
Lärarstudenten Adam Nordström-Andersson leder en virtuell klass framför Marcus Samuelssons och Cecilia Sveiders granskande ögon. | Foto: Peter Holgersson
Forskning
Många nyutbildade lärare upplever att de inte har fått lära sig tillräckligt om konflikthantering och att leda klassrumsarbetet. Steget från lärarutbildning till verksam lärare blir därför stort och svårt.
– Alltför många lärarstudenter upplever ett stort glapp mellan vad de har läst på universitetet och vad de sedan får göra ute i verkligheten. Detta fick oss att undersöka vad det finns för möjligheter, utöver VFU:n (verksamhetsförlagd utbildning, reds. anm.), när det kommer till färdighetsträning för studenterna, säger Marcus Samuelsson, biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet.
Lösningen blev ett unikt projekt i Europa som innebär att en del studenter på Linköpings universitets lärarprogram får möjlighet att träna undervisning i en virtuell praktik.
Tillsammans med kollegan Joakim Samuelsson leder Marcus Samuelsson projektet, vars syfte är att öka studenternas tilltro till sin undervisningseffektivitet och i förlängningen få fler att stanna kvar i läraryrket.
– Mycket tyder på att simuleringsträning bidrar till lärare som har en högre tilltro till sin undervisningsförmåga. Det ökar i sin tur chanserna för att de stannar kvar i läraryrket längre och gör det dessutom möjligt för dem att bedriva bättre undervisning, vilket förstås kommer eleverna till del.
Lärarstudenten Adam Nordström-Andersson leder en virtuell klass framför Marcus Samuelssons och Cecilia Sveiders granskande ögon. | Foto: Peter Holgersson
Medan någon är mer uppgiftsfokuserad och mindre social är någon annan den totala motsatsen. De virtuella eleverna representerar vanligt förekommande elever utifrån följande teori:
– Lärarstudenten möter fem karaktärer som kan räcka upp handen och prata rakt ut, som har mobiltelefoner – som kan ringa mitt i undervisningen – och som kan skriva på ett papper framför sig. Det blir sedan studentens uppgift att undervisa som om det vore en riktig klass‚ säger Marcus Samuelsson.
Han har själv undersökt vad det är som utmärker särskilt skickliga lärares ledarskap. Gemensamt är till exempel gedigna planeringar och en väl genomtänkt undervisning. Det är två faktorer som också spelar en viktig roll i det simulerade klassrummet, där eleverna inte är sena att reagera på lärarstudentens ledarskap.
– Det kan uppstå flera push-backs i form av utmaningar på vägen. Om lärarstudenten inte tar tag i lektionen direkt utan är otydlig och ofokuserad så kan det bland annat leda till att en av de virtuella eleverna börjar prata rakt ut.
– Ethan, som den här eleven heter, är väldigt social och oberoende av de andra i klassen. Det blir då studentens uppgift att snabbt hitta ett sätt att fånga Ethans uppmärksamhet, stoppa pratet och återföra hans uppmärksamhet till innehållet, säger Marcus Samuelsson.
Framför Ethan, som sitter längst ner till höger i klassrummet, sitter Jasmin. Till skillnad från Ethan sitter hon ofta tyst under hela lektioner.
– Det är ett exempel på sådant som ofta uppmärksammas först efteråt när vi pratar om hur det har gått. Studenten som undervisat kommer då på att den inte kan säga någonting om Jasmin eftersom hon inte har sagt någonting. Detta ger oss underlag för att resonera kring vad och hur man som lärare kan agera för att på egen hand, eller med gruppens hjälp, få med sig alla elever i undervisningen.
Utöver Ethan och Jasmin består klassen av Dev, Ava och Savannah. Samtliga har amerikanska föräldrar och namn, men pratar svenska.
Till skillnad från riktiga elever är det svårt att skada eller såra de virtuella eleverna. Det skapar, enligt Marcus Samuelsson, en tillåtande miljö där lärarstudenterna vågar pröva sig fram.
– För det mesta gör våra studenter det här tre och tre. En undervisar medan de andra två observerar, och sedan skiftar man roller. Jämfört med en riktig skolklass med riktiga elever har studenterna i simuleringen möjlighet att hjälpa varandra på ett helt annat sätt, eftersom den går att starta och pausa hur många gånger som helst.
Det virtuella klassrummet beskrivs av Marcus Samuelsson som en uppgraderad version av klassrumsverkligheten där lärarstudenternas uppmärksamhet och förmåga att lyssna in eleverna sätts på prov på ett helt nytt sätt.
– Faktum är att en del studenter tycker att den simulerade miljön är mer utmanande än VFU:n. Framför allt för att de virtuella eleverna tydligare visar och kommunicerar när de inte förstår, jämfört med vad riktiga elever gör. Det blir på så sätt en extrem träningssituation och en del studenter upplever att kraven på att identifiera missuppfattningar och anpassa instruktioner ökar.
