Klart med obligatorisk förskoleklass

Från och med hösten 2018 ska alla sexåringar gå i förskoleklass. Bilden är från förskoleklassen på Södra Råtorps skola i Karlstad, Förskolan nr 1/17.
Foto: Linn Malmén

1 januari infördes tioårig skolplikt som börjar gälla från och med höstterminen 2018. Då ska alla sexåringar börja i förskoleklass. Endast om det finns särskilda skäl ska barn kunna få skolplikten uppskjuten ett år.

– Det här är något som Lärarförbundet, med förskoleklasslärarna i ryggen, har kämpat för länge, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

I dag är det ungefär två procent av alla sexåringar, runt 2000 barn per år, som inte deltar i någon pedagogisk verksamhet. Beslutet innebär därför ingen större förändring i antalet elever. Förhoppningen är i stället att förskoleklassens ställning ska stärkas och att lärarna i förskoleklassen ska få bättre förutsättningar.

Nu behöver regeringen och kommunerna investera i verksamheten.

– Nu behöver regeringen och kommunerna investera i verksamheten. En bra början vore att ge förskoleklasslärarna tid för planering och utveckling, menar Johanna Jaara Åstrand.

Om det blir skillnad på den punkten återstår att se. Beslutet innehåller inga förändringar i förskoleklassens villkor eller innehåll. Både förskollärare och F–3-lärare kommer även i fortsättningen att vara behöriga att undervisa i förskoleklass utan att behöva vidareutbilda sig, och vilken typ av anställning och hur mycket planeringstid lärarna får beslutas lokalt. I dag varierar det stort. Vissa lärare har ferietjänst, andra har semestertjänst. Vissa arbetar enbart i förskoleklass­en och har därefter tid för planering, medan andra har ytterligare ett uppdrag som fritidspersonal. En av dem är Gina Östergren, förskollärare och F–6-lärare. Hon jobbar i förskoleklass på Kämpetorpsskolan i Stockholm och både börjar och slutar sin arbetsdag på fritids. Planeringstid har hon en dag i veckan.

– Jag hoppas det här beslutet gör att vi förskollärare får förutsättningar som är mer lika lärarnas, med tid för planering och utveckling. Det är första året i skolan man bygger grunden med trygg­heten och de nya relationerna, säger hon.

Samtidigt som Gina Östergren vill att förskoleklassens förutsättningar ska bli mer likvärdiga skolans så vill hon inte se att det blir vårt nya skolår ett. I stället tycker hon att det är viktigt att behålla förskolans pedagogik och metodik i förskoleklassen och att den inte ”skolifieras”.

När förra regeringen 2014 tillsatte en utredning om att införa tioårig skolplikt var avsikten att helt ta bort förskoleklassen som en egen skolform. Efter maktskiftet ändrades direktiven till att förskoleklassen skulle vara kvar. Anders Garpelin, professor i pedagogik vid Mälardalens högskola, menar att det var olyckligt och anser att förskoleklassen var fel väg att gå redan då den infördes 1 januari 1998.

– Det är tråkigt att man valt att skapa ett system med en ny skolform som bara varar i ett år. För barnen är det ett problem eftersom de får två skolstarter under ett år, säger han.

Han och hans forskarkollegor beskriver det som att barnen lämnar förskolan bakom sig och kliver upp på bron mot skolan, som är tänkt att ge en mjuk övergång och att de blir stående där i ett år utan att släppas in genom skolporten.

Från Lärarförbundets sida menar man däremot att förskoleklassen fyller en viktig funktion som just bro mellan förskola och grundskola, där förskollärares och grundlärares kompetenser får berika och komplettera varandra. Däremot vill man gärna föra för­skoleklassen närmare grund­­skolan för att underlätta samarbete och ge en trygg övergång för eleverna och skulle välkomna en satsning på att utveckla förskoleklasslärarnas kompetens, oavsett vilken utbildningsbakgrund de har.

– Skolverket borde få i uppdrag att utveckla ett nationellt skolutvecklingsprogram med fokus på förskoleklassens didaktik och innehåll, däribland matematik-, läs- och skrivutveckling, säger Johanna Jaara Åstrand.