverna.

– Vid ett tillfälle frågade jag vad klassen ville att vi skulle kalla ”penis” under lektionerna. Det kom rikligt med förslag och i omröstningen vann ”Köttflöjt”. Okej, vi körde med det men det dröjde inte länge innan de ångrade sig och bad att få ändra till ”kuken”. Efter det hade jag vunnit deras förtroende och hade några av mina finaste lektioner.

”Tystnad är förövarens bästa vän”

Kalle Norwald är även verksam som psykoterapeut, att skjuta upp det som man känner obehag för är en lika vanlig som olycklig strategi, enligt honom.

– Det finns en fara i att skjuta fram det som känns läskigt. Tystnad är förövarens bästa vän och spelar till exempel en negativ hederskultur i händerna. Vuxnas känslor ska inte stå i vägen för elevernas rätt till kunskap.

– Lärare har ingen samvets-klausul som erbjuder dem att hoppa över de delar av undervisningen som inte rimmar med den egna moralen, tyvärr saknas det inte exempel hos exempelvis religiösa friskolor där man ägnar sig åt kryphålsplanering som begränsar undervisningen.

Nya boken en uppföljare 

Boken ”Sexologi för lärare – undervisning i sexualitet, samtycke och relationer” är uppföljaren till hans förra bok på samma tema.

– Sedan jag skrev min första bok har jag fått många frågor om både sådant som lärarna vill veta mer om och även om förslag på lektionsupplägg. Det är utifrån dessa frågor som den här fortsättningen utgår.

Kalles Norwalds sex tips för bättre undervisning

  1. Läs på, kunskap är makt! Se till att du behärskar fakta, koll på lagstiftning och aktuella diskussioner så du kan svara nyanserat på frågor, känna dig tryggare inför oväntade frågor och visa eleverna att ämnet förtjänar allvar och djup. Din trygghet märks.
  2. Återkom till kunskapsområdet över tid då repetition och kontext-ualisering normaliserar samtalen. Planera korta, regelbundna inslag som knyts till vardagsaktuella händelser så eleverna ser hur sexualitet och samtycke berör många livssituationer över tid.
  3. Ge inte upp. Undervisning om relationer är en träningssak. Efter varje lektion, reflektera över vad som gick bra och vad som skavde. Justera metod, material och tempo stegvis. Du tränar samma muskler som eleverna: mod, lyhördhet, tålamod och respekt.
  4. Bekvämare, inte nödvändigtvis helt bekväm. Sätt en realistisk ribba! Du ska vara bekväm NOG för att hålla rummet tryggt. Använd andningspauser, förberedda formuleringar och kollegialt stöd för att parera rodnad och nervositet utan att tappa trovärdighet.
  5. Spegla elevernas språk när det är lämpligt. Lyft slang, pronomen och kulturella referenser de redan använder men blanda med korrekta facktermer. Så visar du respekt, skapar igenkänning och ger eleverna verktyg att koda om språket efter situation och publik.
  6. Försök ha kul! Lekfulla övningar, dilemman, quiz och kreativt skapande sänker trösklar, aktiverar känslominne och stärker grupp-dynamiken. När skrattet finns i rummet blir det lättare att hantera skam, missförstånd och allvarliga frågor med empati och värme.