
Marianne Andersson med sonen Håkan Andersson minns experimentåren på Färila skola med värme. Foto: Mats Andersson
Den klassrumslösa skolan
Den var Sveriges modernaste skola. Utan klassrum och med en egen dator till alla elever skulle Färila skola bli Sveriges bästa. Men det blev tvärtom. Resultaten rasade och gymnasiebehörigheten var bland den lägsta i Sverige.
Den första snön har precis fallit på en öde skolgård i Färila i norra Hälsingland.
Annat var det för 25 år sedan, en septemberdag 1995.
Skolgården var full av elever, lärare, föräldrar och politiker. Dåvarande skolminister Ylva Johansson (S) invigningstalade medan hundratals röda och vita ballonger släpptes upp i skyn. Sedan svepte några Viggenplan över Färilahimlen.
– Jag var reservofficer och hade kontakter med militären och fixade flyguppvisningen, minns Tord Jerfsten.
Han hade själv gått i Färila skola och varit lärare där sedan 1972. Arbetet med att förvandla en ordinär landsbygdsskola till Sveriges modernaste blev början till slutet för hans tid på skolan.
– Vi hade hur mycket pengar som helst och studiebesöken från Sverige och andra länder avlöste varandra, minns Tord Jerfsten.
Alla ville se Färila skola 2000 – ett experiment där klassrummen och klasserna försvann. Eleverna skulle arbeta i projekt i åldersöverskridande grupper. Till sin hjälp fick alla elever en Macdator, som då kostade 27 000 kronor styck.
Efter ett tag insåg vi att det inte gick att ha 50 elever i ett stort samlingsrum.
På världsutställningen i Lissabon 1998 presenterades skolan under vinjetten ”From worst to first”. Den tidigare utbildningsministern Per Unckel (M) sällade sig till hyllningskören:
”Den traditionella skolan kommer att försvinna. Med it i centrum blir klassrum och studiegrupper onödiga och lärarna blir oerhört viktiga som ledare.”
Men Tord Jerfsten var inte lika entusiastisk:
– Det var mycket som inte kändes bra, inte minst lokalerna. När jag hade ett prov och jag räknade till att över 70 personer passerade genom det stora arbetsrummet som också fungerade som korridor var det dags att sluta.
Tord Jerfsten hoppade av den klassrumslösa skolan redan efter ett år, men de flesta lärarna fortsatte. Och några är kvar än.
Tomas Boman, lärare i SO, kom till Färila 1994.
Tord Jerfsten var en av få lärare som hoppade av när Färila skola inte skulle ha vare sig ha klassrum eller lärare. Foto: Mars Andersson
Han minns åren som omvälvande, men roliga.
– Bitvis var det skitkul. Vi hade hur mycket pengar som helst till vissa saker, men böcker hade vi inte råd med. Vi var tvungna att uppfinna skolan från början.
Hur gjorde ni?
– Vi samlade gruppen först i ett stort arbetsrum, sedan skulle eleverna spridas ut i grupprum. Ingenting var egentligen klart vad gäller hur man skulle gå till väga när projektet drogs i gång, men att det var bra visste man.
– Ingenting fick likna ett klassrum och ju mer annorlunda undervisningen var mot tidigare, desto bättre, säger Tomas Boman.
De ämnesövergripande projekten varade ofta i månader. Alla lärare och ämnen skulle involveras.
– En del elever gjorde fantastiska jobb. Men alldeles för många föll ifrån, säger Tomas Boman.
– Det var en naiv tro på att själv söka sin kunskap. Den tidigare SO-läraren berättade att det fanns ett kommunalt beslut på att alla elever skulle få böcker. Så jag fortsatte att köpa in tryckta böcker, trots inställningen att de inte behövdes eftersom allt finns på internet.
Hade du någon katederundervisning?
– Ja, efter ett tag insåg vi att det inte funkade att ha 50 elever i ett stort samlingsrum och sedan låta dem arbeta på egen hand med ett område de valt själva, säger Tomas Boman.
När projektpengarna från KK-stiftelsen, regionen och EU var slut efter tre år försämrades villkoren för Färila skola drastiskt. Det gjorde också att studiebesöken, som gav en intäkt på 500 kronor per person, glesnade. Lärartätheten sjönk snabbt.
