Guide: Minska betygsklyftan mellan elever

Fredrik Zimmerman är vid sidan om sitt författarskap forskare och universitetslektor på Högskolan i Borås och jobbar med lärarutbildning.

– Jag saknade helt enkelt en bok ur ett lärarperspektiv om vad man ska tänka på när man undervisar barn som kommer från hem med sämre socioekonomiska omständigheter. Så jag fick skriva den själv, säger han.

Läs Fredrik Zimmermans tips under artikeln.

Tydliga skillnader beroende på hemförhållanden

Siffrorna Fredrik Zimmerman beskriver i nya boken ”Elever från hem med låg socioekonomisk status – vad lärare behöver veta för att fler ska lyckas i skolan” talar sitt tydliga språk:

• Var fjärde elev från familjer med låg socioekonomisk status blir inte behörig till gymnasiet – motsvarande siffra för elever från hem med hög socioekonomisk status är lite mer än en av tio.
• Barn till föräldrar med hög socioekonomisk status har i snitt 248,6 meritpoäng i avgångsbetyg – barn till föräldrar med låg socioekonomisk status snittar på 163 meritpoäng.

– Skillnaderna i betyg på gruppnivå är så stora att elever från hem med låg socioekonomisk status får sämre valmöjligheter i livet. De går miste om utbildning och jobb – och det leder också till utanförskap, sämre hälsa och lägre demokratiskt deltagande, säger Fredrik Zimmerman.

Men det är ju väldigt komplext att sätta sig in i ett stort samhällsproblem, så det kan kännas svårt att veta var man ska börja. Hur ska man tänka för att komma igång?

– Jag tror att det är klokt att sätta sig tillsammans med kollegor och prata om det socioekonomiska läget på den egna skolan. Det är bra att sätta sig in i problematiken och tänka till, säger Fredrik Zimmerman.

När man läser din bok framstår insikter om osäkerhet som lösningen till hur elever från hem med låg socioekonomisk status kan lyckas bättre?

– Ja, om skolan funderar på att hjälpa osäkra elever, så kommer det att gynna fler från hem med låg socioekonomisk status – eftersom det är fler som är osäkra i den gruppen – och det minskar i sin tur betygsklyftan, säger Fredrik Zimmerman.

Osäkerhet kan märkas på olika sätt

Han fortsätter:

– Osäkerhet kan ta sig så många olika uttryck. Om en elev stör ska läraren försöka vara nyfiken och ta reda på varför, utan att vara dömande. Det kan exempelvis bero på att eleven inte förstått uppgiften, eller inte känner sig sedd eller reagerar med obehag på att redogöra för sin livssituation – saker som kan skapa osäkerhet.

Här kan den socioekonomiska bakgrunden spela in.

– Lever en elev i ett hem med barnfattigdom kan den låta bli att göra en skrivuppgift som handlar om vad barnen gjort under en ledighet för att andra inte ska veta att familjen bara varit hemma. Låter man i stället uppgiften handla om något klassen gjort på skoltid blir det mindre laddat.