Gamla skandaler öppnar unga öron

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se

Unga radiolyssnare kastar sig över P3 Historia, där läraren Cecilia Düringer spetsar berättelser om det förflutna med persondramatik.

Historieläraren ­Cecilia Düringer hyllas av bloggande ­tonårstjejer. Foto: Kristina Sahlén

”Gustav III – skandaler, sexstrul och statskupper”. Med smaskiga kvällstidningsrubriker lockar P3 Historia unga att frivilligt lära sig mer om historia.

– Vi måste sticka ut. Men jag hoppas ju att programmet ska vara inkörsporten till tyngre historiemissbruk.

Det säger Cecilia Düringer, lärare i historia och svenska vid Kungstensgymnasiet i Stockholm. Nu tar hon tjänstledigt på heltid för att som programledare spela in ett helt års avsnitt av succéprogrammet P3 Historia, som redan efter första säsongen är ett av kanalens mest nedladdade program.

Det ska kännas som att man själv kliver in i drottningens sovrum på versailles.

— Ett drömjobb, säger radiorookien.

Ute på gatan tjuter januarivindarna runt knutarna, men en cirkeltrappa ner på Ringvägen 88 blir det knäpp tyst när Cecilia Düringer stänger glasdörren om sig till den ljudisolerade studion.

Hon rättar till de stora svarta hörlurarna på huvudet, sväljer en klunk vatten och lutar sig tätt, tätt intill mikrofonen. ”Den terroriststämplade smålänningen reste sig mot centralmakten. Och aldrig har inbördeskriget varit närmare i Sverige.”

Cecilia Düringer tittar upp från manuset och söker producentens blick genom rutan till kontrollrummet.

— Funkar det?

– Jag tycker att det funkar. Lite lång inledning kanske.

– Ja, kanske…

Cecilia Düringer är besatt av historia.

– Historia är berättelsen om mänskligheten. Vi älskar att berätta om andra, oavsett om det är 140 tecken på Twitter eller en lång mastig roman eller en teveserie om Marco Polo på Netflix.

Detta har hon och P3 Historia tagit fasta på. Varje program utgår från en person, dess liv och öde. I stället för att avhandla franska revolutionen berättas den dramatiska storyn om den folkligt avskydda och sedermera giljotinavrättade drottningen Marie-Antoinette.

– Jag tänker mig att lyssnaren efter programmet ska ha fått en fullmatad historielektion, utan att ha märkt det. Därför att berättelsen är inlindad i ett människoöde som är så intressant att man inte kan sluta lyssna.

Till faktaberättelsen fogas historiska vykortsbilder; ett slags detaljrika vittnesskildringar om hur det såg ut i Paris på 1700-talet, hur det luktade på gatan, vad människor åt till middag.

— Det blir en ganska filmisk lyssning. Det ska kännas som att man själv kliver in i drottningens sovrum på Versailles.

Ett trick för att korta avståndet mellan då och nu är att blanda ålderdomliga ljud med våra egna omvärldsljud. Som att lägga in discodunk på Henrik den åttondes bröllop.

— Då tänker lyssnaren kanske: ”Va fan, Henrik röjde loss för sin tid, han var ju ett partydjur!”.

Som historielärare använde Cecilia Düringer sig gärna av cliffhangers.

— Typ: ”Ni kan aldrig ana vad som hände sedan”. Det är ett bra sätt att få eleverna att komma till nästa lektion.

Samtidigt framhåller hon att P3 Historia och historieämnet givetvis är väsensskilda verksamheter.

— Vår podd är en förrätt. Historieundervisningen är en tiorättersmiddag.