Så styr vuxna barnens lek på rasten

Sju av tio lärare i fritidshem uppger i Fritidspedagogiks undersökning, som 351 lärare svarat på, att de har en strukturerad rastverksamhet med ansvariga rastvärdar på sin skola.

Se fler undersöknignssvar längst ner i artikeln.

– Andelen känns förvånande hög, samtidigt som det kanske kommer att bli allt vanligare. Det är relativt nytt att skolorna har personer som ansvarar för att organisera rasterna. Att planera raster på lång sikt kräver att ha mandat och tid för uppgiften för att det ska bli bra och genomtänkt, säger Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet.

Majoriteten av lärarna i fritidshem svarar att de har vuxenledda aktiviteter flera gånger i veckan på rasterna. Drygt åtta procent har enbart fri lek.

– Det är en liten andel som anger fri lek. Men de som har vuxenledd rastverksamhet erbjuder nog också fri lek ganska ofta.

Är vuxenledda aktiviteter främst bra för barn som är utanför?

– Det är inte bara viktigt för dem. Vissa dagar har ett barn inget att göra och då kan det vara inspirerande att vara med i en rastaktivitet. Andra dagar har man fullt upp med annat och då väljer man att inte vara med. Det gäller för personalen att hitta sätt att både ha det styrda och fria samtidigt, svarar Lina Lago.

Hur ska man arbeta relationsskapande på rasterna så att inte några elever vandrar ensamma långa perioder?

– Att ha styrda aktiviteter kan vara ett sätt, samtidigt är det inte alltid som ensamma barn känner att de kan eller vill vara med i dem.

Lina Lago menar att lärare i fritidshem behöver jobba stödjande och ibland delta i barnens aktiviteter.

– Det är då man kan leka in barnen i gruppen och känna av relationerna, som kan vara svåra att få syn på när man står en bit ifrån som vuxen. Samtidigt måste personalen ha en känsla för när det fungerar som vuxen att vara med i en aktivitet. Att bara säga ”nu ska den här personen också vara med” kan leda till ett motstånd om barngruppen håller på med något.

Ska vuxenledda aktiviteter vara frivilliga?

– Det kan vara problematiskt om man bara har aktiviteter där det är tvingande att vara med. Men om man har det ibland för specifika syften så kan det fungera. Det är viktigt att balansera så att man inte hamnar i ytterligheter med enbart fritt eller enbart tvingande.

Fritidslärarna tycker olika om bestämda grupper

Hälften av lärarna anser att det är rätt att bestämma vilka barn som ska leka tillsammans, exempelvis i bestämda lekgrupper. Det betyder att fritidslärarna är splittrade då lika stor andel är emot den indelningen.

Att ordna med lekgrupper kan ha fördelar, eleverna kan på så vis hitta nya kompisar och det kan ”skaka om i barngruppen”, anser Lina Lago.

– Har man det varje rast så lämnar man lite friutrymme, men jag antar att det oftast sker någon gång ibland. Det gäller att vara lyhörd för vad som händer i barngruppen. Vi har duktiga lärare i fritidshem som kan göra de här avvägningarna.

”Barnen tycker det är skönt”

Lina Gustavsson är lärare i fritidshem på Lindblads-skolan i Mjölby kommun. Här finns ett system med kompislek. Barnen slumpas vem de ska leka med genom att dra glasspinnar med olika namn. Det sker på varje lunchrast där en halvtimme är för lek med den slumpade kompisen från samma klass. Den andra halvtimmen på lunchrasten är fri.

Hon ser flera fördelar med att ha bestämda rastkompisar.

– Vi ser att barnen leker med fler kompisar även efter den här halvtimmen. De leker olika saker som att gunga, cykla eller vara i sandlådan. Vi har inte hela killgänget på fotbollsplanen utan de leker också. Det är även språkutvecklande eftersom paren måste samtala om vad de ska göra på rasten, säger Lina Gustavsson.

Bestämda rastkompisar gäller för eleverna i årskurs 1 och 2. I början hände det att några klagade över att de inte ville leka med någon person som de slumpades med.

– Vi upplever att det går lättare nu när vi har kommit in i det. Barnen tycker att det är ganska skönt att veta vem de ska leka med. De leker parvis, men kan gå ihop med andra par om de kommer överens om det.

Hon ser ingen risk med att det minskar barnens frihet på rasten.

– Det här gäller halva lunchrasten så resten är fritt. Vi började med rastkompisar eftersom vi såg att en del barn sällan hade någon att leka med. Nu har det minskat även efter att kompisrasten är slut.

Tvång kan skapa negativ energi

Linus Vedin, lärare i fritidshem på Handskerydsskolan i Nässjö, är motståndare till att ha bestämda rastkompisar.

– Det är bättre att erbjuda aktiviteter på skolgården som man kan få göra tillsammans med den kompis man vill umgås med. Rasten är ett tillfälle att återhämta sig och att då bli tvingad att umgås med någon man inte vill vara med riskerar att ladda barnet med negativ energi. Om det till exempel har uppstått bråk på rasten kan det förstöra resten av dagen för ett barn, säger Linus Vedin.

För att ingen ska vara utanför på rasten betonar han att personalen måste erbjuda aktiviteter på skolgården där alla kan vara med. Linus Vedin ansvarar för rastverksamheten på sin skola, där han håller i lekar och lånar ut lekmaterial till eleverna. 

– Alla elever från förskoleklass till årskurs sex är välkomna. Om någon känner sig ensam kan den eleven komma till mig och leka för att sedan kanske hitta en kompis att vara med.

Årsvis uppdelning har nackdelar

För att upptäcka ensamma barn på rasten så är det vanligast att observera men det genomförs även trivselenkäter och elevintervjuer, visar undersökningen från Fritidspedagogik.

– Trivselenkäter kan vara ett bra sätt, men studier visar att det kan vara svårt att fånga upp de ensamma barnen. Det kan vara svårt att sätta ord på att man är utanför.  Man får ha ett pussel av olika verktyg där en observerande roll kan vara bra, säger forskaren Lina Lago.

Att dela upp barnen årskursvis på rasten kan ge ökade förutsättningar att observera alla barn på skolgården. Men det kan även innebära nackdelar.

– Om man delar upp årskursvis så visar våra studier att det kan begränsa för barn som har sina kompisar i andra årskurser.

Tidningen Fritidspedagogiks enkät visar att konflikter mellan barnen ofta uppstår på fotbollsplanen eller där det förekommer olika typer av spel.

– En lösning kan vara att vuxna är närvarande. Tydliga regler vid fotboll kanske kan underlätta, men även vuxna bråkar på fotbollsmatcher. Det är viktigt att försöka kartlägga platser där det uppstår mycket oroligheter. Kapprummet vid utgång och ingång kan vara en sådan plats.

Tillgång till bollar och annat material för lek är ett sätt att visa på att rasten är prioriterad.

– Trasigt material kan skapa en uppgivenhet och signalera att det man vill göra som elev inte är så viktigt.