Den stora ombyggnad som hade gjorts i mitten av 90-talet ifrågasattes när skolan återgick till mer traditionell undervisning i början av 2000-talet.
– Skolan har byggts om flera gånger efter det, berättar rektor Marcus Persson.
Väggar har både rivits och satts upp, glasväggar och glasdörrar tejpats igen.
– När vi återgick till åldershomogena klasser blev det lugnare. Att ha åldersöverskridande grupper 1–4, 5–7 och 8–9 skapade väldiga problem, säger Marcus Persson, som var lärare i Färila skola i 16 år innan han blev rektor.
Marianne Andersson med sonen Håkan Andersson minns experimentåren på Färila skola med värme. Foto: Mats Andersson
I dagens debatt om aktivitetsbaserade och klassrumslösa skolor nämns ofta Färila skola 2000, som ett skräckexempel. Ett fiasko, som fullbordades när 28 procent av niorna gick ut utan gymnasiebehörighet 2000, då ett av de sämsta resultaten i Sverige.
Marcus Persson håller med om att mycket i projektet inte var bra, men att skolan fått oförtjänt mycket stryk.
– Det fanns bra saker. Handledningen som lärarna fick och hur vi utvecklade arbetslagen gjorde att vi fick en väldigt bra arbetsplats med ett starkt vi. Det finns kvar än i dag.
Marianne Andersson håller med. Hon är speciallärare och började på skolan 1999.
– Arbetslagsutvecklingen och all vidareutbildning vi fick gav mycket. Det har gjort att skolan fortfarande har en fantastisk vi-känsla. Vi har kvar att ledaren för arbetslagen har eget budgetansvar. Det gör att jag inte behöver gå till rektorn hela tiden, säger Marianne Andersson.
En av Mariannes söner, Håkan, jobbar i dag som vaktmästare på Färila skola.
Han minns åren som elev på högstadiet under experimentåren med värme.
– Jag tyckte det var jättebra. För den som hade lätt för sig funkade det fint. Vi hade också fotbollsinriktning. Jag fick spela fotboll tre gånger i veckan på skoltid.
Hade du några läxor?
– Ja, men jag gjorde dem alltid i skolan, säger Håkan Andersson.
Även om det finns rester från Färila skola 2000 här och var känns experimentet avlägset.
I dag skulle det inte ens vara möjligt, tror Tomas Boman:
– Det skulle vara omöjligt att göra om man ska pricka av alla kunskapskrav. Dessutom hade det varit mycket mer protester. Det var det inte då. Men jag minns ledarskribenten Malin Siwe, som sågade skolan. Hon var hatad i Färila skola.
– Men i dag förstår jag vad hon menade.
LÄS MER OM GRANSKNINGEN
Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?
Hyllade skolan blev ett skräckexempel
Rätt utformade klassrum höjer resultatet
Debatt ”Förskolans envägskommunikation kan kosta oss vårdnadshavarnas förtroende” skriver en förskollärare och forskare.
Betyg Utredarens förslag riskerar att få negativa konsekvenser för lärarna.
Debatt ”Ge elever stöd – avvisa inte föräldrar som kämpar för sina barn”
Debatt ”Debatten om digitalisering i skolan allt mer ideologisk och onyanserad”
Debatt ”Eleverna och lärarna som får betala priset" visar var friskolornas prioriteringar ligger, skriver två fackliga ombud inom Academedia.
Debatt I Almegas värld får lärare och elever ta smällen – inte aktieägare eller lobbyister, skriver läraren Patrik Andersson.
Debatt Andreas Mörcks ”hot mot friskolor” är bara ren hushållning med skattebetalarnas pengar, skriver Linnea Lindquist.
Debatt ”Läraren har blivit den som ska verkställa andras önskemål”
Debatt Almega utbildning: ”Lärare och elever får betala priset med regeringens förslag.”
Friskolor Kommer höja kraven: ”Lycksökare som skadat branschen”.
Hoten mot lärarna Utfärdade skyddsstopp för att hindra aggressiv vårdnadshavare.
