Lag om undervisningstid – redan nästa sommar
Enligt lagrådsremissen som regeringen släppte på torsdagen kommer lärares undervisningstid regleras till nästa sommar.
Arbetstid
Om drygt ett år kan det vara nationellt reglerat hur mycket undervisningstid en lärare maximalt får ha.
Och en minimigräns för den tid läraren ska lägga på planering och uppföljning av undervisningen.
Det visar den lagrådsremiss som regeringen släppte på torsdagen.
- LÄS ÄVEN: Beskedet: Nya betygen skjuts upp ett år
I dag bestäms det lokalt eller av huvudmännen hur många timmar lärare ska undervisa. Det finns dessutom ingen nationell reglering som styr hur mycket tid som ska läggas på planering och uppföljning av undervisningen.
Vid torsdagens sammanträde antog regeringen lagrådsremissen ”Tid för undervisningsuppdraget” som bygger på före detta ordföranden i Lärarnas Riksförbund, Bo Janssons, utredning med samma namn.
Enligt remissen, och med största sannolikhet den kommande propositionen, föreslår regeringen bland annat:
- Att lärares hela undervisningsuppdrag ska definieras i skollagen. Utöver undervisning ingår planering och uppföljning av undervisningen i undervisningsuppdraget.
- Att regeringen får rätt att i föreskrifter ange lärares maximala undervisningstid samt minsta tid till planering och uppföljning av undervisningen.
- Regleringen ska gälla grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Inte slå fast i detalj
Enligt regeringen är det inte lämpligt att i detalj slå fast en viss mängd undervisningstid som ska gälla för alla lärare i respektive skolform, stadium eller årskurs.
Regeringen vill därför, vilket även Bo Janssons utredning föreslog, att det ska anges intervall för vad som kan vara den högsta mängden undervisningstid för en lärare i till exempel grundskolans högstadium och ett annat intervall för till exempel grundskolans låg- och mellanstadium.
När det avgörs vilket intervall som ska gälla ska det tas hänsyn till bland annat hur många elever som läraren undervisar, skolformen, årskurs och hur många av eleverna som har behov av särskilt stöd.
Detsamma gäller tiden för förberedelser och efterarbete av undervisningen.
I relation till undervisningstid
När det gäller lärare i grundskolan och motsvarande skolformer, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning bör tiden för planering och uppföljning, enligt lagrådsremissen, ställas i relation till den undervisningstid som läraren har.
”En lämplig utgångspunkt är att lärare bör ges minst lika mycket tid för planering och uppföljning som den tid läraren genomför undervisning”.
När det gäller lärare i förskolan och lärare i fritidshem anser regeringen att det bör anges en minsta tid för planering och uppföljning.
Utredarens tidsintervall
I sin utredning föreslog Bo Jansson följande tidsintervall när det gäller undervisningstiden för lärare som undervisar i grund- eller gymnasieskola:
- Lärare i förskoleklass, årskurser 1–6 i grundskolan, anpassad grundskola, sameskolan samt årskurserna 1–7 i specialskolan: Högst 550–650 timmar per läsår.
- Lärare i årskurserna 7–9 i grundskolan, anpassad grundskola samt årskurserna 8–10 specialskolan: Högst 500–600 timmar per läsår.
- Lärare i gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola förutom lärare som undervisar i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil: Högst 450–550 timmar per läsår.
- Lärare i gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola som undervisar i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil: Högst 450–650 timmar per läsår.
Färre antal timmar
Enligt regeringens bedömning kommer en reglering leda till att lärare i framtiden i genomsnitt undervisar färre antal timmar än i dag. Det innebär att det behöver anställas fler lärare. Bo Janssons utredning beräknade kostnadsökningen till 2,5 miljarder kronor per år, vilket många bedömare anser är i underkant.
Regeringen skriver i lagrådsremissen att ”det finns anledning att se över de kostnadsberäkningar som utredningen har gjort”.
Regeringen föreslår bland annat också att:
- Information om barnets eller elevens utveckling ska ges vid tillfällen som bestäms av personal på förskolan, fritidshemmet eller skolan, i stället för att den ska ges fortlöpande.
- Utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per läsår, i stället för en gång per termin:
- Skriftlig individuell utvecklingsplan ska byta namn till skriftlig plan för kunskapsutveckling. Innehållet i planen ska koncentreras till kunskapsutveckling.
- Minskad dokumentation vid kränkande behandling.
LÄS MER:
Extra anpassningar skrotas – så blir elevernas nya stöd
