De startade nyhetsbyrå på fritids
Så gjorde vi Kan man göra en tidning fast man inte kan läsa och skriva? Visst kan man det. Förskoleklasseleverna på Helenelundsskolan i Sollentuna startade en nyhetsredaktion.
Även elever som inte kunde skriva producerade innehåll.
Foto: Joel Nilsson
Under våren fick förskoleklasseleverna på Helenelundsskolan prova på att göra en egen tidning på fritids under några veckor. Tanken var att de skulle få prova på att kommunicera med digitala verktyg via text och bild, berättar Rebecka Nilsson, lärare i fritidshem.
Hon presenterade projektet iklädd en hatt, för att göra det hela lite roligare, och berättade att eleverna skulle starta en nyhetsbyrå. Tillsammans samlade de idéer på vad som kan finnas i en tidning, till exempel recept, bilder och nyheter.
– Vi pratade om vad en nyhet är för något och vad de ville ha med i sin tidning. Några ville skriva om skolgården, andra om sjöjungfrur och någon ville göra ett pyssel. Innehållet skulle utgå från deras intressen.
Först tänkte hon att eleverna skulle få olika roller i redaktionen, som ansvarig utgivare, redigerare och reportrar. Men det visade sig att de flesta ville skriva och fotografera.
Eftersom alla inte kunde läsa och skriva fick de tillsammans hjälpas åt med att få fram fakta och söka på internet. Eleverna behövde mycket stöd och hjälp med det i början.
– Det var många frågor om ”Hur hittar jag bilden?”, ”Hur sparar jag ner den?”. Det tog tid, säger hon.
Några ville göra reklam och funderade över hur man skulle få folk att intressera sig för byggleksakerna Plus plus. Med teknikens hjälp kunde även elever som inte kunde skriva producera innehåll. En elev som ville skriva om lejon hittade exempelvis fakta genom att titta på filmklipp tillsammans med läraren. Sedan talade eleven in texten i sin Ipad.
– De upptäckte funktioner som de behövde för att genomföra uppgiften. Det var ett syfte, att de skulle lära sig använda tekniken. Jag pratade också noga om att man inte kan ta alla bilder från internet och förklarade copyright, säger Rebecka Nilsson.
Eleverna arbetade antingen själva eller tillsammans. Till sist förde Rebecka Nilsson över materialet till sin dator där hon redigerade det i programmet Pages, där det finns en tidningsmall.
Nyhetsredaktionen var en obligatorisk aktivitet som genomfördes i fyra grupper om 15 till 20 elever vardera, i ett rullande schema över åtta veckor.
När tidningen var klar mejlades den till vårdnadshavarna och skrevs ut på papper.
– Eleverna var stolta och responsen från vårdnadshavarna var väldigt positiv. Man fick syn på vad eleverna tänker på, vilket var en av de stora behållningarna. En elev hade skrivit om en flygplansolycka som nyligen hade skett, andra om hur roligt det var att spela kula.
I efterhand tänker Rebecka Nilsson att man absolut bör vara två pedagoger, åtminstone när eleverna går i förskoleklass och ettan. Men hon tycker inte att man ska vara rädd för att prova, även om man känner sig osäker på tekniken.
– Eleverna hade olika kunskaper och kunde hjälpa varandra. Det fick dem att växa också. Man kan utforma aktiviteten efter var eleverna är kunskapsmässigt.
Rebecka Nilsson har fått ett nytt jobb på en annan skola i Stockholm under hösten.
– Jag hoppas att kunna starta ett liknande projekt här, men då tror jag att vi ska göra det i åldersintegrerade grupper så att de äldre eleverna kan hjälpa de yngre.