Lisbeth Cederin och Linnea Wikström fick vara med om att åter öppna en skola som stängts. Foto: Alexander Farnsworth
Så kunde Godegårds skola öppna trots sparkraven
Den här artikeln publicerades ursprungligen på Läraren.se
Annat Motala kommun gick mot strömmen och återöppnade F-6 skolan i Godegård som stängts ned på grund av vikande elevunderlag. Personalens och föräldrarnas protester nådde fram. Nu är utmaningen att få det att gå ihop.
Det har gått drygt ett år sedan återöppnandet av Godegårds F-6 skola och nu börjar det hårda slitet bära frukt. Det är ingen lätt uppgift att ta sig an en skola som en gång lagts ned, även om den bara hann vara stängd i tre terminer.
– Det har varit ett riktigt hundår men nu är allt på plats. Vi har studiero, rutiner, engagerade föräldrar och goda studieresultat, säger Kathrin Thomas, som lämnade tjänsten som Elevhälsochef i Motala kommun för att ta sig an utmaningen att öppna skolan i Godegård, tre mil norr om Motala, som stängdes 2018 på grund av för få elever. Snabbt skulle det gå. Beslut togs i maj 2019 och skolan skulle öppna till höstterminen.
Vi hade egentligen inte ekonomin men det handlar om ett helhetsperspektiv.
– Skolan tömdes när den lades ned. Vi hade ingenting, förutom en stor vilja, säger hon.
Till den viljan kom ett stort lokalt engagemang. En dag var staketet nymålat. Nya krukor stod plötsligt vid skolans lilla odling. Bygderådet och föräldrar som kraftigt protesterat mot nedläggningen slöt upp och hjälpte till. Det städades, fixades och målades hela sommarlovet och till hösten öppnade skolan igen och i stort sett alla elever återvände. I dag har skolan 33 elever, men Kathrin Thomas hoppas på fler.
– Med lite fler elever skulle skolan inte bara vara en pärla där trygga elever med skickliga medarbetare jobbar fram goda resultat, utan även mer kostnadseffektiv, säger hon. Det första året fick skolan extra bidrag från kommunen. Utan det skulle budgeten inte gå ihop.
– Ingen rektor vill driva en skola som visar rött, och små skolor kostar mer för man måste ha en viss grundbemanning, säger hon.
Från kommunens håll var en förutsättning att det skulle gå att bemanna med behörig personal. När tjänsterna utlystes var söktrycket stort och i dag finns behöriga lärare för samtliga ämnen. Skolan har många deltidstjänster och det krävs multitasking och kreativitet för att få ihop det.
– En fördel med en liten skola är att vi har möjlighet att i det lilla formatet och med rätt budget ge tidiga insatser, vilket kan förhindra att elever senare hamnar i utanförskap. Det är lättare att laga ett litet barn än en trasig vuxen, säger hon.
Återöppningen skedde efter ett mandatskifte i Motala kommun och Mark Henriksson (M), ordförande i Bildningsnämnden, säger att det var möjligt efter att kommunfullmäktige sköt till 3,5 miljoner kronor för att utöka budgetramen.
– Vi hade egentligen inte ekonomin, och summan tar höjd för att även kompensera de skolor som tappade elever, men det handlar om ett helhetsperspektiv. Stänger man en skola så rycker man även undan fötterna på den lokala ekonomin, säger han.
