Förskolerektor i Halmstad sjuk i covid-19 – så krishanterade de
Coronaviruset
I mitten av mars valde förskolan Snilleblixten i Halmstad att stänga ett dygn sedan en anställd insjuknat i covid-19.
– Den smittade, det är jag, säger förskolans rektor Anki Govenius som efter fyra veckor i karantän fortfarande inte känner sig helt kry.
Årligen brukar Anki Govenius resa till alperna med sina tjejkompisar, så även i år. Men den här gången fick skidveckan oönskade följder. När sällskapet om nio personer kom hem till Sverige igen insjuknade åtta av dem i covid-19.
Anki berättar att det kliade lite i halsen när hon vaknade på måndagsmorgonen, och hon bestämde sig för att jobba hemifrån. Hon passade även på att ringa 1177 för ett eventuellt corona-test. Men det blev nobben direkt.
– Jag fick veta att Österrike inte var ett riskområde och att jag minst måste ha 38 grader i feber för att testas, säger hon.
Dagen efter, utan att vare sig hosta eller feber hade dykt upp, gick hon till jobbet som vanligt. Det blev en lång arbetsdag eftersom det var mycket att ta itu med efter ledigheten, och väl hemma igen efter tio timmar hade huvudvärken smugit sig på. På onsdagen stod en resa till Malmö på programmet – ett möte med regionens rektorer. Men eftersom corona-restriktionerna hade påbörjats bokades allt om till ett Teamsmöte på datorn i stället.
Kent Roslund, Lärarförbundet.
Norlandia förskolor, där Snilleblixten ingår, hade både krisgrupper och krisplaner startklara snabbt efter att Coronaviruset och dess konsekvenser blivit ett faktum i Sverige. Alla regioner och förskolor genomförde riskanalyser och förberedde sig för möjliga scenarier.
– Vi visste hur vi skulle agera vid både misstänkt och bekräftad smitta hos medarbetare och barn. Inom koncernen driver vi även äldreomsorg och kunde därigenom få konkret stöd från våra mediciniskt ansvariga sjuksköterskor, säger Johannes Stiigh, Sverigechef på Norlandia Förskolor.
När situationen på Snilleblixten i Halmstad uppdagades agerade de snabbt genom ett tätt samarbete mellan skolchef, rektorer och den centrala krisgruppen
– Vi har en platt organisation med snabba beslutsvägar som fungerar bra när en kris uppstår. Nyckeln var full transparens och tydlighet gentemot medarbetare och vårdnadshavare så att alla var informerade i varje steg, säger han och tillägger att öppen kommunikation och delaktighet är extra viktigt vid kriser.
– Vår upplevelse är att trots att besked ibland är svåra att ge så blir medarbetare och vårdnadshavare lugna av att bli informerade. Vi har även en tät dialog med våra kontakter på kommunen och är i vissa kommuner en del av deras krisorganisation. I tider som dessa ska vi alla samarbeta så mycket vi kan, säger han.
