Guide: Minska betygsklyftan mellan elever
Fredrik Zimmerman är aktuell med boken ”Elever från hem med låg socioekonomisk status – vad lärare behöver veta för att fler ska lyckas i skolan”.
Guide Det finns klassrumsnära, handfasta metoder för hur lärare kan arbeta metodiskt för att minska betygsklyftan. Här är författaren Fredrik Zimmermans tips på hur elever från hem med låg socioekonomisk status ska lyckas i skolan.
Fredrik Zimmerman är vid sidan om sitt författarskap forskare och universitetslektor på Högskolan i Borås och jobbar med lärarutbildning.
– Jag saknade helt enkelt en bok ur ett lärarperspektiv om vad man ska tänka på när man undervisar barn som kommer från hem med sämre socioekonomiska omständigheter. Så jag fick skriva den själv, säger han.
Läs Fredrik Zimmermans tips under artikeln.
Tydliga skillnader beroende på hemförhållanden
Siffrorna Fredrik Zimmerman beskriver i nya boken ”Elever från hem med låg socioekonomisk status – vad lärare behöver veta för att fler ska lyckas i skolan” talar sitt tydliga språk:
- Var fjärde elev från familjer med låg socioekonomisk status blir inte behörig till gymnasiet – motsvarande siffra för elever från hem med hög socioekonomisk status är lite mer än en av tio.
- Barn till föräldrar med hög socioekonomisk status har i snitt 248,6 meritpoäng i avgångsbetyg – barn till föräldrar med låg socioekonomisk status snittar på 163 meritpoäng.
– Skillnaderna i betyg på gruppnivå är så stora att elever från hem med låg socioekonomisk status får sämre valmöjligheter i livet. De går miste om utbildning och jobb – och det leder också till utanförskap, sämre hälsa och lägre demokratiskt deltagande, säger Fredrik Zimmerman.
Men det är ju väldigt komplext att sätta sig in i ett stort samhällsproblem, så det kan kännas svårt att veta var man ska börja. Hur ska man tänka för att komma igång?
– Jag tror att det är klokt att sätta sig tillsammans med kollegor och prata om det socioekonomiska läget på den egna skolan. Det är bra att sätta sig in i problematiken och tänka till, säger Fredrik Zimmerman.
När man läser din bok framstår insikter om osäkerhet som lösningen till hur elever från hem med låg socioekonomisk status kan lyckas bättre?
– Ja, om skolan funderar på att hjälpa osäkra elever, så kommer det att gynna fler från hem med låg socioekonomisk status – eftersom det är fler som är osäkra i den gruppen – och det minskar i sin tur betygsklyftan, säger Fredrik Zimmerman.
Osäkerhet kan märkas på olika sätt
Han fortsätter:
– Osäkerhet kan ta sig så många olika uttryck. Om en elev stör ska läraren försöka vara nyfiken och ta reda på varför, utan att vara dömande. Det kan exempelvis bero på att eleven inte förstått uppgiften, eller inte känner sig sedd eller reagerar med obehag på att redogöra för sin livssituation – saker som kan skapa osäkerhet.
Här kan den socioekonomiska bakgrunden spela in.
– Lever en elev i ett hem med barnfattigdom kan den låta bli att göra en skrivuppgift som handlar om vad barnen gjort under en ledighet för att andra inte ska veta att familjen bara varit hemma. Låter man i stället uppgiften handla om något klassen gjort på skoltid blir det mindre laddat.
Fem tips för att hjälpa osäkra elever
-
Jobba med relationer
Ta fram klasslistan och gör en notering bakom varje namn om vilken relation du har med eleverna. Det räcker med ”god”, ”okej” eller ”svag relation”. Då får du koll på vilka relationer du behöver jobba mer med. Ofta är det de elever läraren har svagast relation med som är mest regelbrytande. Det är du som lärare som har det främsta ansvaret för att skapa en god relation. Relationen till, och det känslomässiga stödet från lärare, har betydelse för elevernas förmåga att reglera sina känslor. -
Ha tydliga förväntningar
Förväntningar talar om hur eleven ska agera för att studera mer produktivt. Det hjälper osäkra elever som gynnas ännu mer av guidning om hur de ska agera. Lärare som efter en genomgång av en uppgift tar en till två minuter för att repetera tre-fyra förväntningar på eleverna har ofta en klass som kommer igång bättre med uppgiften. Detta medför att elever lägger ner mer tid på uppgiften än på exempelvis störande beteende eller att de sitter tysta utan att göra något. -
Bryt ner en uppgift i delar
Att en osäker elev väljer att inte arbeta med en uppgift kan ofta bero på att uppgiften upplevs som övermäktig. Då kan du tänka på det här:
• Dela upp uppgifter i mindre delar, så att eleverna kan hantera en komponent i taget.
• Anpassa ditt sätt att kommunicera, så att du inte introducerar för mycket material på en gång, och ge regelbundna påminnelser om vad eleverna behöver göra till nästa gång.
• Upprepa också ny information och hjälp eleverna att ansluta den till det de redan vet. -
Ge beröm till alla
Även här går det bra att markera i klasslistan vilka elever som uppmärksammats positivt på lektionen, så att du vet vilka du kan uppmärksamma lite mer nästa lektion. Då missar du ingen. Elever som har det svårare i skolan kan ha en identitet av att de är personer som inte kan lära sig. När de får positiva kommentarer av läraren hjälper det eleven att ändra sin självbild till att de är en person som kan lära sig, bara de hittar rätt strategi för sitt lärande. Positiva kommentarer fungerar bland annat som en guidning för eleven om hur hen ska agera i klassrummet, vilket hjälper osäkra elever. -
Ta hänsyn till socioekonomisk status
Arbeta med allas lika värde och bedöm inte någon utifrån statusmarkörer som kläder. Undvik uppgifter där elever ska beskriva sin vardag; exempelvis vad de gjort i helgen eller på lovet, något som kan få elever att avstå från att göra en uppgift. Undvik också att skapa ytterligare ekonomiska svårigheter för elevernas vårdnadshavare. Se till att ha ett genomtänkt stöd för studier efter skoltid och skapa möjligheter för elever att ha avgiftsfria aktiviteter utanför skolan som gynnar skolresultaten. Tänk på att vissa barn inte får äta sig mätta varje dag och inte har råd med frukt som mellanmål. Där kan skolan göra en insats med extra energirika måltider måndagar och fredagar, samt bjuda på frukt på exempelvis utflykter.
