Modell för problemlösning sparar tid och minskar gnäll

Umeå kommun har tidigare utvecklat det vägledande stöd­materialet ”Levla lärmiljön” för att hjälpa personal att arbeta med anpassningar och problemlösningar, primärt för grundskolan. Det har kontinuerligt modifierats sedan dess och vid den senaste revideringen förra året fick elevhälsans förskole-stödteam med Christine Sjövik och Jessica Kristoffersson i spetsen i uppdrag att utveckla formulären samt utforma en anpassnings- och åtgärdsbank för just förskolan.

Och då givetvis med Skol­lagens och förskoleläroplanens fokus på att omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet som anpassas till alla barn. Vilket innebär att det även måste finnas kompetens och resurser för att bistå barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra.

Vi sparar tid. Formuläret gör att vi lättare hittar ­lösningar och inte fastnar i gnäll och frustration.

– För att göra stödmaterialet mer användarvänligt för pedagoger i förskolan tog vi fram ett mer anpassat formulär för kartläggning, analys och avstämning, säger Christine Sjövik.

– Genom att arbeta med tidiga, förebyggande och hälsofrämjande insatser kan pedagoger hantera och undvika svårigheter innan de har vuxit sig stora och blivit befästa, eller allra helst innan de har uppstått, fortsätter Jessica Kristoffersson. För att få till stånd verkningsfulla anpassningar och åtgärder måste pedagoger se till samspelet mellan omgivningen och barnet.

Utgångsläget i ”Levla lärmiljön förskola” är avgränsade situationer som uppstår i verksamheten och där fokus läggs på lärmiljön – inte på barnen.

– Det är viktigt att konkreta insatser kommer i gång snabbt, säger Christine Sjövik. En arbetsgång som tydligt beskriver vad som innefattas i de olika stegen i processen utgör ett värdefullt stöd för pedagoger och gör det lättare att kartlägga och analysera behov som att utforma stödinsatser och dokumentera arbetet. Målet är en ökad kvalitet i det förebyggande arbetet.

Stödmaterialet består av formulär med frågor, ett kartläggnings- och analysstöd, som hjälper pedagoger att undersöka och utvärdera lärmiljön och barnets kontext. Det finns också en handledning som stöd i processen. De olika insatserna beskrivs sedan i anpassnings- och åtgärdsbanken.

”Levla lärmiljön förskola” kan användas enskilt eller i arbetslaget tillsammans med rektor, vårdnadshavare och specialpedagog eller vid arbetslags­träffar. Just nu pågår en implementering till de kommunala förskolorna i Umeå, men kommunens stödmaterial finns att ladda ner gratis för alla som vill utveckla förskolans verksamhet och skapa en tillgänglig förskola.

– Vi i elevhälsans stödteam har nu introducerat stödmaterialet till alla rektorer och för- och grundskole­chefer och presenterat möjliga implementeringsalternativ, till exempel föreläsning och workshop, säger Jessica Kristoffersson. I februari träffade vi även specialpedagoger mot förskola i de olika skolområdena för workshop och erfarenhetsutbyte som en del av implementeringsprocessen.

Rektorerna väljer utifrån verksamhetens behov i vilken utsträckning de vill ha stöd i implementeringen på sina förskolor. En del rektorer har exempelvis bokat in föreläsning med workshop för alla pedagoger medan andra har valt att använda ”pilot-pedagoger” i implementeringsarbetet.

Både förskolestrateg och biträdande utbildningsdirektör har betonat värdet av att ha ett strukturerat stöd i arbetet att utforma och utveckla verksamheten.

– Och rektorer har pratat om möjligheterna att strukturera upp insatser och skapa gemensamt fokus och samsyn i arbetslaget, säger Christine Sjövik. Stödmaterialet stöttar pedagogerna i arbetet att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i förskolans verksamhet.

Vi har pratat med flera positivt inställda förskollärare med erfarenhet av ”Levla lärmiljön förskola”, varav en berättar om hur naturligt stödmaterialet flutit in som ett lösningsfokuserat arbetsverktyg i vardagen:

– Som när det blir stökigt vid övergångar eller när några barn behöver stöd i olika situationer. På APT har vi ”mingelrundor” där vi tittar på några utvalda insatser från anpassnings- och åtgärdsbanken som vi sedan reflekterar kort kring som fortbildning och för att bekanta oss med materialet.

Vad har det bidragit till hos er?

– Vi har nyligen börjat arbeta strukturerat med materialet i mitt arbetslag och jag tycker att det tar lite tid att sätta sig in i det. Men med hjälp av strukturen kommer vi framåt, håller tråden och arbetar åt samma håll så det är värt att lägga ner tid på kartläggning, analys och reflektion. Som ensam förskollärare i arbetslaget upplever jag att materialet ger mig stöd i min roll och vi kommer i gång med tidiga insatser eftersom det är mer hanterbart att börja med en situation i taget.

Hur har det mottagits i personal­gruppen?

– Generellt bra men med lite ­farhågor kring tidsåtgång. Nu när vi provat materialet lite mer ser vi att det blir precis tvärtom – när vi inte fastnar i gnäll och frustration utan lättare ­hittar lösningar tillsammans i arbets­laget. ”Var är vi, vart vill vi, hur kommer vi dit, hur gick det” blir även tankemönster i vardagens samtal. ­Positivt att också vårdnadshavares tankar tas tillvara.

Vilka är förhoppningarna framöver?

– Vi vill självklart att alla barn ska få utvecklas så långt som möjligt och att vi utvecklar vår verksamhet för att skapa tillgänglighet och delaktighet för alla.