Folkbildare som lyfter förorten

Ica Maxi och Blå Stället, kulturhuset i Angered slåss om uppmärksamheten här där deltagarna i de båda utbildningarna, The Music College och MuSam (allmän kurs med musikprofil) håller till. Tidigare var det fordonseleverna på Angeredsgymnasiet som mekade här. 

– Det är bra att skolan ligger i Angered så att samhället kan blandas lite, det är ett sätt för människor att få upp ögonen för förorten. Det är inte läskigt här, som vissa kanske tror att det är. Många från stan har fördomar om förorten och folk med annat ursprung, säger Hedda Olivares.

Hon bor inte själv i Angered, har tidigare bott i stadsdelen Olskroken och har nyss flyttat till Biskopsgården. Hon började först på komvux för att få behörighet att studera på universitetet men hoppade av efter två dagar. För henne som har adhd var det alldeles för ostrukturerat. Skolan har aldrig varit hennes grej, det är så hon säger det. Men på Angered Folkhögskola har självförtroendet höjts och självtvivlet har fått stryka på foten. Hon skojar mycket om sig själv och om hur mycket hon pratar.

– Jag är så mycket gladare här. Det handlar inte längre om att behöva sitta stilla på sin stol. Gemenskapen är viktig, man får vara som man är, och musiken, den för oss närmare varandra. Musik är känslor, det är en del av ens person, av vem man är. Vilken typ av musik man gillar, säger mycket om en människa, förklarar Hedda Olivares.

Inne i en stor samlingssal tar musikläraren David Bäck ordet: ”

– En av de första låtarna vi körde på hela året var när vi var på resa till Skärhamn. Några hade badat och så satte vi igång en låt från Afrika. Minns ni den? Jag kommer inte riktigt ihåg den. Kan ni hjälpa mig minnas den?.

Snart sjunger, spelar de och rör sig till Hamba Nathi ihop, hela gänget.

– Åh, det låter ju underbart så här på morgonen”, säger han när deltagarna snabbt är med på tåget. Låten växer och växer, en fras på svenska vävs in: ”Vandra med oss för vägen är lång”. En stund efter att den sydafrikanska sången som sjöngs av anti-apartheidrörelsen har klingat ut byts ljudet ut mot det mindre melodiösa brandlarmet.

Statens fyra syften

Det är bara ett test och ute på gräsmattan utanför lokalerna i Angered centrum i nordöstra Göteborg, en stund senare, konstaterar rektorn Daniel Lakso Tesak att Angered folkhögskola är en skola för Angeredsborna.

– Vi har som vision att vi ska vara en del av lokalsamhället, en resurs, på olika sätt och därmed bidra till statens fyra syften med stöd till folkbildningen, säger Daniel Lakso Tesak om det han kallar för den moderna folkhögskolan som försöker möta dagens behov och vill nå dagens arbetarklass och folk som inte har möjlighet att ta andra utbildningsvägar.

 

 

Skolans satsning på de estetiska ämnena, på musik, bild och författarskolan har vuxit fram allt eftersom, även om allmän kurs i olika varianter står för 65 till 70 procent av skolans utbud. Angered folkhögskola är samtidigt med i två olika nätverk i Hammarkullen där skolan har sina största lokaler. Stadsdelen Hammarkullen, tre minuters spårvagnsfärd från ändhållplatsen i Angered, är klassad som ett särskilt utsatt område och i det ena nätverket där föreningar, bibliotek, bostadsbolag och fritidsgård ingår, träffas man över verksamhetsgränserna. Det andra nätverket är mer av ett forum för att diskutera viktiga lokala frågor och bedriva påverkansarbete, som Daniel Lakso Tesak uttrycker det. Där är Hyresgästföreningen drivande. 

Breddad rekrytering

Hammarkullekarnevalen är ett exempel på samverkan i lokalsamhället där deltagare från The Music College spelar och där konstkursen har varit med och gjort affischen till årets upplaga av karnevalen. Författarskolans deltagare läser upp sina alster på Angereds bokmässa. 

– Vi försöker synas. Men självklart finns det folk här ute som inte känner till vår skola. De estetiska kurserna har tillkommit mycket för att bidra till en breddad rekrytering. Vi har samverkansavtal med Högskolan för Scen och musik, med Valand när det gäller författarskolan och nästan varje år har vi deltagare som sedan kommer in på högre utbildning, berättar Daniel Lakso Tesak.

Han är dock väl medveten om att skolan har samma problem som de flesta andra utbildningsinstitutionerna i Sverige, just de estetiska utbildningarna lockar i högre grad en, om man ska hårdra det, vit medelklass. Men i den nya allmän kurs-varianten MuSam är mångfalden större.

Interkulturella folkhögskolan i Bergsjön stängde för ett par år sedan och deras deltagare gick då över till antingen Angered folkhögskola eller Mångkulturella folkhögskolan som också den håller till i Angered. Angered folkhögskola som har vuxit till en ganska stor skola med närmare 8 000 deltagarveckor per år, erbjuder också SFI och Svenska från dag ett och när det här skrivs, två klasser med ukrainska deltagare.

– MuSam kom som en idé från en lärare. Dels breddas rekryteringen och dels behövde vi en allmän kurs med estetisk profil. Idén är att musikämnet ska genomsyra alla ämnen, säger Daniel Lakso Tesak.

Kärvare ekonomi

Han lägger till att det ekonomiska läget och mindre pengar från politiken gör skolans förutsättningar mer begränsade.

– Den migrationspolitik som troligen kommer att gälla framöver, kommer att drabba våra deltagare allt mer. Än så länge har vi inte sett de stora effekterna men i våra allmänna kurser så är ju 90 procent av deltagarna utlandsfödda eller har utlandsfödda föräldrar, understryker Daniel Lakso Tesak.

Angered folkhögskola är en plats, eller ja, flera platser, där de boende i området ges möjligheter att utvecklas och i förlängningen lyfts hela området. Det menar läraren Josefin Finér som hävdar att det finns så mycket kunskap i Angered som inte hörs eller syns.

– Vi hjälper deltagarna att formulera sig och att ta plats i samhället. De får en plattform och kan testa sina tankar, kan organisera sig, säger Josefin Finér.

Hon lyfter också fram kulturen, kreativiteten, hur viktig den är och att Angered sedan länge är en stadsdel där många är med i föreningar, där många är vana att göra saker tillsammans och att skolan är en samlingsplats.

Hedda Olivares har två terminer kvar. Sedan har hon fått sin behörighet och hon vill fortsätta plugga men då bara musik.

– Jag har längtat så länge efter att hålla på med enbart musiken ett tag. Vad som händer sedan får vi se. Jag går dit livet tar mig.

 

Läs mer:

”För liten satsning på folkhögskolan”

De syr ihop sin framtid