Faktorerna som skyddade lärarna – och som försvann

Sveriges Lärare kräver reglerad undervisningstid i förhandlingarna med SKR och Sobona.

Parallellt föreslår regeringens utredare Bo Jansson samma sak.

Ingrid Pihl har varit lärare i 32 år. Hon tillhör den lärargrupp som har mest undervisningstid – högstadielärarna.

”Meningslösa saker”

– Det är när man lägger tid på meningslösa saker det blir frustrerande. Att ha välplanerad undervisningstid med elever, att skapa goda relationer är meningsfullt, säger hon.

På hennes arbetsplats Pitholmsskolan i Piteå har rektorn värnat lärarnas undervisningstid, men resurserna minskar och för Ingrid Pihl kan det innebära att hon ska undervisa 70 procent av arbetstiden, i stället för de 60 som ger utrymme för hennes fackliga tid.

– Att få fredad tid för att förbereda och efterarbeta och minska tidsslukande dokumentation och information till hemmet där det är onödigt, det skulle vara den viktigaste förändringen, säger hon.

Undervisningstiden ökar

Rapporten ”Gör svensk skola välreglerad igen” visar att en majoritet av lärarna har undervisningstid som överskrider förslagen i utredningen ”Tid för undervisningsuppdraget”.

Mellan 1991, då kommunerna tog över ansvaret för skolan, och 2019 hade undervisningstiden ökat med motsvarande två veckor. 

Det visar en undersökning från dåvarande Lärarnas Riksförbund.

Fram till 1990-talet fanns statliga ramfaktorer som styrde undervisningstid, gruppstorlekar och resurser, enligt rapporten ”Gör svensk skola välreglerad igen”.

”Enorm skillnad”

Skolavtalet mellan Statens arbetsgivarverk styrde lärarnas arbetsvillkor, där undervisningsskyldigheten (USK) var en faktor.

 – För vissa gjorde det enorm skillnad att USK försvann, men för vissa lever smygusken, eller smusken, kvar, säger Ingrid Pihl.

USK var en fastställd undervisningstid, en veckotimme motsvarade 40 minuter och lärare hade mellan 21 och 29 lektioner per vecka.

Lärare med ytterligare uppdrag, som till exempel klassföreståndare, fick mindre USK.

1996 skrev dåvarande Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och arbetsgivaren Svenska kommunförbundet (nuvarande SKR) under ett avtal som satte en slutpunkt för USK.

Kringuppgifterna ökar

Lärarna skulle få mer flexibilitet när de fick årsarbetstid och förtroendetid.

Vi Lärare har rapporterat om hur kringuppgifterna ökar under nuvarande system – samtidigt som nedskärningarna skär bort stödpersonal.

Ingrid Pihl tycker att det talas för lite om de minskade krav på dokumentation som Bo Jansson föreslår.

– Det är tät kontakt med fler vårdnadshavare, allt fler elever som inte är närvarande. Då pratar jag inte om hemmasittare, utan en generell frånvaro. Det krävs många abrovinker och extratid man får lägga ner för att de ska klara sig trots att de inte är här, säger Ingrid Pihl.

Inga vikarier

Samtidigt ökar arbetsgivarnas motstånd mot att ta in vikarier – nästan hälften av lärarna i förskola och på lågstadiet, och en tredjedel av lärarna på högstadiet, uppger att de inte får vikarier vid sjukdom och vab. Det visar en undersökning från Sveriges Lärare.

Under 1960- och 70-talet fanns ett tak för hur stora klasserna fick vara.

När klassen nådde 30 elever delades den i två, och skolan fick resurser för ytterligare en lärartjänst. Vid 60 elever delades klassen i tre.

– Det är en kostnadsfråga. Vi har dåliga delningstal, det blir inte bra att dela upp eleverna i fyra klasser, och inte bra att dela dem i tre heller, säger Ingrid Pihl.

Men med från och med läsåret 1990-91 ersattes ersättningssystemet med ett ramanslag till kommunerna. Huvudmännen fick själva besluta om klasstorlek utifrån sina resurser – och klasserna växer.

Arbetsbelastningen ökar

Lärarna vittnar om hur arbetsbelastningen ökar, bland annat i Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsmiljön 2024 – där de toppar listan över yrken med högst arbetsbelastning.

Systemet med extra anpassningar, som infördes 2015 för att underlätta dokumentationen, har i stället lagt sten på bördan.

Sveriges Lärare kräver statlig kontroll över finansieringen, och när det gäller avtalet med SKR och Sobona har medlare kallats in sedan Sveriges Lärare sagt nej till två slutbud från arbetsgivaren. Stridsfrågan gäller just det Ingrid Pihl talar om.

Att få ägna sig åt själva uppdraget.

LÄS ÄVEN:

Stor manifestation – därför protesterar lärarna

Avtalsombuden: Därför sa vi nej till SKR:s slutbud

Mannerheim: Absurt – det enda lärarna vill är att få tid att göra sitt jobb