Mindre resurser men mera krav
Debatt Det finns en stor oro hos förskollärare och rektorer gällande arbetsbelastning och barngruppens storlek.
Illustration: Colourbox
Föreställ dig att du sitter stressad vid ditt kontorsbord på jobbet. Mail strömmar in till din inkorg. Bredvid dig ligger högar med papper du behöver se över. Vd:n kommer in och säger att två kollegor ska sluta, du behöver ge tillbaka din telefon och även din nya dator. Din nya effektiva dator som underlättar enormt i arbetet byts ut mot en begagnad äldre dator.
Du får en lista på ytterligare förut okända ansvarsområden du ska ta över med förväntningar att hålla samma kvalitet som tidigare. Skillnaden på verkligheten och exemplet ovan är att vårt arbete inte handlar om papper, utan om barn. Samtidigt som det är lärarbrist och sinande resurser höjs kraven på kompetensutveckling.
Mellan 2017 och 2018 var det en ökning med 8 000 inskrivna barn i förskolan. För att förskolan ska vara lärorik, utvecklande och undervisande är viktiga omständigheter att barnen får möta välutbildade och kompetenta lärare. Statistik som Skolverket visar är att i dag är 160 per 1 000 lärare sjukskrivna. Sverige förlorade 62 miljarder på sjukskrivningar 2017. Kostnaden för sjukskrivningar orsakade av psykisk ohälsa var 28,1 miljarder.
Enligt en studie Försäkringskassan genomförde 2017 var det reaktion på svår stress som låg bakom ungefär hälften av alla startade sjukskrivningar. Det finns en stor oro hos förskollärare och rektorer gällande arbetsbelastning och barngruppens storlek. En frustration över otillräcklighet och att inte vara tillfreds med sin situation. Det äventyrar personalens och barnens välmående.
Barn behöver rutiner för ett igenkännande och behov av trygg anknytning till ett begränsat antal vuxna och barn. I Skollagen(2 kap.13–15 §) står ”Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver.”
Statistik från skolverket visar att det går 5,1 barn per heltidstjänst i förskolan där all personal i arbetslaget ingår. Om det ingår en förskollärare och två outbildade i en grupp med 16 barn är det förskolläraren som har högsta ansvaret och behörigheten att bedriva undervisning, ha utvecklingssamtal, dokumentationer, kompetensutveckling, schemaläggning och så vidare.
På grund av den rådande lärarbristen ser bemanningen ut så på många förskolor. I en rapport från SBU står det att ”personer med möjlighet att påverka sin arbetssituation har lägre frekvens av sjukfrånvaro”. 2020 beräknas cirka 80 000 lärare att saknas. Möjligheten att påverka sin arbetssituation sjunker i takt med pågående och framtida personalbrist. Andelen personal med förskollärarexamen har minskat med 2,9 procent sedan 2014. Ett sätt som kan främja att barnen ser på sig själva som värdefulla och betydelsefulla är att de bemöts med respekt och ges en trygg och stabil grund att stå på.
En rapport som Bris gjorde 2018 visar att ”barns livsvillkor behöver förändras för att bryta trenden med den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga i Sverige. Vi behöver utforma en skola som främjar psykisk hälsa, som skapar förutsättningar för tidiga insatser för barn där behoven är stora.” Den psykiska ohälsan har enligt Socialstyrelsens rapport 2018 fördubblats under tio år. 190 000 barn och ungdomar lever med någon form av psykisk ohälsa.
Glädjen jag känner för mitt yrke bevaras tack vare de barn, föräldrar och kollegor jag möter varje dag. Barnens tillit till mig ger mig självförtroende och jag behåller min glöd att kämpa för förändring och deras framtid. Deras framtid är nu, inte sen.
