Omstritt beslut om Kista folkhögskola – nu svarar Folkbildningsrådet
Jan Jonsson på Folkbildningsrådet menar att beslutet att dra in Kista folkhögskolas statsbidrag grundas på långvariga brister i styrning och kvalitetsarbete. Foto: Myelie Lendelund.
Nyheter När statsbidraget drogs in för Kista folkhögskola i december 2025 väckte beslutet kritik. Nu ger Folkbildningsrådet sin bild av hur ett fyra år långt ärende handlagts och varför beslutet fattades.
Den 10 december 2025 fick Kista folkhögskola sitt statsbidrag indraget, med omedelbar verkan. Nedläggningen mötte mycket kritik. En tid efter beslutet publicerade Åke Larsson och Paul Frigyes, båda lärare på Kista folkhögskola, en debattartikel i tidningen Folkhögskolan, där de kritiserade Folkbildningsrådet för myndighetshaveri. De menade också att rådet klippt ihop en nidbild av Kista folkhögskola, ”utan insyn och redovisning på hur beslutet har fattats”.
Det här är ett komplext ärende som i korthet rymmer två spår. I det ena riktas allvarlig kritik mot Kista folkhögskolas ledning, styrning och kvalitetsarbete – brister som bedöms att inte uppfylla villkoren för statsbidrag. Det ärendet landade i en ”särskild uppföljning”. Det andra spåret gäller uppgifter om kränkningar och diskriminering.
En lång process
Beslutet om indraget statsbidrag är fattat utifrån en sammanvägd bedömning av en stor mängd uppgifter, förklarar Jan Jonsson, enhetschef på Folkbildningsrådet.
– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det är den särskilda uppföljningen som ligger till grund för beslutet om att inte bevilja skolan statsbidrag. Det är det som är huvudärendet, säger Jan Jonsson och beskriver händelseförloppet:
– En granskning av Kista folkhögskola inleddes 2021 efter att Folkbildningsrådet fått information om att det fanns risk för felaktigheter i verksamheten och att skolan eventuellt brustit i efterlevnad av villkoren för statsbidraget. Den granskningen resulterade i en särskild uppföljning av skolan som pågick i 2,5 år och som startades i syfte att följa skolans åtgärdsarbete. Under tiden som uppföljningen pågick inkom nya uppgifter som ledde till att en granskning rörande kränkande behandling öppnades, förklarar han.
Inte följt sina rutiner
I beslutsdokumentationen gällande kränkningar står det, exempelvis, att man fått in vittnesmål där en lärare har utsatt deltagare för ”olika former av kränkande behandling, bland annat baserat på kön, religion samt språklig- och kulturell tillhörighet.” Under den perioden inkom en stor mängd – delvis anonyma – uppgifter från personal och deltagare.
– Här konstaterar vi att skolan, under den period som granskningen avser (läsåret 2023–2024), inte har följt sina rutiner för att hantera den här typen av händelser.
På vilket sätt har ni verifierat de anonyma uppgifter och anklagelser som ni har fått in?
– Det är inte ovanligt att Folkbildningsrådet blir kontaktade av deltagare och personal med olika upplevelser och frågor. Det som är speciellt med det här ärendet är att det är så många uppgiftslämnare som har hört av sig oberoende av varandra, och lämnat likartade uppgifter. På så vis har vi bedömt att det finns en övergripande trovärdig bild av situationen på skolan. Återigen, det ärendet har inte varit avgörande för beslutet att inte bevilja skolan statsbidrag, men tyvärr har det fått mest uppmärksamhet, säger han.
Förebygga diskriminering
I Folkbildningsrådets beslut står det att skolan inte har ”efterlevt det grundläggande villkor som anger att folkhögskolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och för grundläggande demokratiska värderingar och inte får bedriva eller främja antidemokratisk verksamhet.” Något som Folkbildningsrådet inte definierar i sitt beslut, skriver lärarna Åke Larsson och Paul Frigyes i sin debattartikel.
Kan du beskriva vad ni menar med mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar i det här sammanhanget?
– Det syftar på skrivningen i våra villkor för statsbidrag, där begreppet grundläggande värderingar finns. Det är den skrivningen vi granskar emot, säger han och syftar på punkt 3.2 i Folkbildningsrådets skrivning om villkor och fördelning av statsbidrag. I den skrivningen framgår att folkhögskolor ska: ”arbeta med aktiva åtgärder för att förebygga att deltagare i verksamheten diskrimineras.”
Brister i styrning, ledning och kvalitetsarbete ligger till grund för beslutet. Kan du konkretisera det?
– Under den särskilda uppföljningen hade skolans styrelse och ledning skyldigheten att säkerställa att verksamhetens styrning och kontroll lever upp till statsbidragsvillkoren. Under den perioden då vi följde deras utvecklingsarbete kunde vi se att det skett vissa förbättringar, men inte i en utsträckning som motsvarar skolans skyldigheter enligt beslutet från 2023.
Har skolan fått möjlighet att bemöta alla påståenden innan beslutet fattades?
– Vi har under hela den här processen haft en löpande kontakt med skolan. De har lämnat in både muntliga och skriftliga redogörelser. De har ställt frågor till oss och kommit in med olika kompletteringar. Och i god tid innan det slutliga beslutet togs i december fick de ta del av ett beslutsutkast som de har gett sin syn på. Så kontakten har varit intensiv. Sedan har vi inte samma bild av problematiken, vilket är själva grunden till beslutet.
Varför drog ni in statsbidraget med omedelbar verkan – innan ett överklagande prövats?
– Den här processen har varit lång och skolan har länge kunnat förbereda sig på att beslutet kunde bli negativt för dem. När vi efter 2,5 år konstaterar att Kista folkhögskola verksamhet fortfarande inte uppfyller de grundläggande villkoren kan vi inte fortsätta att betala ut statsbidrag.
Var ligger ärendet nu?
– Kista folkhögskola har överklagat beslutet, vilket betyder att ärendet nu ligger hos förvaltningsrätten och att vi inväntar domstolens prövning av beslutet. Frågan ligger därmed för rättslig hantering.
LÄS ÄVEN:
