![](/globalassets/fredrik-persson-klasstorlekar-2.jpg.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Fredrik Persson. Foto: Mathilda Ahlberg
Beslutsfattarna inser inte vilken skillnad varje extra elev gör, menar läraren Fredrik Persson. Foto: Mathilda Ahlberg
Arbetsmiljö
Han bytte till en skolform med mindre klasser – hon överväger att lämna läraryrket helt.
Båda vittnar om hur stora undervisningsgrupper kan leda till en farlig arbetsmiljö för lärare och lägre måluppfyllelse för eleverna.
LÄS ÄVEN:
Hälften av grupperna i förskolan är för stora: ”Som ett hån”
För stora elevgrupper på fritidshemmen – kräver lagstiftning
Hon har varit lärare i 28 år men nu överväger hon att lämna yrket. Som mentor och ämneslärare för fem elevgrupper på runt 30 elever vardera breder den oavlönade arbetstiden ut sig och det börjar sätta sig i kroppen. Hon känner sig utmattad.
– Jag behöver ta hem mycket jobb, annars hinner jag inte, annars är jag inte en bra lärare, säger läraren som vill vara anonym med hänvisning till sin relation med arbetsgivaren.
– Som lärare behöver man vara duktig hela tiden, varje dag. Man jobbar med barn och det är mycket som står på spel. Och det trivs jag med men det är svårt att hinna när de är så många, säger hon.
Bland eleverna finns de som behöver extra anpassningar och stöd i olika former. Men det är svårt att hinna se och ge varje individ vad just de behöver när klassen är stor.
– Det är den största nackdelen med stora klasser. Jag gillar att jobba i små grupper så att eleverna kan diskutera med varandra, men det är nästan omöjligt när de är så många. Det blir högljutt och det klarar inte vissa elever. Samtidigt finns vissa elever som inte vågar prata annat än i mindre grupper.
Den stora mängd rättningsarbete som de överfulla klasserna genererar blir i sig ett problem för både lärare och elev, menar hon.
– Det är svårt att hinna rätta uppgifterna och komma med feedback till varje elev och prata om hur de kan bli bättre.
LÄS ÄVEN: Förödande effekter av för stora klasser: ”Finns en smärtgräns”
Sammantaget menar hon att risken är överhängande att eleverna både lär sig mindre och mår sämre i en större klass.
– Tyvärr är det så. Jag har jobbat på mindre skolor tidigare och jag har en känsla av att de hade roligare, de skrattade mer.
Fredrik Persson. Foto: Mathilda Ahlberg
Fredrik Persson i Halmstad har lämnat de stora grupperna bakom sig. Efter att nyligen ha växlat om till gymnasiets introduktionsprograms mindre grupper blickar han tillbaka på 24 år av matematik-, teknik- och NO-undervisning i stora grundskoleklasser, och drabbas av en insikt:
– Jag började må lite dåligt mot slutet. När jag var inne i det så gick det undan men så här i efterhand kan jag tänka att det nog inte var så konstigt att det blev knackigt, säger han.
Varje extra elev ger fler ringar på vattnet
Med de olika NO-ämnena undervisade han i totalt fem ämnen och fyra årskurser.
– Det blir fem gånger fyra klasser att hålla reda på över läsåren, där det ingår att sätta betyg individuellt på varje elev i alla de här ämnena.
Lägg därtill att 6–9-skolan i Halmstad där han jobbade hade ett uttalat mål att det skulle vara 20 elever per klass, men i praktiken blev det snarare 24 eller 25.
– Politikerna brukade hävda att en eller två elever till inte gör någon större skillnad. Och så fortsatte det fyllas på efter hand, säger Fredrik Persson.
Han tror att många utanför skolan, inklusive beslutsfattarna, har en bild av att lärare bara går in klassrummet och pratar och att det inte spelar så stor roll exakt hur många som lyssnar. Men för varje elev tillkommer planering, rättning och annat efterarbete, kontakt med vårdnadshavare och studie- och yrkesvägledare samt eventuella extra anpassningar, särskilt stöd och inte minst betygssättning.
