Nya siffror: Allt fler flickor underkänns i SO-ämnena

Hans Olofsson, ordförande i Historielärarnas förening, är oroad över utvecklingen.

Betyg På tio år har andelen flickor med underkänt betyg i SO-ämnena i årskurs nio ökat kraftigt.
– Det här är viktiga signaler som vi måste ta på allvar, säger Hans Olofsson, ordförande i Historielärarnas förening.

Torbjörn Tenfält

Idag 14:26

Skolverkets nya betygsstatistik är dyster läsning för alla lärare i samhällskunskap, historia, geografi och religionskunskap. Andelen flickor i nian som underkänns i SO-ämnena fortsätter att öka eller ligger kvar på en hög nivå.

I samhällskunskap är andelen underkända flickor nu uppe i rekordhöga 6,3 procent. Vårterminen 2016 var motsvarande andel 4,2 procent.

I historia fick 6,6 procent av flickorna betyget F eller streck när de gick ut nian i våras. Det är samma andel som året innan och inget avbrott från den stigande trend som pågått det senaste decenniet. 2016 var andelen underkända flickor i historia 4,7 procent.

– Vi måste få klarhet om varför ökningen sker. Detta måste utredas, säger Hans Olofsson, ordförande i Historielärarnas förening.

Bristande läsförmåga orsaken?

En förklaring till den negativa utvecklingen kan vara den försämrade läsförståelsen, framhåller han. Många av medlemmarna i Historielärarnas förening brukar framföra det när de resonerar kring varför deras elever har svårt att klara studierna i historieämnet.

– Att studera historia kräver förmåga att läsa längre sammanhängande texter. Det gäller både läromedel och kompletterande material – exempelvis skriftliga källor. Att kunna läsa på djupet ger också inlevelseförmåga och kunskap om hur sammansatta händelser kan formas till berättelser. Utan berättelsens sammanhang riskerar historiska kunskaper att reduceras till lösryckta fakta, och sådana är mycket lätta att glömma.

Vacklande framtidstro kan påverka

Tilltron till framtiden kan också ha betydelse för elevernas inställning till historieämnet, menar Hans Olofsson. En hotfull och begränsande samhällsutveckling kan påverka deras engagemang i skolarbetet.

– Känner elever att det inte är lönt att plugga för att världen är på väg åt fel håll har vi misslyckats med vårt läraruppdrag. Det gäller förstås för lärare i alla skolämnen. Men för historieämnet handlar det om hur eleverna ser på sig själva som historiska subjekt. Ser de sig som en del i en utveckling som går utför kan det påverka deras framtidstro. Men ser de att framtiden trots allt har ljusa inslag, både för egen och andras del, får de en annan framtidstro och vill kanske plugga mer. Det här gäller förstås både pojkar och flickor. Men varje signal om att elever inte klarar sina studier lika bra som tidigare bör undersökas närmare, säger Hans Olofsson.

Skolverkets betygsstatistik ger också positiva besked då pojkarnas utveckling i årskurs nio är den omvända. 2016 fick 8,4 procent betyget F i historia, nu är andelen nere i 7,1 procent. Utvecklingen är densamma i de övriga SO-ämnena.