Censurerar du när du högläser för barnen?

Jonathan Sjöberg Sjö

Censurerar, eller undviker, du vissa ord när du högläser för barnen?

– Det händer, men då finns det alltid ett skäl! För min del kan censur uppstå i det spontana, men också om det finns ett syfte till det. Handlar det om svordomar kanske jag undviker ordet helt och hållet. Det kan till exempel ersättas med ett helt annat ord för att få fram den kontext som litteraturen är ute efter. 

Varför gör du det?

– Allt beror på vad det är för barngrupp jag arbetar med. Är det en som anammar svordomar i sin vardag censurerar jag det under lässtunden. Är det en grupp som inte anammar svordomar – då blir det ofta en diskussion om varför sådana ord kan uppstå i språkbruket hos exempelvis vuxna.

Motiverar du dina val för barnen? 

– Läser jag en modern bok som vill för-medla samhället i nutid kan det hända att vissa ord ersätts, som ”dagis” till ”förskola”. Men om kontexten i boken påverkas av en sådan ändring undviker jag det. Många barnböcker är skrivna på 70- och 80-talet då ordet ”dagis” var vanligt. Ofta lyfter det en diskussion om varför det hette dagis förr.

Angelika Ivarsson

Censurerar, eller undviker, du vissa ord när du högläser för barnen?

– Ja, det gör jag. Oftast byter jag ut olämpliga ord mot andra ord, men det är sällan jag hoppar över ord helt. Svordomar läser jag, detta eftersom barnen i vardagen kan möta dem när vuxna förstärker känslor. Däremot kan det vara bra att prata kring det. 

Varför gör du det?

– Vissa ord är inte lämpliga, det kan vara gamla ord som ”negerboll” i Krakel spektakel. I dessa fall byter jag ut ordet mot något annat. Svåra ord läser jag, och gör gärna en paus och frågar barnen om de vet vad ordet betyder – och förklarar. Ju fler ord barnen hör desto bättre! 

Motiverar du dina val för barnen? 

– Nej, det gör jag inte. Jag ser ingen anledning att förklara gamla ord som inte används längre. 

Johanna Karlsson

Censurerar, eller undviker, du vissa ord när du högläser för barnen?

– Jag censurerar eller undviker inte ord vid högläsning för barnen. Jag anser att det är viktigt att jag har läst in mig på boken i förväg så att jag vet vilka nya eller svåra ord som kommer att dyka upp. Då kan jag tillsammans med barnen stanna upp och fundera kring ordets betydelse. 

Varför gör du inte det?

– Vi använder oss av boksamtal vid högläsningen och i stället för att censurera eller byta ut orden låter vi dem ta plats i samtalet. Vi skriver upp ordet på ordlappar och pratar om det tillsammans med barnen. På så sätt kan vi bidra till att barnet får ett utökat begrepps- och ordförråd. 

Motiverar du dina val för barnen? 

– I stället för att byta ut orden kan vi tillsammans komma på synonymer och på så sätt skapa en förståelse och ett sammanhang som barnen kan relatera till. Sedan återkommer vi till de nya orden och ser hur många nya eller svåra ord som barnen har lärt sig. De blir alltid extra stolta när de vet vad ett svårt ord betyder.