Debatt: ”Läroplanen motsvarar inte elevernas förmågor”
Grundskolans läroplan för fritidshemmet utgår från att eleverna i framtiden ska kunna leva självständigt och arbeta. För elever med intellektuell funktionsnedsättning ser verkligheten ofta annorlunda ut, skriver läraren i fritidshem Ida Arenius.
Debatt Fritidshemmet i anpassad grundskola har ingen egen läroplan, utan använder grundskolans läroplan för fritidshemmet. Vår studie visar att lärare ofta behöver justera de förmågor som anges i läroplanen för fritidshemmet för att bättre motsvara elevernas faktiska förmågor, skriver läraren i fritidshem Ida Arenius.
Jag vill lyfta fram de utmaningar som fritidshemslärare i anpassad grundskola kan möta när de planerar, genomför och utvärderar undervisning utifrån grundskolans läroplan för fritidshemmet. Reflektionerna bygger på resultatet från ett självständigt arbete som genomfördes under grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem. Jag som skriver har sedan 2020 haft ansvar för fritidsverksamheten på en nystartad anpassad grundskola. Våren 2025 tog jag examen och i mitt examensarbete genomförde jag tillsammans med en kurskamrat en kvalitativ studie där vi intervjuade fritidshemslärare i anpassad grundskola. Studien fokuserar på hur fritidshemslärare resonerar kring återkommande aktiviteter.
Eleverna deltar på olika sätt
Vår studie visar att det finns en stark vilja hos pedagoger att erbjuda varierade aktiviteter, men att elevernas olika förutsättningar påverkar hur deltagandet ser ut. Att vistas i miljön där en aktivitet sker kan i vissa fall ses som ett aktivt deltagande. För dessa elever kan fokus till exempel ligga på att träna färdigheter som krävs för att hantera sinnesintryck i en miljö med många människor. Vi som arbetar i fritidshemmet behöver nyansera vad lärande genom gemensamma aktiviteter innebär för eleverna. Målen för aktiviteterna behöver individanpassas, så att varje elev ges förutsättningar att utvecklas utifrån sina egna behov. Detta kan leda till att deltagandet ser olika ut för olika elever. Eftersom deltagandet i fritidshemmets aktiviteter är frivilligt, behöver vi vara lyhörda för hur elever uttrycker sina behov och intressen – särskilt de som saknar verbalt språk.
Förmågorna i läroplanen inte anpassade
Fritidshemmet i anpassad grundskola har inte en egen läroplan, utan använder grundskolans läroplan för fritidshemmet (kap. 1, 2 och 4) som styrdokument. Ett tydligt resultat från vår studie är att lärare ofta behöver justera de förmågor som anges i läroplanen för fritidshemmet för att bättre motsvara elevernas faktiska förmågor – särskilt för dem som får sin utbildning inom ämnesområden. Elever som läser ämnesområden får sin utbildning i estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Dock följer dessa elever grundskolans läroplan för fritidshemmet under morgonfritids och efter skoldagen.
Undervisningen på fritidshemmet i anpassad grundskola präglas av en balans mellan att möta elevernas individuella behov och att skapa meningsfulla aktiviteter för alla elever. Grupporienterat lärande, som är centralt i fritidshemmets pedagogik, blir särskilt utmanande i denna kontext.
Borde spegla verkligheten bättre
Grundskolans läroplan för fritidshemmet utgår från att eleverna i framtiden ska kunna leva självständigt och medverka i samhället, till exempel genom arbete. För elever med intellektuell funktionsnedsättning ser verkligheten ofta annorlunda ut. Vilka förmågor är viktiga för våra elever att utveckla i relation till deras framtid? Bör det finnas en läroplan för fritidshemmet i anpassad grundskola som bättre speglar våra elevers behov, förutsättningar och framtida livsvillkor?
Ida Arenius är lärare i fritidshem.
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Fritidspedagogik.
LÄS OCKSÅ:
Många vinster med gemensamt fritidshem
