Debatt: Rätt utnyttjad blir lättjan en drivkraft

Jag är inte dummare än att jag förstår att jag också kommer komma till en punkt i livet där jag inte vill ta in något nytt och anpassa mig. På mitt första lärarjobb hade jag en kollega som bar runt på en overheadapparat. Så exotiskt. Men jag hoppas ändå att jag då har modet att börja pyssla med någonting annat. Plocka svamp kanske?

Av erfarenhet har jag insett att människans lättja inte bara är ett hinder utan också en av hennes främsta drivkrafter. Det är lättjan som fått oss att uppfinna hjulet, tryckpressen, ångmaskinen och datorn. Inte ur plikt, utan ur önskan att slippa möda. AI är bara det senaste uttrycket för samma impuls. Vi bygger maskiner för att göra det vi inte vill göra själva, och i den processen flyttar vi gränsen för vad det innebär att vara människa.

Fuskar inte, de förenklar

Lärande påverkas på samma sätt. Elever använder inte AI nödvändigtvis för att fuska, utan för att förenkla. Den som söker genvägar visar ofta samma nyfikenhet som den som uppfinner. Skillnaden ligger i vad man gör med den. När lättjan styr utan tanke göder den fördumning. När den kombineras med insikt bidrar den till utveckling.

En del menar att det är systemen som har skapat lättjan. Snarare handlar det om att vissa system är naiva och frilägger den, medan andra är sunda och förstår människans natur och kan forma den till något positivt.

Tekniken är inte problemet

Problemet är inte tekniken, utan hur vi formar den. När betygshets, skoltradition och regler kväver nyfikenheten blir den genväg som AI erbjuder bara en spegel av systemets egen trötthet.

Kontroll har länge varit skolans dolda religion. Allt ska kunna mätas, planeras och förutses. Men verklig lärdom föds inte i kontroll utan i oordning. I misstag, i försök, i motstånd. När lärare vågar släppa taget och elever får tänka själva uppstår det som alltid drivit människan framåt – viljan att göra det enklare, men också bättre.

Och därför måste vi som arbetar med skola i Sverige förstå att kunskap om AI måste in i alla ämnen. Jag träffar ofta lärare som skamset säger att de ska skapa ett lektionsupplägg med hjälp av ChatGPT. Man behöver inte sitta länge med ett sådant verktyg för att se hur det uttrycker sig – precis som man förr kunde avslöja Google Translate genom dess språkliga snedsteg. I dag avslöjas LLM-texter genom långa tankstreck, märkliga sammanfattningar och ett överdrivet patos. Men snälla, kära ängsliga lärare, inga änglalika elever kommer finnas. Helt enkelt för att änglalika människor inte finns.

I Kina blir AI obligatoriskt

I stället för att få både lärare och elever att skämmas över sitt användande bör vi låta dem tränas i hur man promptar bäst. Låt de stackars små liven producera en debattartikel med ”chattie”, skriv ut texterna och låt dem sedan argumentera emot sig själva i en låst provmiljö. Återskapa historiska debatter genom att låta AI gestalta samtida personer, som eleverna sedan får intervjua. Se möjligheterna, använd verktyget, var innovativa.

Om någon undrar vart det barkar, kan man se sig om i världen. I Kina blir AI ett obligatoriskt skolämne från och med sex års ålder redan nästa år. Det kinesiska utbildningsdepartementet kräver att alla skolor undervisar minst åtta till tio timmar om året i artificiell intelligens. Kanske borde även vi våga något liknande – innan vi själva står där längst bak i det som håller på att bli vår tids rymdkapplöpning.

Carl-Mikael A. Teglund,doktorand i historiedidaktik på avdelningen för utbildningsvetenskap vid Mälardalens universitet

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren

LÄS ÄVEN

Debatt: Därför drar jag en lans för korvstoppning

Debatt: AI riskerar att fördjupa kunskapsklyftorna

De skriver framtidsnoveller – med hjälp av AI

Debatt: Så kan du använda AI i sva-undervisningen

Sandström: Naivt att låta AI ta över vårt lärarjobb