
En av flera gripande scener i filmen är när Lars gamla elever berättar vad han betytt för dem, han blev så glad berättar Filip. Foto: Nordisk film
Filmen ”Den sista resan” är flerdimensionell – Filip Hammar vill också att den ska vara en stor ryggdunkning till Sveriges alla lärare. Foto: Nordisk Film
Aktuellt
Filip Hammar hade en idol under uppväxten hemma i Köping:
Språkläraren Lars Hammar.
– Pappa är en entertainer instängd i en adjunkts kropp, men han tog verkligen stryk av att sluta i skolan, säger han.
Det är kvällen för galapremiären av ”Den sista resan” – som handlar om hur Filip Hammar och hans kompis Fredrik Wikingsson ger sig i väg till Frankrike tillsammans med den pensionerade läraren Lars i en gammal Renault – och filmen har redan fått toppbetyg av kritikerna.
– Det känns som om jag varit en papegoja den senaste tiden och fått samma frågor överallt och tjattrat om samma saker. Men det finns många dimensioner i filmen. En viktig dimension som inte nämnts lika mycket är hur en människas identitet präglas av att han eller hon älskar att vara lärare, säger Filip Hammar.
Om hans pappa Lars fortsatt att undervisa efter pensionen från Ullvigymnasiet i Köping hade kanske filmen blivit lite annorlunda.
– Allt tar ju avstamp i att min pappa sitter där hemma utan livsglädje trots att han hade så stora planer för sitt nya liv efter pensionen. Jag tycker att det är så tydligt att han skulle ha fortsatt jobba. Kanske inte på heltid, men med någon klass någonstans så att han haft kvar den delen av sitt liv på ett mer påtagligt sätt. Det nya blev inte så bra som de som slutat trott, men i nyheterna rapporteras det ständigt om krisen i skolan så att man kanske inte riktigt vågar tro att det fortfarande också kan vara kul i klassrummet, säger Filip Hammar.
Hur menar du?
– Jag pendlar ju mellan USA och Sverige och ser numera skolan lite mer utifrån än vid köksbordet i Köping när jag hörde mamma SO-läraren och pappa språkläraren diskutera. Det är klart att lärare både förtjänar, och ska ha, högre löner och bättre arbetsvillkor. Men jag måste ändå säga att allt känns så dystopiskt när jag läser om hur det är i skolan idag. Det är hemska nyheter. Ibland känns det lite overkligt att ta del av dagens problem, säger Filip Hammar.
Kan du ge ett exempel på det som du upplever som overkligt?
– Ta bara den här hätska debatten om digitala eller analoga läromedel. Det finns säkert en viktig poäng med att hitta rätt balans mellan böcker och läsplattor, men det viktigaste av allt diskuteras mer sällan; lärarna. En lärare är ju en historieberättare, en storyteller, som kan trollbinda en klass. Det de säger och det de gör kan väcka ett intresse och ett engagemang som finns kvar livet ut hos en elev, säger Filip Hammar.
Försökte du få in det här i filmen?
– Det är som sagt många dimensioner i filmen. Självklart är förhållandet mellan far och son, där jag har svårt att acceptera att pappa tacklat av och till varje pris vill ge honom livsglädjen tillbaka, centralt och något som många känner igen sig i. Men jag vill också att filmen ska vara en stor ryggdunkning till alla lärare i Sverige. Jag är övertygad om att så gott som alla haft en en sådan där lärare som de minns för alltid.
Det är stojigt i bakgrunden. Filip Hammar säger på ett ganska bryskt sätt åt parhästen Fredrik Wikingsson att dämpa sig och fortsätter:
– Scenen där pappas gamla elever berättar vad han betytt för dem är rörande och så autentisk. Det där skulle jag önska att alla lärare får uppleva någon gång. De skulle bara veta vilka avtryck de gör hos unga människor. Jag tror många lärare skulle bli överraskade om de fick höra med vilken värme de är ihågkomna.
Var det en överraskning för dig att din pappa var så populär?
– Jag är glad att pappa fick se det i filmen och jag är glad för att han blev så glad. Men redan som barn såg jag vad pappa betytt när jag gick runt med honom i Köping. Han kunde verkligen alla elevers namn långt efter att de slutat och brydde sig om dem och hade koll på vad som hänt sedan de gick ut ur skolan. Jag var så otroligt stolt över att vara den där lärarsonen.
En av flera gripande scener i filmen är när Lars gamla elever berättar vad han betytt för dem, han blev så glad berättar Filip. Foto: Nordisk film
Har du haft nytta av att vara lärarbarn i ditt jobb?
– Det är ju saker som jag fått med mig hemifrån som jag tagit lite för givet. Inte bara alla diskussioner om Frankrike, om språk, om mat, om katolicism, om andra kulturer i största allmänhet – utan att också vara nyfiken på andra människor och att berätta en story även om jag inte undervisar i ett klassrum. Mamma och pappa väckte en vetgirighet, en önskan om att ta reda på hur saker och ting egentligen ligger till.
Någon reflektion om din pappa som lärare nu när folk kan se filmen?
– Det kändes fantastiskt att komma i kontakt med pappas gamla elever och se att han betytt så mycket för så många andra. Jag tror det finns många pensionerade lärare som är i pappas sits och som nu saknar det liv i skolan som de såg fram emot att lämna. Och jag tror det finns många elever som saknar sina gamla lärare, säger Filip Hammar.
LÄS ÄVEN
Lars Hammar hyllas på bio: ”Brinner för skolan”
Pensionslotteriet – är du en vinnare eller förlorare?
