Därför nedvärderas lärares beprövade erfarenhet
I slutet av förra året fick skolmyndigheterna hård kritik av Riksrevisionen för att de brister i sitt arbete med att säkra att skolan vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det sistnämnda bekräftas i forskaren Elna Sivheds nya avhandling.
Forskning
Lärarnas beprövade erfarenheter värderas lägre än vetenskaplig grund, visar en ny avhandling. En effekt blir att lärarna inte får den kompetensutveckling som de efterfrågar.
– Det borde gå att skapa en struktur, tid och resurser för att sprida beprövad erfarenhet, säger forskaren Elna Sivhed.
Beprövad erfarenhet ska i skolan vara lika värdefull som vetenskapligt grundad kunskap. Något som bland annat framgår i skollagen. Elna Sivheds avhandling handlar om hur lärares beprövade erfarenhet förstås och ges utrymme i praktiknära forskning, med den nationella ULF-satsningen (Utbildning, Lärande, Forskning) som exempel. Resultaten visar att begreppet beprövad erfarenhet saknar en gemensam infrastruktur för utveckling och att begreppet ofta hamnar i skymundan. Det framställs som ett komplement till forskning, som i praktiken ges högre status.
– Det finns hinder för att utöva den beprövade erfarenheten när andra än lärare ges tolkningsföreträde för vad som är viktigt för lärares professionsutveckling, säger Elna Sivhed, som är forskare vid Lunds universitet.
Hur kommer det sig att lärares beprövade erfarenhet inte värderas högre?
– Det finns inga strukturer för hur man ska bygga upp den erfarenheten. Man gör insatser med att implementera forskning i skolan men man har inte satsat på hur man ska implementera beprövad erfarenhet från och till lärare. Jämfört med vetenskaplig grund så blir beprövad erfarenhet svårare att sätta ord på. Det borde gå att skapa en struktur, tid och resurser för att sprida beprövad erfarenhet, säger Elna Sivhed.
”Mer populistisk tanke”
Hon menar att man inom andra områden är bättre på att ta till vara erfarenheter i ett bredare perspektiv.
– Medicin och kirurgi bygger exempelvis på erfarenhet, vilket medför att erfarenheten får en tydligare plats och position inom forskning och utveckling. Det är märkligt att inte motsvarande gäller för lärare.
Elna Sivhed lanserar begreppet ”vetenskapligt beprövad erfarenhet” i avhandlingen.
– Det innebär att den beprövade erfarenheten beaktas i högre grad och får ökad status. Begreppet innebär att den beprövade erfarenheten kommer först och det teoretiska perspektivet placeras som bakgrund och väljs i relation till den identifierade problematiken eller ämnet. Det ger lärarna tolkningsföreträde över vilka teoretiska perspektiv och vilken forskning som kan bidra till professionell utveckling.
Är det slumpmässigt vilken kompetensutveckling som väljs ut lokalt på skolorna?
– Inte slumpmässigt utan det finns en tanke bakom. Det kan handla om en mer populistisk tanke om vad som ligger i ropet. Det är inte alltid vad lärarna efterfrågar för att utvecklas professionellt.
Intervjuer med lärare i avhandlingen visar att de efterfrågar forskning för sin utveckling men att det finns hinder i vägen. Elna Sivhed beskriver en skarv mellan skolhuvudmän och lärare när det gäller vilken forskning som delas. En hierarki framgår ”inom vilken externa aktörer såsom skolledningar och myndigheter, tillskrivs auktoritet att definiera vad som utgör relevant fortbildning, relevant kunskap och giltig vetenskaplig grund.”
Hård kritik av Riksrevisionen
I slutet av förra året riktade Riksrevisionen hård kritik mot skolmyndigheterna när det gäller att sprida stödmaterial som bygger på vetenskaplig grund. Dessutom saknar skolmyndigheterna helt sammanställningar av lärares beprövade erfarenhet, vilket Helena Holmlund, projektledare på Riksrevisionen, kommenterade så här i Vi Lärare.
– Lärare går miste om mycket av den kunskap som finns.
Ett resultat i Elna Sivheds avhandling om ULF-projektet är att det finns en geografisk ojämlikhet där skolor i glesbygd inte får ta del av praktiknära forskning i samma utsträckning som skolor nära städer och lärosäten.
– Den här ojämlikheten tar även Riksrevisionen upp. Det satsas inte tillräckligt på skolor som kanske behöver praktiknära forskning mest. Transport och avstånd är några delar som försvårar för skolor långt från universitetsstäderna.
Titeln på avhandlingen är ”Vetenskapligt beprövad erfarenhet. Lärare kunskapsbehov i förhållande till ULF-initiativet”.
LÄS ÄVEN
Herlitz: Alla får tycka till om skolan – utom lärarna
Så skapar alla nya trender kaos i skolan
Så kan du dra nytta av ny forskning i din undervisning
