Ingångslönen för svenska lärare ökar stort – de tjänar mest i Europa
Löner Ingångslönen för svenska grundskolelärare ökar nästan mest i Europa. Men fortfarande ligger lärarkåren i Sverige långt efter de länder där lärarna tjänar mest, visar en ny rapport från EU-kommissionen.
SE HELA LISTAN LÄNGRE NER I ARTIKELN!
Att vara lärare i Danmark och flera andra europeiska länder är betydligt lönsammare än i Sverige. De danska högstadielärarnas ingångslön är omräknat i svenska kronor strax över 47100 i månaden. Snittlönen för samtliga yrkesverksamma lärare är på högstadiet cirka 54200 kronor och i gymnasiet omkring 63400 kronor.
– Vårt goda löneläge beror på att vi förhandlar centralt. Bara en liten del förhandlas lokalt och därför går det inte ut över lärarna när kommunerna tvingas skära i sina budgetar, säger Gordon Ørskov Madsen, ordförande i overenskomstudvalget, Danmarks Lærerforening.
Siffrorna gäller 2017 och finns i EU-kommissionens nya rapport Teachers' and School Heads' Salaries and Allowances in Europe. Högst betalda är lärarna i Luxemburg som har en ingångslön på cirka 72800 kronor.
Danmarks Lærerforening organiserar grundskolelärare, men alla löneförhandlingar görs i en central förhandlingsorganisation tillsammans med ett par andra lärarfack. Undantaget är gymnasielärarna, som har längre akademisk utbildning och förhandlar ihop med andra akademikeryrken.
– Våra lärare är ganska tillfreds med sina löner, men däremot inte med sina arbetstidsvillkor. Vi har inte haft något centralt arbetstidsavtal sedan storkonflikten 2013, och driver nu den frågan som vår viktigaste. Än har vi inte nått något resultat, men hoppas göra det i vår, säger Gordon Ørskov Madsen.
Lärarnas lönenivå är normalt relaterad till landets ekonomi och de högsta lönerna finns i länder med hög bruttonationalprodukten (BNP) per capita, till exempel Luxemburg, Schweiz, Danmark, Island och Norge. De lägsta lönerna återfinns i länder med låg BNP per capita, till exempel Bulgarien, Lettland, Ungern, Polen och Rumänien.
Lönen ligger ofta på samma nivå som BNP eller strax över. Sverige – och Norge – hör till ett fåtal länder i Europa där de flesta lärare enligt rapporten snarare tjänar sämre än BNP per capita.
Svenska högstadielärare har en genomsnittlig ingångslön på strax under 32600 kronor. Lönesnittet om man ser till alla yrkesverksamma lärare är cirka 37600 på högstadiet och omkring en tusenlapp högre i gymnasiet.
EU-kommissionens rapport visar att Sverige visserligen ligger långt efter flera länder, men att just ingångslönen – som ett resultat av lärarbristen de senaste åren – under de senaste åren har blivit bättre jämfört med övriga Europa. Från läsåret 2014 till 2017 ökade de avtalsenliga ingångslönerna för grundskollärarna med mer än 20 procent. För gymnasielärarna var ökningen mindre.
Nivån på ingångslönen skiljer sig mycket mellan de europeiska länderna. Medan en nyexaminerad lärare i Bulgarien och Albanien tjänar motsvarande drygt 4000 svenska kronor i månaden är ingångslönen i Luxemburg cirka 72800 kronor.
Lönen ökar under yrkeslivet med i genomsnitt cirka 50 procent, men ökningstakten och tidpunkten för höjningarna varierar avsevärt mellan olika länder. I en del länder kan det ta 35 år eller ännu mer innan lärarna når den högsta lönenivån. I andra, som till exempel Polen, räcker det med 20 år.
Polen hör till Europas låglöneländer med ett spann från ingångslönen på strax över 6300 kronor i månaden till den maximala lagstadgade lönenivån på drygt 10700. Samtidigt är Polen exempel på ett land där de avtalade lönerna kompletteras med olika tillägg. I rapporten använder EU-kommissionen begreppet actual salary, och räknar i det in flera typer av tillägg och kompletteringar utöver de löner som fastställs i avtal.
I Polen ger varje nytt år i yrket en procents höjning, men maximalt 20 procent totalt. Därutöver kan arbetsgivaren lägga på några procent för lärare som är särskilt kompetenta och engagerade. Det gör att den genomsnittliga faktiska lönen för polska högstadielärare är cirka 12700 kronor i månaden. Men enligt lärarförbundet Związek Nauczycielstwa Polskiego (ZNP) är lärarna underbetalda i förhållande till sin långa utbildning.
– Om inte lönerna blir högre är det stor risk att många lärare lämnar yrket och i stället tar jobb i näringslivet, säger Arkadiusz Boroń, chef för ZNP:s regionala kontor i Kraków.