Jobbar efter pension – ”straffas” med 32 000 kr i restskatt
Vi lärare debatt Lärarnas dom över Skolverkets provplattform: "Ologisk och föråldrad”.
Vi lärare debatt Agneta Gulz: ”Lärare förtjänar bättre möjligheter att ifrågasätta påbud som saknar stöd i evidens”.
Våld i skolan Klockan 12 i dag tystnar Sverige för att hedra offren för skolattacken i Örebro.
Vi lärare debatt ”Oscar Björks farhågor om att ett 'alltför snävt fokus på Phonics' skulle hämma språkutvecklingen missar poängen”
Vi lärare debatt Sluta tala om oss lärare och tala med oss i stället. Vad lärarutbildningen ska innehålla bör rimligen även vara en fråga för verksamma lärare, skriver debattören.
Vi lärare debatt Elever i anpassad grundskola får nära 200 timmar färre i svenska än andra elever – men det är tyst kring elevgruppen.
Våld i skolan Låsta dörrar och tvingande krav på PDV-utbildning ska skydda skolorna mot attacker.
Våld i skolan Modern arkitektur med stora öppna ytor och glasväggar är en mardröm för säkerheten.
Krönika ”När jag var barn hade skolan en vaktmästare som bodde intill och vakade över skolan. Sen försvann han.”
Krönika ”Vad ska vi svara eleverna på frågan om vi kan vara trygga?”
Våld i skolan Tiotal döda – läraren inne på skolan under attacken: ”Tänker på dem som inte kommer tillbaka till jobbet”.
Hoten mot lärarna Läraren Petter Kraftling inrymd på skolan: ”Jag hörde skott”.
Vi lärare debatt ”Krävs helt andra verktyg för att hantera ordningsproblem”.
Vi lärare debatt Demokratiuppdraget riskerar att urholkas, skriver Petra Runström Nilsson.
Vi lärare debatt Belöning till huvudmän som anställer behöriga och frivilligt mentorskap – Centerpartiet formulerar sin nya skolpolitik.
Vi lärare debatt Varningen: ”Politiken styr skolan mot kognitionsvetenskapen”.
Krönika Lärare byter roll hela tiden, utifrån vad situationen kräver, skriver Karin Boberg.
Krönika Ett enfrågeparti befolkat av lärare kunde dominera den politiska debatten om skolan och rensa den från floskler, skriver Maria Wiman.
Vi lärare debatt Utredningen saknar egen grund för sina förslag, skriver 16 forskare.
Lärarliv ”Jag minns var i klassrummet Lars-Olov satt”, säger Inez Degerman, 96.
Arbetsmiljö Sveriges Lärare anmäler Göteborgs stad till åklagare.
Studiero ”Vi vill stärka rektorers och lärares befogenheter.”
Ledare Om partsvägen visar sig stängd, så får vi gå den andra vägen, skriver förbundsordförande Anna Olskog.
Vi lärare debatt Ny skolkultur före ökade resurser – det vill läraren Therese Rosengren se.
Lärarbrist Ny dyster prognos från Skolverket: ”Vi blev förvånade”.
Krönika Maria Wiman om de digitala nationella proven: ”Det är jag som förväntas ta hand om eländet när det kommer”.
Läromedel Skolbibliotekariernas mejlkorgar fylls till brädden: ”Vi behöver stå pall”.
Skolpolitik Målet: Bättre undervisning och mindre administration för lärare.
Förintelsens minnesdag ”Lärare måste prata om hat och fördomar”.
Kunskapsklyftan Nyckeln: Tvålärarsystem, resurstid och färre extra anpassningar.
På djupet Hoppet att vända utvecklingen står till en 50 år gammal läroplan.
Digitala nationella prov Ny funktion för sambedömning – läraren är skeptisk: ”De har inte förstått”.
Slutreplik Slutreplik om personpåhopp i forskningsdebatten och kognitionsvetenskapens nya ställning.
Skolfinansiering Anna Olskog om kravet från nordiska lärare och rektorer: ”Kommunerna klarar det inte”.
Nedskärningar Åtta av tio överväger byta jobb – försöker få politikerna att lyssna.
Skolstök Elever sabbar lektioner och kränker – nu slår Skolinspektionen ner på skolan.
Krönika Måste allting i skoldebatten och i skolans värld alltid vara så himla antingen eller?
Nedskärningar Lärartjänster hotas i den lilla kommunen: ”Det motsvarar 3000 lärare i Stockholm”
Krönika Skolverket och SPSM är lite som amöbor – lever av skolan och orsakar samtidigt skada hos värden, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.
Porträtt Före detta statsepidemiologen Anders Tegnell om pandemin, öppna skolor och sitt liv efter stormen.
Våld i skolan Lotta Edholm ger Skolverket ett nytt uppdrag efter larmen om våldet mot lärarna.
Granskning ”Delar av skolans verksamhet är inte längre vetenskapligt förankrad”.
Granskning Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström i stor intervju om lärarnas kritik.
Granskning Skolverket bidrar till en lukrativ ”skolutvecklingsmarknad”, säger Linnea Lindquist.
Granskning ”Elever i stort behov av särskilt stöd får det inte, säger läraren och skoldebattören Filippa Mannerheim.
Granskning ”Man tror sig spara pengar – men det blir dyrt i längden”, säger läraren Nicklas Mörk.
Granskning ”Ju viktigare proven är för elevernas betyg, ju mer kommer lärarna styra sin undervisning mot provinnehållet.”
Granskning ”Skolverket borde stoppa projektet och säga förlåt.
Granskning ”Vissa bedömningsunderlag är mer tillförlitliga än andra”.
Våld i skolan Efter skakande rapporterna om våldet – detta kräver lärarna