– Varje extra elev ger fler ringar på vattnet. Har man ambitionen att se alla och ge alla det de ska, då är det en tuff belastning. Under en period hade jag turen att klassrummens storlek gjorde att vi inte kunde ha så stora grupper. Men det var nästan aldrig undervisningen som avgjorde, berättar Fredrik Persson.
Han upplever att storleken på grupperna han undervisade i grundskolan hade stor inverkan på möjligheten att ge alla det stöd de behöver för att kunna uppnå målen med kurserna.
– I grundskolan har du extremt heterogena grupper med allt i från de som kämpar för sitt liv för att nå målen och man som lärare har en avgörande roll, till de studievana som siktar på att gå natur på gymnasiet och har lätt för matte, lätt att ta till sig instruktioner och så vidare.
På gymnasiets introduktionsprogram är grupperna betydligt mindre och Fredrik Persson har helt andra möjligheter att möta varje individ. Det har gett honom en större förståelse för precis hur svårt många av hans tidigare grundskoleelever kan ha haft det.
– Det som jag förstått de senaste två åren är att det finns saker som kan verka extremt små för dig och mig, men som för de här eleverna är berg. Jag kan se i backspegeln att det varit tufft för många, säger han.
Jag är lärare, men också människa.
Fredrik Persson poängterar att han förstås inte var omedveten om elevers särskilda behov tidigare heller, men att det i ”stordriftsformen” av skola inte alltid ges möjlighet för den enskilde läraren att ha samma fingertoppskänsla för varje elev.
– Det är du som lärare som ska fixa extra anpassningar och ha koll på åtgärdsprogram, och på grundskolan är den utmaningen enorm. Och du kan känna trycket att ”nu måste vi gå vidare” trots att alla inte riktigt är med. Det bidrar till att vissa upplever skolan som en för stor utmaning.
Vår anonyma ämneslärare håller med om att det inte finns någon reell möjlighet att ordna undervisningen i stora klasser på ett sådant sätt att varje elev ges rätt förutsättningar.
– Hur ska vi hinna med om vi har fem elever som alla behöver anpassningar? Den här eleven behöver ha det tyst, den här ska ha mer tid, en behöver enklare uppgifter … De har rätt att nå målen, men sedan har man 25 elever till som ska jobba. Det är svårt att vara själv med så många, säger hon och tillägger:
– Jag är lärare, men också människa. Man har sin familj, man har ett liv som man vill vara en del av. Det är inte roligt när familjen och jag själv hamnar sist, säger hon.
Vi lärare debatt ”Jag hoppas att Sveriges Lärare mobiliserar oss till den perfekta storm som skolsverige och kommande avtalsrörelse behöver”, skriver Hanna Garberg.
Vi lärare debatt Fem punkter för att göra läraryrket attraktivt igen.
Skolpolitik Efter protester mot marknadsskolan varje måndag fick lärarna träffa makthavarna.
Särskilt stöd Lärare i ny undersökning: Bara elever med störst behov får stöd.
Vi lärare debatt Pensionerade läraren om framgångsreceptet: Relationellt arbete.
Skolstök Jonas Vlachos: Orsaken till svenska elevers låga resultat är sannolikt en översättningsmiss.
Friskolor Oron för eleverna skyndar på nedläggningen.
Vi lärare debatt ”Mål- och resultathets bakom dalande resultaten”.
Nedskärningar Läraren: ”Den ena handen vet inte vad den andra gör”.
Forskning 30 forskare och 400 anmälda lärare och intresserade på plats under konventet.
Krönika ”Jag är inte den mest trimmade moppen i Finnspång, om man säger så.”
Vi lärare debatt Uppmaningen om tuffa relationsarbetet: ”Detta krävs”.
Nedskärningar Hundratals lärare och linköpingsbor slöt upp i demonstrationen.
Nedskärningar SKR:s chefsekonom reder ut vad som gäller för kommunernas hantering av RUR.
Nedskärningar Fyra kommuner hade ett sammanlagt överskott på över en miljard kronor 2023 – sparar hårt på skolorna.
