Läraren får inte undervisa enskilt: ”Maktobalans”
Thomas Gustavsson får inte längre undervisa en elev i taget – kommunen pekar på ”maktobalans”.
Arbetsmiljö
Läraren Thomas Gustavsson får inte längre undervisa elever enskilt i piano – eftersom det enligt Göteborgs stad kan ”skapa en maktobalans” mellan elev och lärare, vilket GP rapporterat.
– Det känns förnedrande, säger han till Vi Lärare.
Thomas Gustavsson har undervisat i piano i 30 år i Kulturskolan i Göteborg. Men numera ska han inte undervisa elever enskilt.
I stället är det tre pianoelever som delar på 40 minuter.
Under en studiedag uttalade enhetschefen Annajohanna Lindskog att enskild undervisning skapar en ”maktobalans” mellan elev och lärare, vilket GP skrivit om.
– Jag är en uppskattad pedagog som varken haft problem med föräldrar eller elever, och att plötsligt höra att man inte klarar av att ha elever enskilt, att vi inte klarar av den maktbalans som skapas när ni är ensamma med barn – det känns förnedrande, säger Thomas Gustavsson som nu har lämnat in en kränkningsanmälan till staden.
Där skriver han bland annat:
”Jag har fått höra att om jag är ensam med en elev så skapar jag en maktobalans i situationen, och kan potentiellt fysiskt förgripa mig på eleven. Att som helt ostraffad och med ett helt oproblematiskt yrkesutövande över lång tid (även naturligtvis kontrollerad via utdrag ur polisens belastningsregister, i enlighet med stadens regelverk kring detta), bli misstänkliggjord på det här sättet känns djupt kränkande”.
”Ifrågasätter mig själv”
– Jag börjar ifrågasätta mig själv till slut, när det droppas då och då hur fel det är och vilken lyxverksamhet vi håller på med. Det trubbar av ens självkänsla, säger han.
Sveriges Lärare Göteborg har tagit del av ärendet.
Facket menar att barnrättsperspektivet är ett sätt att mörka besparingarna och de långa köerna inom kulturskolan.
– I grund och botten handlar det om att nå fler, enskild undervisning är dyrt. Det är den egentliga anledningen till gruppundervisning, säger Daniel Skoglund, förhandlingsombud Sveriges Lärare i Göteborg.
Och Thomas Gustavsson håller med.
– De har en argumentation om övergrepp för att det ska passa in i en besparing. Det är helt rimligt att fler får del av Kulturskolan, det är skattepengar, men inte på bekostnad av verksamheten, säger Thomas Gustavsson.
”Skapar oro hos personalen”
Facket vill att arbetsgivaren ska vara ärlig med orsakerna.
– Vi tycker att det skall vara tydligt att det handlar om besparingar och med vilka konsekvenser det får för till exempel kvaliteten i verksamheten. Inte gömma sig bakom formuleringar som skapar oro hos personalen, säger Annette Johnsson, också förhandlingsombud i Göteborg.
Jens Ericson
Jens Ericson är verksamhetschef på Kulturskolan. Han säger att uttalandet kom under en paneldiskussion där lärare i Kulturskolan bad sina chefer att kommentera olika frågor, där grupp- respektive enskild undervisning var en.
Hänvisar till barnrättsarbete
– Då lyfte Annajohanna Lindskog det som en aspekt att det kan finnas en maktobalans, och hänvisade till vårt barnrättsarbete, säger han.
Han säger att han står bakom uttalandet.
– Resonemanget om maktobalans och barnrättsarbetet var en del av en större diskussion. Det är inte det som ligger till grund för inriktningen mot gruppundervisning, även om vi ser att det är en positiv aspekt, säger Jens Ericson.
Förvaltningen har i uppdrag att ge fler elever plats i Kulturskolan, utan att tillföra medel.
– Att gruppundervisning är norm, huvudorsaken är ekonomisk, säger han.
Och han säger att gruppundervisning kan vara lika bra som enskild, och att många lärare tycker det.
30 eller 40 minuter med tre elever är lika bra som samma tid med en elev?
– I alla fall i sådan kompetensutveckling som jag varit med på. Sedan finns det ganska många som tycker att den enskild undervisning är bäst. Det är en stor diskussion i sig, säger Jens Ericson.
Förändrad syn
Thomas Gustavsson ser utspelet om maktbalans som en del av en förändrad syn på Kulturskolan.
Där lärare kallas pedagoger, elever för deltagare och lektioner för aktiviteter.
– Det har varit Kulturskolans kännetecken, låg avgift och hög kvalitet. Nu blir det låg avgift och låg kvalitet, säger Thomas Gustavsson.
LÄS ÄVEN:
Så vill Sveriges Lärare reglera kulturskolan