Hadil Chamout, Petra Johansson och Hanna Gille från Eriksboskolan i Angered, Göteborg, sköt upp sommarledigheten en dag för att kunna ta del av den senaste forskningen om undervisning och lärande.
Här samlas lärare runt forskning: ”Serverad på ett silverfat”
Helen Timperley, professor vid University of Auckland som var med på länk från Nya Zeeland drog fullt hus på keynote-föreläsningen som inledde Lärarnas forskningskonvent 2024.
Forskning
Över 600 lärare mötte forskare inom undervisning och lärande på Lärarnas forskningskonvent i Göteborg på måndagen. Nästa år planeras två motsvarande arrangemang.
– Vi får forskningen serverad på ett silverfat, säger Petra Johansson från Eriksboskolan i Göteborg.
Allmänt skratt bland lärarna i salen när forskaren Helen Timperley från Nya Zeeland frågar vad som krävs för att en skolas undervisningskultur ska kunna utvecklas
– Hög motivation räcker för att ändra en skolas kultur: falskt eller sant?
Helen Timperley ler åt lärarnas reaktion och klickar vidare presentationen till det väntade svaret: falskt! Nyss konstaterade hon att det finns gott om forskning som visar att en skolas kultur är avgörande för undervisningens möjligheter på skolan och nu bekräftar hon för lärarna att en förändringsprocess är komplex och måste anpassas efter omständigheterna och omfatta skolledning, lärare och elever.
Stöd i forskningen
Just det verkar vara självklart för många lärare i salen och är ett exempel på när erfarenhet från lärare får stöd i forskningen.
Kopplingen mellan sina egna erfarenheter och vetenskaplig grund är något som Hadil Chamout, förskollärare och mentor i förskoleklass på Eriksboskolan i Angered uppskattar med forskningskonventet.
– För mig är det viktigt att få ta del av forskningen – vad som man vet fungerar i undervisningen – och kunna jämföra med vardagen i klassrummen. Vi vet att det kommer ny forskning hela tiden, men att välja vad man ska ta del av – och var – är inte så lätt, säger Hadil Chamout som bland annat hunnit ta del av föreläsningar från bland andra Emma Leifler, lektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet, som presenterade sin och andras forskning om undervisning för elever med neurodiversitet.
– Vi lärare som var där och lyssnade fick också möjlighet att dela med oss sinsemellan av reflektion och erfarenheter. Det är också en viktig del av den här dagen: att träffa kollegor och dela erfarenheter, säger Hadil och får medhåll av Petra Johansson och Hanna Gille som är lärare i årskurs 4–6 på Eriksboskolan i Angered.
Trion har just ätit lunch och laddar för eftermiddagen. Bland borden med lärare hörs samtal om allt från morgonfritids till bedömningsmatriser och vilka föreläsningar som lockar på eftermiddagen.
– Det är skönt att få bekräftat från kollegor att man inte är ensam om utmaningarna i skolan och att få stöd från forskarna att ens erfarenheter stämmer med vad de ser i studierna, säger Hadil.
Viktig att känna igen sig
Petra Johansson avslutade lärarutbildningen för tre år sedan och vill både fortbilda sig och uppdatera sig om forskning ”så mycket det går”.
– Jag har lättare att ta till mig forskning när jag kan känna igen mig och jämföra med mina elever och vår undervisning. Till exempel att det faktiskt är superkomplext med undervisning och inte svart och vitt: när en forskare eller lektor slår fast att ”så här är det!” och ”gör så här så fungerar undervisningen!” så finns förmodligen inte en färsk koppling till verkligheten i klassrummet, säger Petra Johansson.
Åke Ingerman är ansvarig för utbildningsvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet och deltog i planeringen av forskningskonventets program tillsammans med övriga arrangörer.
– Kontakten mellan lärare och forskare sker för det mesta sporadiskt, men den här dagen är till för att stärka sambandet. Bland annat handlar det om att skapa ett gemensamt språk: vi måste begripa varandra för att samarbeta och komma vidare, säger han.
– Exempelvis för att förstå vilka frågeställningar som är mest angelägna och relevanta i praktiken. Eller för att kunna ta med sig den goda undervisningen från en lektion till en annan så måste vi kunna kommunicera precist om innehållet och kunna använda samma begrepp.
Jonas Linderoth och Erik WInerö från Göteborgs universitet föreläste om hur hjärnans olika funktioner fungerar och samverkar hos människan och hur det påverkar lärande och undervisning.
En av de över trettio föreläsarna var Jonas Linderoth, professor på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet. Han hörde till de som kände sig hemma i Pedagogens lokaler i centrala Göteborg där han vanligtvis undervisar studenter, men uppskattade omväxlingen med lärare i bänkarna.
– Det är mycket enklare att föreläsa för lärare än för studenter: de vet att jag har rätt, säger han och skrattar.
– Det jag menar är att de har så mycket enklare att skilja slutsatser och analys baserad på evidens från andra idéer och teorier om undervisning som inte har stöd i forskningen. De får aha-upplevelser och kan koppla till sin arbetsvardag på ett annat sätt och förstås bidra med spännande erfarenheter och kunskap från praktiken.
Drog fullt hus
Jonas Linderoth föreläste på måndagen om vad människans ”kognitiva arkitektur” innebär för möjligheterna att lära sig något för att sedan kunna använda sig av den kunskapen över en längre tid.
Bland annat betonade han skillnaden mellan prestation och lärande och bjöd åhörarna på en rad praktiska exempel på hur det sensoriska minnet, arbetsminnet och långtidsminnet samverkar och vad det innebär för lärande och undervisning.
Kollegialt lärande, pojkars läsning, AI, att efterlikna naturens lösningar i undervisningen, forskarskola för lärare och relationen mellan undervisning och resultat var några av alla ämnen för föreläsningarna som hölls av forskare från flera olika högskolor.
Intresset för AI och praktiska tips som komplement till den evidensbaserade undervisningsutvecklingen visade sig när det blev kö till läraren och forskaren Erik Winerö som under en av sina föreläsningar använde ett program från Open AI för att spela in och transkribera föreläsningen för att sedan låta en annan AI-tjänst ta fram fem quiz-frågor baserat på hans föreläsning. Hur gjorde du? ville lärarna ha reda på.
Anders Bengtsson, Hülya Basaran, Patrik Sigvardsson och Charlotta Olsson från Uddevalla hämtade hem evidensbaserad inspiration till kommunens grundskolor.
Även många skolutvecklare deltog i konventet för att hämta hem fakta och inspiration.
– Det har varit fantastiskt spännande i dag, konstaterade Charlotta Olsson som arbetar på Uddevalla kommuns utvecklingsenhet för grundskolan och besökte konventet med tre kollegor.
– Vi vill få fler lärare att ta del av forskningen och vi diskuterade just vilka vi ska locka till att delta på nästa arrangemang!
Lärarnas forskningskonvent arrangeras i samarbete mellan Sveriges Lärare, Lärarstiftelsen, företaget Lärarfortbildning och den högskola som är värd för konventet (Göteborgs universitet i år). Över 400 deltagare, från Jokkmokk i norr till Ystad i söder, var på plats i Göteborg och drygt 200 deltog online.
I januari nästa år planeras nästa upplaga som har förskolan i fokus. Arrangörerna hoppas även på ytterligare ett arrangemang under 2025.
