Skapande förskola i målarens trädgård

I och med Skapande förskola har barnens intresse för konst växt sig starkare. Foto: Johan Strindberg
Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Förskolan

På förskolan Äventyret vet alla barn vem Claude Monet var. Under ­timmarna med Skapande förskola har de små konstnärerna målat egna varianter av hans verk – bland annat den klassiska ”Japanska bron”.

Med svarta kladdkritor tar storbarnsgruppen itu med dagens första uppgift, att rita en stor bro i mitten av pappret. Därefter är det dags att svampa bakgrunden med vattenfärg; en ljusblå himmel, grönt vatten – och kanske kan det även passa med lite rött där i hörnan? Den konstnärliga friheten finns fortfarande där, även om det hela går ut på att följa instruktionerna och försöka efterlikna Claude Monets japanska bro.

Arbete med olika tekniker kräver tålamod av barnen.

Scenen utspelade sig för en tid sedan när förskolan Äventyret hade en av sina Skapande förskola-dagar. Innan de började med sina verk hade barnen fått lära sig lite om landet Frankrike, var det ligger och att det var där konstnären Monet levde och verkade. Därefter fick de unga åhörarna även se filmen ”Linnea i målarens trädgård” innan de själva fick leva ut sina konstnärliga ådror med kritor och vattenfärg.

– De var superduktiga. Efteråt fick alla målningar passepartouter och vi satte upp dem på väggen vid samlingen. Barnen var så stolta och kunde dessutom inte bara snabbt peka ut sin egen målning utan hade även full koll på vilka kompisarna hade gjort, berättar förskolläraren Emelie Samuelsson – som lystrar till smeknamnet Mimmi.

Att efterlikna ­mästarnas verk kräver både koncentration och tålamod. Foto: Johan Strindberg

På Äventyret i Kungsängen, norr om Stockholm, har konsten stått i centrum de senaste åren. Med hjälp av bidrag från Kulturrådets projekt Skapande förskola har barnen fått möjlighet att lära sig om olika konstnärer och olika tekniker för att själva skapa. Läsåret 2019/20 fick storbarnsgruppen besök av en konstnär vid sju tillfällen och tillsammans skapade de bland annat en stor installation av ett hav: Enhörningarnas hav – ett tredimensionellt verk med tyg som barnen själva färgat och där det bland mycket annat fanns maneter gjorda i papier-maché.

– Det fanns även en jättemanet som vi gjorde av ett paraply. Det var många ömtåliga delar och mycket har trillat bort med tiden, men en del finns fortfarande kvar, säger Mimmi.

Under det senaste läsåret har Mimmis mamma Elisabeth Ottinger varit den som lett Skapande förskola. Hon är bild- och formlärare och jobbade före pensioneringen med barn i mellanstadie­åldern. Som gammal förskollärare nappade hon direkt när Mimmi frågade om hon ville vara med i projektet och besöka förskolan ett antal gånger.

Barnen får lära sig en rad olika tekniker. Foto: Johan Strindberg

– Det är väldigt roligt att ha henne här. Hon får leda och jag håller mig lite i bakgrunden. Att arbeta med olika tekniker i skapandet är nytt och kräver tålamod av barnen. Som att vänta på att färgen ska torka innan teckningen byggs på, men de har lyckats jättebra, säger Mimmi.

Ett annat Monet-motiv som barnen har gjort sin egen variant av är fält med vallmo. Där började de med den gröna bakgrunden varefter de svampade moln när det gröna torkat. Sedan var det dags för röda blomprickar med hjälp av pensel.

– Den gången gick det ännu bättre än när de målade den japanska bron. På min avdelning har vi få barn med svenska som modersmål och det kan bli svårt med muntliga instruktioner. När de målade bron gick det ibland lite för fort, men nu hade de verkligen plockat upp det här med att vänta. Alla lyckades med det, och vallmomålningarna blev väldigt fina, säger Mimmi.

Hon berättar även om ett barn som ogillar nyheter och sällan vill vara med från början. Men när det var dags för vallmomålningen satt Mimmi intill och uppmuntrade honom.

Monets japanska bro i nya tappningar. Foto: Johan Strindberg

– Det är en sådan lyx att vara två i en liten grupp. Då hinner man med på ett helt annat sätt. Och det gick jättebra för honom. Han brukar inte prata i vanliga fall men då sa han högt ”Jag kan”. Han hittade självförtroendet och sedan dess har jag faktiskt inte behövt sitta bredvid. Det var fint.

Efter Monet har barnen nu fått bekanta sig även med Joan Miró, Pablo Picasso och Vasilij Kandinskij. Men det är inte bara barnen som fått lära sig att tänka nytt, även Mimmi har fått många nya tankar under resans gång.

– Förr ville jag inte styra och begränsa barnen i deras skapande, säger Mimmi. Men nu har jag insett att styrning också kan vara bra för att utveckla kreativiteten. Som att lära barnen nya metoder och samtidigt ge dem kunskap om olika konstnärer. När vi har högläsning pratar vi ofta om vem som är författare och illustratör, och på samma sätt lär de sig nu att konstnär är ett yrke och att det finns en människa bakom konstverket.

Redo att skapa storverk. Foto: Johan Strindberg

Så snart pandemin är över hoppas Mimmi att de kan ordna med vernissage på förskolan för att visa upp barnens verk. Besök på museum för att titta på konst är annat som står på önskelistan. Liksom att Skapande förskola får fortsätta även till hösten.

– Det här med Skapande förskola är så otroligt positivt och jag hoppas verkligen att vi kan fortsätta, säger Mimmi Samuelsson. Vi målar ju även i den vanliga verksamheten, men att det kommer en person utifrån som berättar gör att det blir annorlunda. Nu pratar barnen om ”Mimmis mamma-dagen”. Till och med när vi sjöng veckosången nyligen och kom till ”torsdag” så sa ett barn ”då ska vi måla”. Det här med Skapande förskola har blivit något väldigt värdefullt för dem, och i någon form ska vi därför fortsätta till hösten, med eller utan bidrag.