Därför är leken livsviktig
Leken är inte till för att barnen ska skapa något eller ta med något hem – det är leken i sig som utvecklar barnet.
Fokus Fem skäl till att arbeta aktivt med att främja barns egeninitierade lek, enligt Eva Kane, lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.
1. Leken lyfts fram i läroplanen
Så här står det bland annat i läroplanen om lekens betydelse: ”Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt. I undervisningen ska eleverna genom leken ges möjlighet att bearbeta intryck, pröva sin identitet, utveckla kreativitet samt sin förmåga att samarbeta och kommunicera.”
2. Barn lär sig genom att leka
I kommentarsmaterialet till läroplanens del om fritidshemmet framgår det att undervisningen ska syfta till att främja elevernas förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande. I fritidshemmet kan arbetet ske i form av fysiska aktiviteter, drama, dans, musik, bild, form eller elevernas egen lek.
3. Leken har ett egenvärde
Barnen ska ha ett avgörande inflytande över leken. Det står i FN:s barnkonvention.
Men som lärare kan man hjälpa barnen att förstå hur man gör för att alla ska kunna vara med och utvecklas i leken. Det kan handla om att synliggöra regler, förklara ramar och stötta förhandlingar mellan barnen. Det är leken i sig som utvecklar barnet, leken är inte till för att barnen ska skapa något eller ta med något hem. Det betonar forskaren Eva Kane.
4. En central del i kulturens utveckling
Homo ludens är latin för ”den lekande människan”. Begreppet lanserades av Johan Huzinga, kulturhistoriker och professor, som levde mellan 1872 och 1945. I boken ”Den lekande människan” (Natur&Kultur) betonar han att kulturen från början har utvecklats genom och ur leken. Huizinga visar här vilken betydelsefull roll lekelementet och tävlingen spelar i den mänskliga kulturutvecklingen.
5. Leken tar nya former
Lek i dag är ofta en hybrid praktik där digitala och fysiska element sammanflätas, vilket får konsekvenser för deltagande, identitetsskapande och lärande. Så beskrivs en del av innehållet i boken ”Barns hybrida lek i fritidshemmet” (Studentlitteratur). Boken riktar sig till studenter som ska bli lärare i fritidshem. Den kan även användas i arbetslag och som stöd för verksamma lärare för att utveckla undervisningen. Författare är forskaren Marina Wernholm.