Nedskärningar Rasar över kommunernas fonderade tillgångar: ”Skolan är absolut en investering.”
Eu-skolvalet Intresset för EU-skolvalet har ökat.
Vi lärare debatt Läraren om de fyra ödesvalen för svensk skola.
Ledare Sveriges Lärares nya ordförande i sin första ledare: Du och jag plus alla våra kollegor bildar ett ”vi” som kan agera och göra skillnad.
Krönika ”Hur gör man i en digital tid full av AI, AR och algoritmer samtidigt som man också vill värna nötandet, det ihärdiga och analoga?”
Hoten mot lärarna Delar av innehållet på kommunens hemsida skapade oro bland lärarna.
Vi lärare debatt ”Rimligare är att vi hanterar kompletteringar med varsamhet”, skriver debattörerna.
Läsinlärning Skolverkets förslag till läslista för alla stadier – hur många har du läst?
Granskning ”Påtryckningar från föräldrar är inte ett generellt problem här.”
Granskning Skolor brister i betygssättning, enligt en kritisk rapport från Skolinspektionen.
Granskning Lärare, skolchefer och forskare ger sin syn på betygssystemet.
Nedskärningar Vi Lärares krönikör Maria Wiman var en av talarna under protesterna i Vaxholm.
Hoten mot lärarna Rör upp känslor bland lärare: ”Spär på oron för oss”.
Vi lärare debatt ”Att fritt låta elever kommentera lärare via olika typer av utvärderingsverktyg är ett särdeles orättvist tilltag”, skriver Olof Linton.
Replik ”Om lärare ska bli läsande förebilder behöver de vara trovärdiga i sin roll som läsare”.
Krönika ”AI slår inte att bli undervisade av en människa som bryr sig – men bryr vi oss tillräckligt?” skriver Per Kornhall.
Krönika Filippa MAnnerheim om fördelar och faror med kursutvärderingar.
Nedskärningar ”Om lärare bestämmer sig för att sluta ställa upp, havererar systemet.”
Krönika ”Av alla skolans gigantiska jätteproblem kan ju inte ”världens bästa lärare”-muggen vara värd att ödsla energi på”, skriver Maria Wiman.
Våld i skolan Paul Carlbark ingrep mot elev och fick sparken: ”Ser det som ett erkännande av kommunen att de gjorde fel”.
Friskolor Ny rapport: Därför kan utlandsägda skolor vara ett problem.
Eu-skolvalet Riksdagens talman Andreas Norlén om resultatet i stundande EU-skolvalet och vad skolorna kan göra.
Eu-skolvalet Hur mår demokratin bland Sveriges elever? Här ger två lärare sin syn.
Krönika ”Säga vad man vill om läraryrket – i klassrummet står tiden aldrig stilla”, skriver Maria Wiman.
Kongressen Så vill Sveriges Lärare gå vidare med förstatligande av skolan.
Kongressen Svarar i enkät: ”Jag har märkt hur bra vi jobbar tillsammans”.
Sveriges lärare Läs hela talet av Sveriges Lärares nya ordförande – ord för ord.
Sveriges lärare Anna Olskog vald att leda Sveriges Lärare: ”Det är underbart – fast svindlande.”
Krönika ”Vilken käftsmäll till säsongsavslutning va?”, skriver Maria Wiman om läsårets sista skälvande veckor.
Vi lärare debatt Inkludering eller exkludering – forskaren och föräldern om skolan för barn med npf.
Friskolor Lotta Edholm om kommunernas ”straffavgifter”: ”Nu måste vi helrenovera friskolesystemet”.
Nedskärningar Tvingas betala kommunens friskolor – oavsett behov: ”Fast i en negativ spiral”.
Nedskärningar Kommunen sparar – läraren: ”Jobbet är samma fast lönen blir lägre”.
Friskolor Skolinspektionens generaldirektör till Vi Lärare: ”Ser ett bristmönster”.
Kongressen Här ska förbundet sätta den politiska inriktningen för de närmaste fyra åren – med en ny ordförande.