![](/contentassets/34776ae628ca415196122b9b49f1e9f1/adam-cecilia-marcus.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Lärarstudenten Adam Nordström-Andersson leder en virtuell klass framför Marcus Samuelssons och Cecilia Sveiders granskande ögon. | Foto: Peter Holgersson
Forskning
Många nyutbildade lärare upplever att de inte har fått lära sig tillräckligt om konflikthantering och att leda klassrumsarbetet. Steget från lärarutbildning till verksam lärare blir därför stort och svårt.
– Alltför många lärarstudenter upplever ett stort glapp mellan vad de har läst på universitetet och vad de sedan får göra ute i verkligheten. Detta fick oss att undersöka vad det finns för möjligheter, utöver VFU:n (verksamhetsförlagd utbildning, reds. anm.), när det kommer till färdighetsträning för studenterna, säger Marcus Samuelsson, biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet.
Lösningen blev ett unikt projekt i Europa som innebär att en del studenter på Linköpings universitets lärarprogram får möjlighet att träna undervisning i en virtuell praktik.
Tillsammans med kollegan Joakim Samuelsson leder Marcus Samuelsson projektet, vars syfte är att öka studenternas tilltro till sin undervisningseffektivitet och i förlängningen få fler att stanna kvar i läraryrket.
– Mycket tyder på att simuleringsträning bidrar till lärare som har en högre tilltro till sin undervisningsförmåga. Det ökar i sin tur chanserna för att de stannar kvar i läraryrket längre och gör det dessutom möjligt för dem att bedriva bättre undervisning, vilket förstås kommer eleverna till del.
Lärarstudenten Adam Nordström-Andersson leder en virtuell klass framför Marcus Samuelssons och Cecilia Sveiders granskande ögon. | Foto: Peter Holgersson
Medan någon är mer uppgiftsfokuserad och mindre social är någon annan den totala motsatsen. De virtuella eleverna representerar vanligt förekommande elever utifrån följande teori:
– Lärarstudenten möter fem karaktärer som kan räcka upp handen och prata rakt ut, som har mobiltelefoner – som kan ringa mitt i undervisningen – och som kan skriva på ett papper framför sig. Det blir sedan studentens uppgift att undervisa som om det vore en riktig klass‚ säger Marcus Samuelsson.
Han har själv undersökt vad det är som utmärker särskilt skickliga lärares ledarskap. Gemensamt är till exempel gedigna planeringar och en väl genomtänkt undervisning. Det är två faktorer som också spelar en viktig roll i det simulerade klassrummet, där eleverna inte är sena att reagera på lärarstudentens ledarskap.
– Det kan uppstå flera push-backs i form av utmaningar på vägen. Om lärarstudenten inte tar tag i lektionen direkt utan är otydlig och ofokuserad så kan det bland annat leda till att en av de virtuella eleverna börjar prata rakt ut.
– Ethan, som den här eleven heter, är väldigt social och oberoende av de andra i klassen. Det blir då studentens uppgift att snabbt hitta ett sätt att fånga Ethans uppmärksamhet, stoppa pratet och återföra hans uppmärksamhet till innehållet, säger Marcus Samuelsson.
Framför Ethan, som sitter längst ner till höger i klassrummet, sitter Jasmin. Till skillnad från Ethan sitter hon ofta tyst under hela lektioner.
– Det är ett exempel på sådant som ofta uppmärksammas först efteråt när vi pratar om hur det har gått. Studenten som undervisat kommer då på att den inte kan säga någonting om Jasmin eftersom hon inte har sagt någonting. Detta ger oss underlag för att resonera kring vad och hur man som lärare kan agera för att på egen hand, eller med gruppens hjälp, få med sig alla elever i undervisningen.
Utöver Ethan och Jasmin består klassen av Dev, Ava och Savannah. Samtliga har amerikanska föräldrar och namn, men pratar svenska.
Till skillnad från riktiga elever är det svårt att skada eller såra de virtuella eleverna. Det skapar, enligt Marcus Samuelsson, en tillåtande miljö där lärarstudenterna vågar pröva sig fram.
– För det mesta gör våra studenter det här tre och tre. En undervisar medan de andra två observerar, och sedan skiftar man roller. Jämfört med en riktig skolklass med riktiga elever har studenterna i simuleringen möjlighet att hjälpa varandra på ett helt annat sätt, eftersom den går att starta och pausa hur många gånger som helst.
Det virtuella klassrummet beskrivs av Marcus Samuelsson som en uppgraderad version av klassrumsverkligheten där lärarstudenternas uppmärksamhet och förmåga att lyssna in eleverna sätts på prov på ett helt nytt sätt.
– Faktum är att en del studenter tycker att den simulerade miljön är mer utmanande än VFU:n. Framför allt för att de virtuella eleverna tydligare visar och kommunicerar när de inte förstår, jämfört med vad riktiga elever gör. Det blir på så sätt en extrem träningssituation och en del studenter upplever att kraven på att identifiera missuppfattningar och anpassa instruktioner ökar.
Lärarstudenten Adam Nordström-Andersson och forskaren Marcus Samuelsson. | Foto: Peter Holgersson
– Det positiva är att vi har kunnat erbjuda studenterna en tydligare koppling mellan teorier, begrepp, modeller och innehåll. Dessutom har vi kunnat ge dem något som de nästan aldrig, enligt dem själva, får ute på sin VFU – nämligen återkoppling direkt efter en genomförd undervisning.
– Här fär de respons av sina klasskompisar, av mig, som är specialist på lärares ledarskap, och min kollega Cecilia Sveider, som är specialist på matematik-didaktik.
Han fortsätter:
– Sedan finns det saker som har krånglat. Vi har lärarstudenter som å ena sidan tycker att fördröjningen känns orealistisk, å andra sidan tycker att det blir överrealistiskt när de virtuella eleverna så tydligt ger uttryck för sina missuppfattningar. I och med att det är en amerikansk simulering har det ibland förekommit tekniska problem när vi ska uppdatera programmet.
Adam Nordström-Andersson är en av de blivande lärare som har testat att undervisa i simuleringen. Innan han klev in i det virtuella klassrummet var han tveksam till att det skulle gå att efterlikna en klass och alla olika personligheter i den, men väl på plats blev han positivt överraskad.
– Jag hade inte alls förväntat mig att eleverna skulle kunna upptäcka små-saker som stavfel och verkligen reagera på det jag som lärare gjorde. Deras intelligensnivå och uppmärksamhet gjorde mig faktiskt imponerad, säger Adam Nordström-Andersson.
Enligt honom är simuleringen så nära en verklig praktik det går att komma.
– Eftersom många kan uppleva att VFU:n är för kort, så är det här ett välkommet koncept. Jag tror att det behövs och har saknats på lärarutbildningen.
Marcus Samuelsson håller med. Han har redan märkt av ett stort intresse för projektet och tror att allt fler lärosäten kommer att gå i Linköpings fotspår.
– Simuleringsträning är vanligt förekommande i USA. Vi är för tillfället ensamma i Europa om att ha licens och vi har fått frågor från universitet i bland annat Norge och England som vill jobba med oss, säger han.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.