Slutspurt för friskoleavtalet: ”Målet är regleringar”
Moa Andersson, förhandlingschef Sveriges Lärare, och Daniel Andersson, förhandlingschef Almega utbildning.
Avtalsrörelse
Förhandlingarna mellan Sveriges Lärare och Almega går in på slutspurten.
Precis som i avtalet med Sveriges kommuner och regioner, är det svårt att komma överens om reglerad undervisningstid så länge regeringen inte har bestämt sig om förslagen i ”Tid till undervisningsuppdraget”.
20 000 medlemmar i Sveriges Lärare väntar på nytt kollektivavtal, mellan Sveriges Lärare och Almega utbildning. Det gamla friskoleavtalet löpte ut 31 augusti.
Grundkraven liknar dem som ställdes upp inför Hök25.
– Problembilden är inte annorlunda inom friskoleavtalet. Det gäller behovet av en hållbar arbetssituation och reglerad tid för hela undervisningsuppdraget. Och förstås en god löneökning, säger Moa Andersson, förhandlingschef på Sveriges Lärare.
Detta påverkar avtalet
Samtidigt påverkas förhandlingarna av samma sak som genomsyrade avtalet med arbetsgivarorganisationen SKR:
Att regeringen lagt fram en utredning med förslag på reglerad undervisningstid och tid till för- och efterarbete.
Utredaren Bo Jansson föreslår en en-till-en-lösning mellan undervisning och undervisningsnära uppdrag. I Hök25 har Sveriges Lärare fått in skrivningar om att det ska råda balans mellan undervisningstid och övriga uppdrag, samt en överenskommelse med SKR om att återuppta förhandlingarna när regeringen väl fattat beslut om övergripande lagstiftning.
– Vi stänger inga dörrar. Det är en resa vi är ute på, målet är regleringar för medlemmarna. Det är inte ett stopp i och med Hök25, det finns hållplatser på vägen mot vårt mål och vi är bestämda i att vi ska nå det. Den lösning vi kom fram till med SKR är en kontext vi behöver förhålla oss till även nu, säger Moa Andersson.
”Lokala överenskommelser”
Daniel Andersson är förhandlingschef på Almega utbildning.
Han säger att han inte ser centrala regleringar av undervisningstiden som önskvärt.
– Vi vill att besluten och samverkan ska ske så långt ut som möjligt i verksamheterna mellan de parter som berörs, och det påverkar hur avtalet bör formuleras. Olika verksamheter och lärare har olika förutsättningar, arbetssätt, organisation och behov. En central reglering i ett kollektivavtal passar inte alla enheter, lokala överenskommelser kan bättre anpassas efter lokala förutsättningar och lärares förutsättningar och behov, säger han.
Moa Andersson säger att Sveriges Lärares förhandlingsdelegation tillbringat mycket tid vid förhandlingsbordet med att förklara för Almega varför regleringar är viktigt.
– Avtalen ser olika ut och har olika konstruktion, olika bilagor och vi har kommit olika långt. Frågan är levande precis som den lokala arbetstidsfrågan, hur tjänsteplaneringen går till och hur mycket inflytande medlemmarna har. Det finns såväl skrivningar i avtalen som arbetsmiljöregler som finns idag, men också viktiga förbättringar att göra, säger Moa Andersson.
”Uppdraget har svällt”
Daniel Andersson säger att han förstår att frågan är viktig för lärarna.
– Lärares uppdrag har svällt mycket och att det kan i vissa fall gå ut över undervisningens kvalitet. Det är något vi har förståelse för och samsyn kring. Sen är vi kanske inte helt överens om hur en reglering skulle se ut för att bli bra för alla inblandade, det är där svårigheten ligger, säger han.
När det gäller löner har Sveriges Lärare nyligen presenterat siffror som visar att lärare i snitt förlorar 13 000 kronor i lön varje år på att jobba i friskola.
Daniel Andersson säger att det är svårt att kommentera statistik som han inte har underlaget till.
"Komplex fråga”
– Det är en komplex fråga med många förklaringar och lösningar. Det finns förklaringar i hur stora våra verksamheter är och vad de har för ekonomi, vilka ålderssegmenten är och om lärarna arbetar i segment där det finns färre behöriga lärare. Vi är överens med Sveriges Lärare om att vi behöver hitta en långsiktig lösning för finansieringen av skolan, som även ska komma lärarna till del, säger han.
Daniel Andersson hävdar att lärare inom fristående för- och grundskolor tjänar mer än övriga, och att Jobbhälsoindex visar att lärare trivs bättre i fristående skolor.
– Ofta kan andra faktorer som påverkar trivsel vara värt mer än lön. De faktorerna som påverkar hur man trivs på arbetet tas ur samma budget som löner. Och många av våra medlemmars marginaler är små, säger Daniel Andersson.
Moa Andersson kan inte gå in på Sveriges Lärares lönekrav på arbetsgivaren.
– Vi har ett märke att förhålla oss till, så ser systemet ut för svensk arbetsmarknad. Det finns en diskussion från vårt håll och det är en fråga det ägnas tid åt i förhandlingen, säger Moa Andersson.
LÄS ÄVEN:
Sveriges Lärare säger JA till nytt avtal
