Tre lärare: Så tycker vi om regeringens utredningar
Förskolläraren Trang Bui, grundskolläraren Andrea Bossner, och gymnasieläraren Anna Knutson Savelid.
Arbetsmiljö Om förslagen i regeringens många skolutredningar skulle bli verklighet, hur påverkas lärarnas arbetssituation? Vi bad tre lärare svara.
”Jag är hoppfull”
Trang Bui, förskollärare, Förskolan Doktor Håléns gata 11, Göteborg
Vi ser rekommendationer, restriktioner och förslag om att slopa skärmtid i våra verksamheter. Jag saknar hoppet om att barn och elever ska få integreras i den digitala värld vi lever.
Vi behöver fokusera mer på hur vi kan stötta personalen att jobba med digitala verktyg i undervisningen. Genom att erbjuda kompetensutveckling till medarbetare och tydligare ramar och förslag på hur digitala verktyg kan användas i verksamheterna, behöver vi inte ta bort skärmtid.
Vi vill ofta begränsa det vi inte behärskar men samtidigt får vi inte medel eller utbildning för att kunna hantera det i undervisningen.
Övriga utredningar har ett större fokus på skolans utbildningssystem men jag är hoppfull om att dessa kan påverka förskolan. Med minskade krav på dokumentation och tydligare ramar för lärare/förskollärares undervisnings- och planeringstid, kan vi som förskollärare och lärare fokusera på kärnuppdraget och öka kvaliteten i våra verksamheter.
”Man kan inte göra guld av kattskit”
Andrea Bossner, grundskollärare på Edvinshems-skolan i Ystad
De absolut viktigaste förslagen gäller lärares förutsättningar att vara lärare eftersom det är själva kärnan. Allting annat är symptom och det blir som ringar på vattnet. Lärare som har tid att planera och förbereda sin undervisning, som har tid till efterarbete, analys och reflektion, har också möjlighet att erbjuda högkvalitativ undervisning.
För att sedan genomföra undervisningen behöver lärare få göra det vi är utbildade för: undervisa. Det kan vi omöjligen göra om vi samtidigt ska hantera elever som avviker från lektionen eller kränker både oss och sina kamrater.
Elever som ges goda möjligheter att lyckas och utvecklas i skolan blir sällan hemmasittare, utåtagerande eller barn som stör undervisningen. De förslag som innebär att lärare kan vara lärare och att elever får det stöd de behöver skulle göra verklig skillnad.
Som jag ser det är det väldigt enkelt: Man kan inte göra guld av kattskit, vilket är vad vi lärare förväntas göra i dag.
”Vi kan inte effektivisera mer”
Anna Knutson Savelid, Gymnasielärare i matematik och psykologi, Furuhedsskolan i Kalix
Kraven överstiger resurserna, vilket skapar den kroniska stress som syns när utbildade lärare säger upp sig i ökande grad.
Utredningarna pratar om betygsinflation och ny betygsskala, om rätten att utvisa elever (en rätt vi redan har), om läsbrister, kunskapsgap, läromedelskris, anpassningsmaraton och yrkesexamen för elever utan grundskoleexamen, om minskat inflytande för vårdnadshavare, om marknadsskolan, börsklippen och vinsterna i välfärden. Vad i detta löser skolans problem och gör att fler behöriga vill stanna i yrket?
Vi behöver respekt för vår kompetens, och elever behöver kunniga lärare.
Vi behöver strikta regler mot att ersätta behöriga lärare med billigare alternativ, vilket skulle minska både arbetsbördan och kunskapsgapet.
Vi behöver en löneutveckling i paritet med andra yrken med motsvarande ansvar och utbildningsnivå.
Vi behöver en balans mellan krav och resurser. Undervisningstid och tid till för- och efterarbete måste vara rimlig och skyddad. Vi kan inte effektivisera mer nu. Vi behöver tid, och mer pengar.
LÄS MER:
