Här lämnas ingen ensam med sina matteproblem

LÄS ÄVEN: Matteprofessorn: Då bör du välja ett annat läromedel

Det hörs förväntansfulla viskningar i bänkraderna. Eleverna spejar mot tavlan. Där – under ett skimrande guldtäcke – ligger något och väntar på dem.

Mattelektionen har nyss börjat när läraren Louise Halvander gläntar lite på överdraget och sniffar ett par gånger i luften. När hon meddelar klassen att det tyvärr inte luktar popcorn hörs besvikna suckar.

– Jag är ledsen men det är faktiskt något ännu bättre, säger Louise Halvander och ber barnen om en trumvirvel.

Snart slår 58 små händer snabbt mot bänklocken. När guldskynket rycks undan och deras nya matte­böcker avtäcks brister barnen ut i jubel. En efter en får eleverna gå fram för att hämta varsin bok.

När de återvänt till bänkarna uppmanar Louise Halvander dem att bara njuta av framsidan. Det ska dröja till slutet av lektionen innan de får dyka ner mellan pärmarna och räkna på egen hand.

Ett hav av uppsträckta händer

Efter en gemensam introduktion får eleverna i stället – två och två – försöka lista ut och förklara för varandra vad som händer på miniräknarens skärm när de multiplicerar tal med 10.

Under tiden går Louise Halvander runt, fångar upp funderingar och uppmuntrar dem att försöka se ett mönster. När hon efter en stund tystar klassen och frågar vad de har kommit fram till möts hon av ett hav av uppsträckta händer.

Louise Halvander fördelar ordet, ber eleverna upprepa viktiga poänger och sammanfattar deras slutsatser. Sedan väntar ytterligare ett pararbete innan det återigen är dags för samtal i helklass.

Att merparten av tiden ägnas åt gemensamma aktiviteter och diskussioner är typiskt för mate­matiklektionerna i årskurs 2 på Lindbladsskolan i Skänninge i Mjölby kommun. Det är Louise Halvander som leder genom­gångarna men eleverna är också aktiva och försöker förstå matematiken tillsammans.

Upplägget är ett tydligt brott mot den traditionella matematikundervisningen – där den tysta räkningen står i centrum – som Louise Halvander själv fick som barn och som lever kvar i många klassrum.

– När jag gick i skolan tyckte jag att det var jobbigt och tråkigt med matte. Det var en så ensam känsla att sitta med en bok med hundra tal och försöka förstå själv. För mig är det här sättet att undervisa en revansch, säger hon.

Den stora omläggningen av undervisningen påbörjade Louise Halvander för fem år sedan när hon tillsammans med dåvarande kollegan Malin Bergling intro­ducerade läroboken Rik matematik i sin förskoleklass. Då var läro­medlet inte färdigt utan ett pågående forskningsprojekt vid Mälardalens universitet.

När Louise Halvander hörde talas om det kontaktade hon läromedels­författarna och bad att få testa materialet.

– Jag var såld direkt. I stället för att bara räkna ett visst antal sidor i boken så är det fokus på att förstå och göra matematik. Det är också en trygghet för mig som lärare att veta att det är forskningsgrundat, säger hon.

Tydlig – och tjock – lärarhandlening

Tidigare försökte hon på egen hand komma på olika sätt att visualisera matematiken och hittade på spel och aktiviteter som skulle komplettera räkneboken. Men det slipper hon nu.

– Att det finns ett färdigt praktiskt material och ett bildspel med animeringar till varje lektion skapar ett flyt och en tydlighet i undervisningen. Det blir väldigt strukturerat och uppstyrt, säger Louise Halvander.

Tydlig – och betydligt tjockare än vanligt – är också lärarhandledningen till Rik matematik. Till lågstadie­lärarna finns över tusen sidor med instruktioner och detaljerade beskrivningar av lektionsupplägg.

Inför varje lektion läser Louise Halvander handledningen, men trots omfattningen upplever hon inte att undervisning med Rik matematik kräver mer planeringstid.

– Nej, tvärtom. Handledningen följer alltid samma struktur så numera går det jättefort för mig att ögna igenom texten. Jag ser den inte heller som ett manus som jag måste följa, utan som ett stöd.

Något specialintresse för matte krävs inte för att använda läromedlet, menar Louise Halvander. Men hon sticker inte under stol med att det stundtals är utmanande.

– Det är ett läromedel som ställer höga förväntningar på mig och det kan vara tufft och ta lite tid att komma in i det, men det är värt det. Jag upplever att eleverna verkligen förstår matematik i dag och det ger en högre måluppfyllelse.

Till skillnad från lärarhand­led­ningen är Rik matematiks elevböcker betydligt tunnare. Vid dagens timslånga lektion är det först den sista kvarten som eleverna slår upp sidan fyra i sina nya böcker och räknar själva.

I sociala medier har lärare ifråga­satt om den mängdträningen verkligen är tillräcklig. Louise Halvander förstår oron men betonar att färdighetsträning inte alltid måste ske genom tyst räkning.

– Vi övar, övar och övar också men vi övar tillsammans på flera olika sätt. När eleverna sätter sig med boken ska de inte mötas av något nytt som blir ångestladdat utan då ska det kännas bra i magen.

Eleverna får ett matematiskt språk

De längre gemensamma arbets­passen underlättar också en undervisning i helklass, menar Louise Halvander.

I stället för att hon håller en kort genomgång och sedan springer mellan 29 uppsträckta händer ser hon att de flesta eleverna i dag har förstått matematiken när de börjar lösa uppgifter självständigt. Det ger henne tid att söka upp dem som hon vet behöver mer hjälp.

Att eleverna har fått ett matematiskt språk och är vana att prata om matematik med varandra ser hon som en annan stor vinning.

– De har blivit så duktiga på att fråga och lyfta varandra. Hade jag fått den här undervisningen i skolan hade matematik varit mitt favoritämne, säger Louise Halvander.

De glädjetjut som fyllde klassrummet när matteböckerna delades ut tyder på att hennes entusiasm har smittat av sig. När deras nya bok är uträknad ska klassen fira igen. Då ligger det med stor sannolikhet popcorn under guldtäcket.

– Det är tufft att lära sig matematik. Därför är det viktigt att vi gör det där lilla extra som förgyller matten och gör det roligt. Den positiva känslan behövs för att vi ska orka kämpa vidare, även när det är supersvårt.

Enkät: Vad tycker du om matte?

Liv Johansson:

”Jag gillar nästan allt med mattelektionerna. Det är roligt att vi lär oss tillsammans.”

Hugo Wåhlin:

”Det är kul med matte. Det är inte så svårt för vi hjälps åt. Det bästa jag vet är multiplikation.”

Alice Karlsson:

”Det är kul för att man får lära sig nya saker och för att vi samarbetar.”

LÄS ÄVEN 

Matteprofessorn: Då bör du välja ett annat läromedel

Mattemetoden som får adrenalinet att pumpa

Hård lärarkritik mot omstridda mattemetoden

Nu utvärderar forskare omstridda mattemetoden

Matteundervisningen läggs om i stort forskningsprojekt

Prisade lärare smittar sina elever med matteglädje