Lärarstudenten Adam Nordström-Andersson och forskaren Marcus Samuelsson. | Foto: Peter Holgersson
– Det positiva är att vi har kunnat erbjuda studenterna en tydligare koppling mellan teorier, begrepp, modeller och innehåll. Dessutom har vi kunnat ge dem något som de nästan aldrig, enligt dem själva, får ute på sin VFU – nämligen återkoppling direkt efter en genomförd undervisning.
– Här fär de respons av sina klasskompisar, av mig, som är specialist på lärares ledarskap, och min kollega Cecilia Sveider, som är specialist på matematik-didaktik.
Han fortsätter:
– Sedan finns det saker som har krånglat. Vi har lärarstudenter som å ena sidan tycker att fördröjningen känns orealistisk, å andra sidan tycker att det blir överrealistiskt när de virtuella eleverna så tydligt ger uttryck för sina missuppfattningar. I och med att det är en amerikansk simulering har det ibland förekommit tekniska problem när vi ska uppdatera programmet.
Adam Nordström-Andersson är en av de blivande lärare som har testat att undervisa i simuleringen. Innan han klev in i det virtuella klassrummet var han tveksam till att det skulle gå att efterlikna en klass och alla olika personligheter i den, men väl på plats blev han positivt överraskad.
– Jag hade inte alls förväntat mig att eleverna skulle kunna upptäcka små-saker som stavfel och verkligen reagera på det jag som lärare gjorde. Deras intelligensnivå och uppmärksamhet gjorde mig faktiskt imponerad, säger Adam Nordström-Andersson.
Enligt honom är simuleringen så nära en verklig praktik det går att komma.
– Eftersom många kan uppleva att VFU:n är för kort, så är det här ett välkommet koncept. Jag tror att det behövs och har saknats på lärarutbildningen.
Marcus Samuelsson håller med. Han har redan märkt av ett stort intresse för projektet och tror att allt fler lärosäten kommer att gå i Linköpings fotspår.
– Simuleringsträning är vanligt förekommande i USA. Vi är för tillfället ensamma i Europa om att ha licens och vi har fått frågor från universitet i bland annat Norge och England som vill jobba med oss, säger han.
Vi lärare debatt Lärarnas dom över Skolverkets provplattform: "Ologisk och föråldrad”.
Vi lärare debatt Agneta Gulz: ”Lärare förtjänar bättre möjligheter att ifrågasätta påbud som saknar stöd i evidens”.
Våld i skolan Klockan 12 i dag tystnar Sverige för att hedra offren för skolattacken i Örebro.
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Sluta tala om oss lärare och tala med oss i stället. Vad lärarutbildningen ska innehålla bör rimligen även vara en fråga för verksamma lärare, skriver debattören.
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Våld i skolan Låsta dörrar och tvingande krav på PDV-utbildning ska skydda skolorna mot attacker.
Våld i skolan Modern arkitektur med stora öppna ytor och glasväggar är en mardröm för säkerheten.
Krönika ”När jag var barn hade skolan en vaktmästare som bodde intill och vakade över skolan. Sen försvann han.”
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Våld i skolan Tiotal döda – läraren inne på skolan under attacken: ”Tänker på dem som inte kommer tillbaka till jobbet”.
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Lärarliv ”Jag minns var i klassrummet Lars-Olov satt”, säger Inez Degerman, 96.
Arbetsmiljö Sveriges Lärare anmäler Göteborgs stad till åklagare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Lärarbrist Ny dyster prognos från Skolverket: ”Vi blev förvånade”.
Krönika Maria Wiman om de digitala nationella proven: ”Det är jag som förväntas ta hand om eländet när det kommer”.
Läromedel Skolbibliotekariernas mejlkorgar fylls till brädden: ”Vi behöver stå pall”.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Förintelsens minnesdag ”Lärare måste prata om hat och fördomar”.
Kunskapsklyftan Nyckeln: Tvålärarsystem, resurstid och färre extra anpassningar.
På djupet Hoppet att vända utvecklingen står till en 50 år gammal läroplan.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Skolfinansiering Anna Olskog om kravet från nordiska lärare och rektorer: ”Kommunerna klarar det inte”.
Nedskärningar Åtta av tio överväger byta jobb – försöker få politikerna att lyssna.
Skolstök Elever sabbar lektioner och kränker – nu slår Skolinspektionen ner på skolan.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Nedskärningar Lärartjänster hotas i den lilla kommunen: ”Det motsvarar 3000 lärare i Stockholm”
Krönika Skolverket och SPSM är lite som amöbor – lever av skolan och orsakar samtidigt skada hos värden, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
Porträtt Före detta statsepidemiologen Anders Tegnell om pandemin, öppna skolor och sitt liv efter stormen.
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad”.
Granskning Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström i stor intervju om lärarnas kritik.
Granskning Skolverket bidrar till en lukrativ ”skolutvecklingsmarknad”, säger Linnea Lindquist.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna