Lärarna som ger de svåraste eleverna en ny chans

I en gulputsad byggnad nära judiska begravningsplatsen erbjuder Göteborgs stad maximalt sju elever åt gången en nystart i skolan.

– Alla elever har möjlighet att lyckas, det är upp till vuxenvärlden att anpassa så att det fungerar. Vi måste hitta nycklarna, säger samordnaren och beteendevetaren Fredrik Karlsson.

Skolakuten Elevator har funnits sedan april 2019, men 2022 var första året i full skala på grund av pandemin.

Elever ska slussas tillbaka

Utöver statsbidrag lägger huvudmannen runt fyra miljoner kronor om året på Elevator. Nytt i år är att regeringen avsatt ett statsbidrag särskilt riktat till både nya skolakuter och de tre som redan finns, utöver den i Göteborg även två i Stockholm.

Avsikten med Elevator är att slussa eleverna tillbaka till sin gamla skola, eller att hitta en ny – kanske i ett mindre sammanhang.

Orsaken till en placering är oftast att eleven saboterat studieron under lång tid, eller gjort sig skyldig till en allvarlig incident. Det kan vara misshandel, det kan vara sexualbrott.

En placering på akutskola är den näst tuffaste disciplinära åtgärden i Sverige, innan avstängning och när eleven väl placeras på Elevator har personalen fyra veckor, tjugo arbetsdagar, på sig.

– Vi startar med en studieplanering där vi frågar eleven vilka ämnen den gillar, vad som är svårt och varför. Vi brukar kartlägga elevens bild av skolan, det är bra information för hemskolan vad som fungerar och inte fungerar. Förhoppningen är att det inte ska bli en incident igen, utan att det ska bli bättre när de kommer tillbaka, säger Paula Brusk Jahn, lärare i svenska och engelska.

Noga utvald lokal

Skolenheten är inrymd i den gamla chefsbostaden på det före detta fängelseområdet.

Lokalen är noga utvald, bortom de utsatta områdena, utan någon högstadieskola i den omedelbara närheten.

I mjukt målade rum tar tre lärare, en kurator och samordnaren Fredrik Karlsson emot max sju elever åt gången, mellan årskurs 6 och årskurs 9. Majoriteten är pojkar.

Det lilla klassrummet har flyttbara moduler, stoppade skärmar som just nu helt och hållet döljer en av de två elever som för tillfället är placerade på skolakuten.

– Det här är våra elever, de har rätt till undervisning. När de kommer till oss är det en ny miljö, nya lärare. Och vi har en tro på att det händer något positivt med eleverna under tiden de är här, säger Johanna Sundfeldt, lärare behörig i SO, svenska och svenska som andraspråk.

Med sig har barnen en planering från hemskolan, och de får undervisning av behöriga lärare i samtliga teoretiska ämnen.

– Eleven ska följa skolans planering, men ofta har vi även interna mål, till exempel att de ska få nya strategier för att hantera sin sociala miljö. Det kan handla om studiemiljö eller sociala strategier, säger Paula Brusk Jahn.

Daglig kontakt till vårdnadshavare

Vårdnadshavarna får dagliga sms om elevens framgångar. För många är det första gången de hör något positivt om sitt barn.

För lärarna innebär det ett intensivt arbete, samma vecka som de avslutar med några elever ska de påbörja ett nytt skolliv för några andra.

Då är det lilla kollegiet en fördel.

– Man kommer varandra väldigt nära. Det finns en trygghet i det och vi läser av varandra väldigt bra. Jag vet nästan allt om vad Paula står för och har för värdegrund och hur hon jobbar och varför. Jag lär mig jättemycket, samma med kuratorn, säger Johanna Sundfeldt.

När placeringen löpt ut gör arbetsgruppen en utvärdering tillsammans med eleven, både av planeringen och av elevens insatser.

Tjugo dagar låter lite.

– Man hinner mycket mer än man tror. Vi är väldigt bra på att snabbt få en allians med eleverna, de känner att vi är här för att hjälpa och inte för att döma. Och de får med sig mer än ämneskunskaperna eftersom vi kan lägga ner tid och det är väldigt intensivt, säger Paula Brusk Jahn.

Teamet jobbar med LAB

Ännu längre tid är inte automatiskt bättre, menar samordnaren och beteendevetaren Fredrik Karlsson.

– Då blir det inte en punktinsats. Nästan alla barn säger när de slutar att de vill vara kvar längre. Men skolan ser inte ut så här och de allra flesta har möjligheten att lyckas i en vanlig skola och då ska de gå där, säger han.

Skolhunden Semla gör honom uppmärksam på att det är dags att gå och hämta lunch till personal och elever, precis som hon brukar.

Innan eleverna börjar på Elevator genomför arbets­gruppen även en riskbedömning tillsammans med personal från hemskolan. Till exempel är det viktigt att barn från rivaliserande kriminella gäng inte placeras samtidigt.

Teamet jobbar med lågaffektivt bemötande – att förutse situationer och aldrig trappa upp dem – och hittills har lärarna sluppit incidenter med hot och våld. Samtliga i personalen har också gått Rädda barnens traumautbildning.

Elever med väldigt olika problematik

Till Elevator kommer elever från alla delar av stan, från alla socioekonomiska grupper.

– Med väldigt olika problematik. Men på ett eller annat sätt så upplever de inte kontroll över sin situation, på olika områden. Men här får de börja lyckas, oavsett om det gäller de sociala kontakterna eller studierna får de tillbaka en känsla av kontroll. Som helklasslärare så kanske du kan ana, men vet inte riktigt vad du ska sätta in, säger Johanna Sundfeldt.

Under 2022 kom och gick 46 elever.

– Allt tyder på att de blir fler i år, säger Fredrik Karlsson, innan han försvinner med Semla.

Det händer att elever kommer tillbaka.

– Vi måste hela tiden tänka på att eleven ska tillbaka till hemskolan och vi ska se till att eleven håller kontakt med hemskolan, vi är inte en isolerad period utan som en brygga tillbaka, säger Johanna Sundfeldt.

Stora skolor är svåra miljöer

Hur det går för dem efter placeringen på Elevator vet personalen sällan något om. Någon gång kommer nya elever från samma hemskola, och det finns möjlighet att fråga.

– Vi har pratat mycket om det, vad syftet skulle vara med återkoppling. Vi har inte landat i något, säger Paula Brusk Jahn.

Elevernas svårigheter varierar, men hemskolornas svårigheter är en och samma.

– De stora skolorna är extremt svåra miljöer för barn och vuxna, och där finns inte så många vuxna som där borde. Lärare blir sjuka, det saknas vikarier, det skapar otrygghet. Ju större klasser, skolor, fler barn – desto fler placeringar på Elevator, säger Fredrik Karlsson.

Svårare att se varje elev

Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén säger att akutskolorna är en bra lösning för elever som inte kan vistas i vanliga klassrum – och för deras lärare.

– Men det vi ser nu är att man skär ner på elevassistenter, lärarassistenter, elevhälsa. Lärarna får fler barn i klassen och i barngruppen. Möjligheten att fånga upp och se varje elev minskar – och det drabbar elever med störst behov. Antalet elever som är i behov av akutskolor skulle förmodligen minska med större bemanning, fler speciallärare i den vanliga skolan, säger Åsa Fahlén.

Den reguljära skolan saknar enligt Sveriges Lärare 12 miljarder för 2023, 16 miljarder för 2024 och på Elevator gör personalgruppen sig redo för att ta emot fler elever.

LÄS MER: Skolministern: Svensk skola är dålig på tidiga insatser