![](/contentassets/28d43338cfbd43da9a30680ae3a7ba41/sca10459.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Foto: Johnér
Forskning Johan Alvehus plockar isär ledarskapsbegreppet och uppmuntrar lärare att i stället fokusera på kärnbegreppen i professionen. Han menar att ledarskap anammats som ett trevligt och lagom vagt begrepp i dagens samhälle, vilket självklart påverkar skolan.
Organisationsforskaren Johan Alvehus på Lunds universitet har länge haft fokus på professionsyrken, vilket inkluderar läraryrket, och menar att ledarskap är ett begrepp som är så diffust att det blir oklart vad till exempel utbildningar i ledarskap ens handlar om:
– Ledarskap är ett ord som är underligt för det kan användas till nästan vad som helst, det är vagt i konturen, säger Johan Alvehus.
Makten ligger lika mycket hos dem som låter sig ledas som hos ledarna, vilket är något vi ofta glömmer bort.
Han lyfter med tydligt kritik fram tre aspekter på hur vi använder begreppet. För det första handlar ledarskap om något som ska klara allt. ”Mer ledarskap” har blivit något av ”the silverbullet”, något som löser alla problem. Oavsett om det gäller miljöfrågorna, företag som säljer dåligt eller i skolan.
För det andra är ordet ledarskap oerhört ideologiskt laddat:
– Ledarskap framställs nästan alltid som positivt. Men samtidigt har vi ett ”Hitler-problem”, vi vill gärna förklara bort att Adolf Hitler var en stark ledare och menar då att det handlade om något annat, till exempel toxiskt ledarskap – det är liksom inte riktigt ledarskap. Vi vill bara ha kvar det som är vackert.
För det tredje kan ledarskap också handla om att övertala, manipulera eller undanhålla information under en beslutsprocess.
– Det där politiska manövrerandet vill vi inte kalla ledarskap men det händer hela tiden. Vi måste lära oss att se även den smutsiga sidan av ledarskap.
Johan Alvehus kom som forskare in i skolans värld när han och en kollega fick ett par större forskningsanslag för att studera förstelärarreformen.
– Det föll sig naturligt att som intresserad av professionsorganisationer forska om skolan, som har en ständig närvaro i samhället, säger han.
Foto: Johnér
En treårig studie tillsammans med två andra forskare ledde till boken ”Lärarkåren och förstelärarna - splittrad, stärkt och styrd profession” som kom 2019. När förstelärarreformen kom blev den mycket intressant att följa upp:
– Professionalisering drivs oftast av en yrkesgrupp själv men här sker nu en utifrån kommande professionalisering. Makten ligger någon annanstans och detta är teoretiskt mycket intressant. Dessutom hamnade reformen i en mycket reformtrött skola.
I boken tar forskarna bland annat upp hur läraren framställs som avprofessionaliserad bland annat genom kommunalisering, marknadisering, decentralisering på nationell nivå men centralisering inom kommunerna samt att lärarens roll gått från kunskapsförmedlare till en mer omvårdande roll.
Mötet med lärarna fick honom och hans kollegor att fundera mycket på hur lärarna såg på sig själva.
– Jag skuggade förstelärare i klassrummet, i arbetslag och i lärarrummen. Jag och mina kollegor noterade att lärare ofta har en självbild som offer för omständigheter. Det slog oss direkt.
Yrke: Docent i tjänstevetenskap och ekonomie doktor i företagsekonomi.
Jobb: Lektor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet, en tvärvetenskaplig institution med företagsekonomer, sociologer, kulturgeografer med flera forskare.
Aktuell: Just lämnat bokmanus om styrning, kontroll och ledning i professionsorganisationer, även skolor, till Bristol University Press. Det är nu på granskning. Skriver på ny bok, om distribuerat ledarskap i skolan.
De insåg att detta handlar om att skolan i Sverige under lång tid levt under det som har utgjort en arena för att visa politisk handlingskraft och alla reformer som genomförts.
– Förändringsprocesser tar lång tid. När något nytt införs blir det en dipp i effektivitet och produktivitet. Om man alltför snabbt tänker att förändringen inte ledde till det man önskade och drar igång en ny förändring så får man en ond cirkel. Det kallas för ”The failure trap”. Idén lanserades redan på 1970-talet och betyder att en organisation aldrig får tid att landa förrän nya förändringar sker.
