Så utmanar du särskilt begåvade elever

Läs på

– Det går inte att förstå det här området intuitivt. Vi är inte skolade att vare sig upptäcka eller stimulera elever med särskild begåvning. Det ingår inte i lärarutbildningen och inte heller i vår kultur så vi behöver läsa på. De här eleverna finns överallt.

Tänk bort prestationer

– Det handlar inte om att ”vara duktig” utan att eleverna ligger högre i sin kognitiva förståelse. De behöver alltså inte extra svåra eller extra många uppgifter, utan att komplexiteten i uppgifterna är på rätt nivå. 

Erbjud komplexitet

– De här eleverna behöver gå på djupet, bredden och höjden i sina utmaningar. Det utesluter inte att uppgiften är extra svår. De nappar exempelvis på de stora frågorna som inte har några riktiga svar, existentiella och djupt filosofiska frågor. Här kan du som lärare inte alltid förvänta dig att du får napp i ett klassrum utan du måste tänka på individen.

Märk när eleven nappar

– Då kan lärare få panik: ”Hur ska man hinna det?” Här finns inget bra och enkelt svar, men vi behöver träna på att se när de här eleverna nappar utan att de säger något. Fånga blickarna som glimtar eller taggar till. Du får inte alltid med dig dem i resonemanget, och det gör inget, deras motargument kan vara ganska vassa – och avslöja ett komplext, konkret och problematiserat tänkande.

Utmana genom berikning

– Om vi ska prata utmaningar rent konkret är det viktigt för elever med särskild begåvning att känna berikning och syfte med uppgifter. Det måste vara större eller djupare och de har väldigt svårt att göra saker för görandets skull. I svenska kan det i stället handla om att de får skriva en text till skolans hemsida, en insändare eller andra sätt att göra sina röster hörda.