Debatt ”Skolorna skriker efter behöriga lärare – här sitter 30 akademiker och bara väntar på att få sätta igång.”
Debatt Läraren Carl Lindén uppmanar till åtgärder innan nya betygen införs.
Debatt ”Konsekvensen blir sönderstressade elever och lärare”
Krönika ”Jag förvånades över dessa trasselsuddar som ställde till med bråk precis innan vi skulle skiljas.”
Arbetsmiljö Rättsprocessen inte över – anställs ändå på utbildningsförvaltningen.
Debatt Ulrica Björkblom Agah manar lärare att sluta jaga bekräftelse och att lita på eleverna
Hoten mot lärarna Polisen ser ingen hotbild mot skola eller elever
Arbetsbelastning Det kan bli drabbat av förslagen i Bo Janssons utredning.
Debatt Läraren tvingas trolla när elever saknar grundläggande kunskaper
Debatt Barnläkaren Josef Milerad ser ett ruttnande system där elever far illa och lärare reduceras till handledare
Skolfinansiering Utredning föreslår avdrag på 6 procent av skolpengen till fristående skolor.
Krönika ”Vi vill också hetsäta choklad ibland – eller ta en snus för den delen – utan att kölhalas offentligt.”
Segregation Behövs ingen ny utredning för att hitta lösningen på problemet, enligt Olskog.
Friskolor Kommunerna ska få göra avdrag med 6 procent på friskolornas skolpeng.
Arbetsmiljö Anser att han saknade uppsåt och därför ska frikännas.
Studiero Siffrorna avslöjar – ”långvarig misshandel av skolan.”
Debatt Uppmanar föräldrar att agera: ”Fråga hur många barn det är i gruppen”
Debatt SKR och Academedia nobbar regleringar: ”Ömsesidigt gisslantagande”
Arbetsmiljö ”Man kan inte göra guld av kattskit”. Tre lärare om förslagens påverkan på arbetssituationen.
Krönika På lärarhögskolan förberedde ingen alls mig på att jag skulle behöva genomgå detta trauma var tredje år.
Krönika Vi vet att det är ett ensamjobb men när det blåser då behöver vi någon där, någon som är där för att var där för just oss.
Debatt Niels Paarup-Petersen presenterar rimliga förslag – men de räcker inte, skriver Marcus Larsson i en debattreplik.
Skolavslutning Vad står överst på önskelistan – och vad räknas som muta? ✓ ”Ska vara försiktig.”
Nedskärningar Svaren ännu värre än väntat: ”Sjunkande skepp”.
Timplaner Maria Cronqvist, lärare på Dragonskolan och en av dem som planerade protesten mot de nya timplanerna i Umeå, kritiserade kommunen och gymnasiecheferna:– Lärare riskerar att bli utbrända!Här är hela hennes tal från demonstrationen.
Arbetsmiljö ”Vi ifrågasätter hur stort problemet är, slänger de prillor i taket?”.
Debatt Svarar Filippa Mannerheim: ”Riskerar underminera stödet eleverna har rätt till”.
Debatt Centerpartiet svarar Marcus Larsson om lobbyism och friskoleägare
Krönika Så fort jag kommer hem så händer något – jag transformeras till just den där föräldern.
Arbetsbelastning Koncernen går inte lärarna till mötes om reglerad undervisningstid.
Debatt Riksföreningen för skolsköterskor svarar Filippa Mannerheim om elevhälsan
Timplaner ”Det ger orimliga arbetsförhållanden och leder till onödig stress.”
Guider & tips ”Svenskan blir lidande – alla behöver utveckla sitt språk.”
Debatt ”Vårt kärnuppdrag att förmedla alla människors lika värde”
Timplaner Gymnasielärarna demonstrerar: ”Så orimligt och dåligt att det är provocerande”.
Krönika Vinstutredningens förslag borde varit på plats för 30 år sedan, skriver Per Kornhall.
Krönika ”Det behövs helt andra åtgärder som skulle kunna leda till hela klassrum av saliga korgossar.”
Debatt ”Spontanrasterna handlar inte om att hundratusentals elever drabbas av akut kissnödighet”.
Arbetsmiljö Fälldes i tingsrätten för brott mot grundlagen.