Vilka råd skulle du ge lärare?
– Var skeptisk. Det finns ganska få anledningar att hoppa på allt när det gäller det som på ytan låter positivt, som ledarskap och förändring.
Han menar att vi i alla tider talat om den snabba förändringstakten och att det egentligen inte går så fort.
– Men vi upplever alltid vårt nuläge som mer kaotiskt än säg tio år tillbaka. Och det finns starka intressen som spär på den bilden. Som managementkonsulter som lever på dessa myter om ständiga förändringar.
Följden har blivit att vi generellt är mycket upptagna med att ha fokus på förändring och att vara förändringsobenägen har blivit starkt negativt laddad.
– Men det rationella är egentligen att om något fungerar, varför ändra?
Tillbaka till ledarskapet som Johan Alvehus menar alltid är en slags förhandling eller en dialog.
– Även auktoritativ maktutövning baseras på att någon lyder. Men risken är att romantiseringen av ledarskapet förstärker ojämlikhet.
Foto: Andreas Gruvhammar
Uttrycket ”att äga klassrummet” gillar han följaktligen inte. Förklaringen bakom detta, menar han, är att ledarskap är en kollektiv process.
– Alla lärare vet att i klassrummet är alla olika och att bemöta en grupp med stor variation kräver knep och tumregler och det systematiska kommer med erfarenhet. Och många gånger lär du av dina egna misstag och med stöd från kollegor.
– Det är med andra ord alltid en fråga om viss improvisation. Det förstår varenda lärare. Men det tar tid att lära sig och det måste få ta tid, säger Johan Alvehus.
Ibland används improviserad jazz som metafor i organisationsteori, och just det kan förklara en del av Johans Alvehus syn på ledarskap och hur en organisation ska fungera. Den ska inte vara som en symfoniorkester som följer exakt vad dirigenten bestämmer. Improviserad jazz följer vissa grundmönster men sedan är musikerna förhållandevis fria. På samma sätt är ledarskap ett kollektiv samspel. Men det betyder inte att allt är under förhandling hela tiden. Formella hierarkier spelar in och även rumslayout och vem som till exempel delar in en grupp i mindre grupper.
– Många faktorer spelar roll och samkonstruerar och formar ledarskapssituationen.
Vad är det för fel på metodik, pedagogik och didaktik? De orden äger lärarna så egentligen är det ganska klantigt att släppa kärnbegreppen för yrket och ge sig ut i managementträsket.
I begreppet ledarskap lever en mytologisk bild av ”de stora männen” dock kvar.
– Men du är beroende av att andra vill följa dig. Makten ligger lika mycket hos dem som låter sig ledas som hos ledarna, vilket är något vi ofta glömmer bort.
Han förklarar att tilltron till ”the great man theory” gör att vi lätt glömmer bort att följarna i så fall måste släppa sin autonomi och ge upp sin demokratiska roll.
– Men när vi inser att ledarskap per definition handlar om att vissa väljer att ge upp sin autonomi blir ledarskap inte lika positivt och spännande längre.
I sin forskning har han under över tio år studerat såväl skattejurister, management- och rekryteringskonsulter som lärare.
– Alla vill vara professionella, i alla yrken i dag. Orsaken är inte minst att det ger status och även lönar sig pekuniärt. Att vara professionell är också ett ideologiskt laddat ord som liksom ledarskap ger status.
Men Johan Alvehus tycker att det är viktigt att zooma ut och tänka sig för, inte minst när det gäller ledarskap i skolan.
– Professioner måste äga sitt språk. Vad är det för fel på metodik, pedagogik och didaktik? De orden äger lärarna så egentligen är det ganska klantigt att släppa kärnbegreppen för yrket och ge sig ut i managementträsket. Vänta bara tills managementkonsulterna börjar erbjuda skolor ledarskapsutbildningar ...
”Dynamic Administration” av Mary Parker Follett.
”Obedience to Authority” av Stanley Milgram.
”Övervakning och straff” av Michel Foucault.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.