Barnets biologiska behov: hjärnan och annat
Det fysiska barnet Det är viktigt att förstå vad hjärnan betyder för barns utveckling.
Max en timme skärm om dagen. Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s nya riktlinjer bör barn under ett år inte ha någon skärmtid alls, barn mellan 1 och 4 bör sitta max en timme framför skärmen. Syftet är främst om bättre sömn och minskat stillasittande.
Illustration: Mia Nilsson
Utvecklingen av hjärnan under förskoleåren
De första åren
Under barnets två första år sker en kraftig synapsbildning i den främre delen av hjärnan och pannloben används mer och mer. Barnet utvecklar det explicita minnet, som används för att komma ihåg fakta och händelser. Det kan minnas var saker finns, till exempel att dockan ligger i sängen eller att skorna står i hallen. Mellan ett och två år säger barnet sina första ord, motoriken utvecklas och koordinationen förfinas.
Två till tre år
Synapsbildningen planar av och många som inte används försvinner. Barnet kan i den här åldern ha svårt att fokusera tankarna på en sak, med tiden blir det desto mer fokuserat. Ett barn som är två och ett halvt år gammalt kan rita streck och cirklar, känner igen sig på bild och har ett ordförråd på cirka 200 ord. Vid tre års ålder pratar det mycket och har ett förråd på omkring 500 ord.
Fyra och fem år
Hos fyraåringen utvecklas delar av hjärnan som har betydelse för uppmärksamheten. Motoriken och koordinationen mellan öga och hand är vid det här laget väl utvecklade och barnet kan till exempel knäppa knappar och klippa. Ordförrådet består nu av ungefär 1 000 ord. När barnet är fem är hjärnan inte längre lika formbar. Synapsbildningen i hjärnan blir mer selektiv och nervbanor som inte används trimmas bort.
Källa: Hjärnfonden
Det är inte bara för barn med diagnoser som vi behöver kunskap om hjärnan. Alla ungar har en hjärna, alla ungar utvecklas, och vi behöver förstå det.
Lena Aronsson, som i höstas doktorerade med avhandlingen När förskolan möter neurovetenskap. I Förskolan 7 – 2019 kunde du läsa en längre intervju med henne.
Det är jätteviktigt att barn tidigt får lära sig hur hjärnan fungerar. Det handlar om att ge barn möjlighet att lära känna sig själva. Men framför allt är det nödvändigt att pedagoger förstår hur mycket hjärnan betyder för små barns utveckling och välmående – så att de kan skapa en så bra vardag som möjligt. David Edfelt, psykolog och författare till boken Hjärna i förskolan, i en intervju med Psykologtidningen.
”Vi har ett stort och växande hälsoproblem i samhället. Stress och psykisk ohälsa ligger på en oroväckande hög nivå. Ökad inomhusvistelse och brist på dagsljus är definitivt ett av de viktigaste orsakssambanden, även om det behövs mer forskningsbelägg för orsakssambandet mellan ljuspåverkan och utveckling av mental ohälsa, speciellt depressiva besvär inklusive årstidsbunden depression.” Arne Lowden, forskare vid Stressforskningsinstitutet, i ett pressmeddelande från Arbetsmiljöverket.
