Elever uppmanas sköta extrastädning under corona

Oro. Så beskriver huvudskyddsombudet Ingela Grehn situationen i Uppsalas för- och grundskolor.

Hon menar att förvaltningen reagerat för sent, och att de i stället för att ta hänsyn till Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att hålla avstånd, snarare slagit ihop klasser för att säkra bemanningen.

Flera av skolorna som byggts mellan 1960- och 1980-talet i Uppsala är anpassade efter klasser med 24 elever och en lärare i varje klassrum.

– Men vi har ett direktiv sedan flera år som innebär 28 elever åk f-3 och 30 elever från åk 4-9 . Då har man heller inte byggt om ventilationssystemet. Så att hålla distans är praktiskt taget omöjligt i dessa skolor. Den frågan har vi drivit långt innan corona, säger Ingela Grehn.

Från två skolor kommer också information om att eleverna ska sköta extrastädning, genom att torka av stolar och bord. Detta som en säkerhetsåtgärd i pandemitider.

– Det är ganska bedrövligt. Vi vet att lärare och elever är sjuka men det vidtas inga åtgärder. Hittills har det ju inte funnits tester, utan 1177 har avgjort vem som smittar och inte. Då måste det finnas åtgärder, som extra städning till exempel, så att man inte sprider den här sjukdomen, säger Ingela Grehn.

Tillförordnade grundskolechefen Christina Stenhammar dementerar att det skulle röra sig om rekommendationer från förvaltningen.

– Vi har inte gått ut med sådana direktiv, ingen av mina fyra områdeschefer känner heller inte igen det. I vanliga fall brukar eleverna hjälpa till att torka bord osv, möjligen skulle det kunna vara så att en del skolor nu jobbar med principen ”torka efter sig” på till exempel bord i större utsträckning än vanligt, skriver Christina Stenhammar i en mejlkommentar till Lärarnas Tidning.

Men fackrepresentanter oroar sig också för en ökad arbetsbelastning. Frånvaron är hög både bland lärare och elever.

– Eleverna är egentligen inte sjuka, de hålls hemma för att föräldrarna är oroliga, eller så är de lite snoriga och ska vara hemma. Det ger ökad press på lärarna att samtidigt som lärare bedriver ordinarie undervisning, ordnar hemundervisning för vissa elever och förbereder eventuell distansundervisning, säger Sandra Wahlström, ordförande i Linköping.

Det stora bekymret är också ovissheten.

– Vi vet inte vad medlemmarna kommer att råka ut för, hur det kommer att te sig eller hur viruset kommer att slå. Vi kan inte säga vad vi ska prioritera – vi har ingen aning. Vi har inte varit i en sådan situation tidigare, säger hon.

Risken är att den kommunala personalbristen inom omsorgen ska påverka förskolan på sikt.

– De kanske flyttar barnskötare från utbildningsförvaltningen till andra förvaltningar. Det kommer nog inte handla om lärare. Och idag är det lugnt på de flesta förskolor, men så småningom kommer barnen tillbaka, de kan inte vara hemma hur länge som helst, säger Sandra Wahlström.

Det fackliga arbetet påverkas, som allt annat, av coronakrisen.

Anna Olskog, ordförande i Lärarförbundet i Umeå, beskriver att det blir färre möten när det borde vara fler.

Hon bekymrar sig för arbetsbelastningen på medlemmarna.

– I för- och grundskola täcker man upp för sjuka kollegor. Samtidigt som man ska förbereda sig för fjärr- eller distansundervisning. Och mitt i det här ska man hantera frånvarande elever. Vi måste prata om att sänka kvaliteten i skolan. Det är orimligt att tro att vi ska ha samma leverans under de här förutsättningarna, säger Anna Olskog, ordförande i Lärarförbundet Umeå.