”Våga lita på din egen profession”

Hon har varit lärare, biträdande rektor, rektor och blev vid årsskiftet skolchef i Orsa kommun.

– Jag måste säga att det alltid är ett svårt beslut att välja läromedel, säger Christine Alexandersson.

Lärarutbildningen läste hon vid Högskolan i Falun och som hon idag minns talades det inte alls om läromedel i samhällskunskap och svenska, hennes ämnen:

– Parallellt utvecklades ju nätet som erbjöd ett smörgåsbord av allt det aktuella. Vi skulle inte ha några läromedel. Vi skulle uppfinna allt själva och även göra uppgifter för eleverna. Det var det nya, vi skulle skapa allt själva.

Efter examen blev det arbete på gymnasieskolor i Falun, även med kurser i bland annat personlig service, entreprenörskap och som UF-lärare.

Hur använde du tillgängliga läromedel?

– Man fick börja tolka kursplaner och betygskriterier och bygga därifrån. Jag har som pedagog alltid hållit mig ganska fri från böcker men samtidigt har jag förståelse för att dessa kan vara en trygghet för många.

Läromedel nämndes knappt under min lärar­utbildning.

Under åtta arbetade hon på det som blev Hagströmska gymnasiet och som under dessa år gick från 40 elever till 700. 2013 blev hon gymnasiets rektor, efter en period som biträdande rektor och samtidigt idrottsrektor.

– Det var en stor satsning och i denna nya organisation fanns många unga nyutexaminerade och hungriga lärare. Vi samarbetade mycket i de svåra valen av läromedel.

Hur mycket marknadsföring har du nåtts av genom åren?

– Det är många förlag som ringer och det är så svårt att hitta rätt. Det räcker inte heller att ha en bok i matte, det kan behövas flera olika utifrån vad eleverna behöver.

Och någon hjälp i valen av läromedel har hon inte fått med sig från rektorsutbildningen.

– Där var det mera fokus på det pedagogiska ledarskap och hur eleverna lär sig bäst utifrån sina förutsättningar. Jag har fått utveckla valen av läromedel tillsammans med mina lärare. Vi har prövat oss fram och försöker vara breda, vi kan inte köpa böcker i alla ämnen från samma förlag.

2017 började hon som rektor för Orsaskolan, en högstadieskola med 215 elever. Vid årsskiftet blev hon kommunens skolchef. Hon resonerar kring inköpsansvaret av läromedel i Orsa.

– De större investeringarna ligger hos skolchefen och det gäller att hitta rätt så vi inte har för många olika lösningar på olika skolor. Just nu jobbar vi mycket till exempel med matte från förskola till högstadiet så att alla har ungefär lika kunskaper när de kommer till högstadiet. Sedan är det frågan vad som är pedagogik och vad som är läromedel. Men det gäller att ha en gemensam grundsyn.

Vilket råd ger du lärare som ska välja läromedel?

– Att våga lita på sin egen profession. Lärarna är fantastiska och vet vad deras elever behöver. Jag tror också att lärarna talar mycket om det här sinsemellan och det är också bra.

Hon kommer in på de digitala läromedlen och ser både möjligheter och problem:

– På det här området behöver det hända mycket och utvecklingen är på gång, som inte bara är en bok i datorn. Men vi är inte där än.

Många gånger blir licenserna för digitala läromedel dyra för skolor att köpa in och de måste ofta förnyas varje år.

– De tryckta läromedlen kanske faktiskt kan vara bättre. I början var det också så att mer och mer digitala läromedel köptes in men det har många börjat backa på. De passar inte alla elever, en del behöver en bok att luta sig emot. Och jag tror att variation är viktigt.

Sedan ungefär 2012 har hon noterat att frågan om fler tryckta läromedel åter kommit mer i fokus, i flera ämnen.

Varför är det så svårt att välja läromedel?

– Det finns så mycket att välja på och de ska passa olika elevgrupper och individer. Det är som att en och samma lektionsplanering kan ge helt olika utslag i olika klassrum.