Debatt: Sokrates kan ta skolan in i framtiden
Läraren Martin Cengiz menar att vi har mycket att lära av filosofen Sokrates.
Debatt Att undervisa enligt Sokrates är inte att ta ett steg tillbaka – det är att kliva fram som vägledare. Det är att tro på elevernas förmåga att själva nå insikt, skriver läraren Martin Cengiz.
Hur lär vi våra elever att tänka själva? Hur väcker vi deras inre nyfikenhet, snarare än att bara förmedla rätt svar? Svaret kan stå att finna i en över 2 000 år gammal undervisningsmetod – Sokrates metod, eller majeutiken – som i dag väcker nytt intresse inom både grundskola, gymnasium och vuxenutbildning.
Att undervisa är inte att fylla en tom kopp med kunskap, utan att tända en eld. Denna tanke, som ofta tillskrivs den grekiske filosofen Sokrates, utmanar en undervisningsmodell där läraren står vid tavlan och förklarar ”hur det är”. I stället förespråkar sokratisk pedagogik ett klassrum där läraren fungerar mer som en vägledare – en förlösare av tänkande. Ordet ”majeutik” kommer från grekiskans maieutiké, konsten att förlösa – passande nog med tanke på att Sokrates själv liknade sin pedagogik vid sin mors yrke som barnmorska: läraren hjälper eleven att föda fram sina egna insikter.
Ställ frågor istället för att ge svar
Hur ser denna metod ut i praktiken? I ett sokratiskt klassrum ställs frågor i stället för att ges svar. Läraren utgår från ett begrepp – exempelvis rättvisa, ansvar eller vetenskap – och ber eleverna själva formulera vad begreppet innebär. Genom följdfrågor, exempel, motexempel och små förskjutningar i perspektiv hjälper läraren eleverna att själva upptäcka komplexiteten och djupet i begreppet.
Det kan börja med en enkel fråga: ”Vad är rättvisa?” En elev svarar: ”Att alla får lika mycket.” Läraren följer upp: ”Om en elev behöver mer hjälp än en annan – är det då rättvist att ge dem exakt lika mycket tid?” Genom denna process förfinas elevens förståelse successivt. Det är ingen tävling i att ge rätt svar – snarare ett samarbete i att utforska tänkandets möjligheter.
Det är inte bara en historisk eller filosofisk kuriosa. Flera samtida studier pekar på att sokratisk pedagogik fungerar väl i dagens klassrum.
Stockholms universitet: Ann S. Pihlgrens avhandling ”Socrates in the Classroom” visar att regelbundna sokratiska samtal med elever i åldrarna 5 till 16 år förbättrar deras förmåga till kritiskt och logiskt tänkande. Genom att diskutera litteratur och konstverk utvecklade eleverna sin uttrycksförmåga och förmåga att undersöka idéer i en samarbetsinriktad och undersökande atmosfär. Science 2.0
Stanford University: Under ledning av Dr. Paul Kim har Stanford utvecklat SMILE (Stanford Mobile Inquiry-based Learning Environment), en pedagogisk modell som främjar högre ordningens tänkande genom att uppmuntra elever att ställa, dela och utvärdera egna frågor. Läraren fungerar som en coach eller facilitator, vilket skapar en mer elevcentrerad lärandemiljö. Wikipedia
University of Calgary: Forskare vid University of Calgary har utforskat hur lärare tolkar studenters utvärderingar av undervisningen. Studien betonar vikten av djupgående lyssnande och reflektion för att förstå och förbättra undervisningspraktiken, vilket är i linje med sokratisk metods fokus på dialog och självreflektion. journalhosting.ucalgary.ca
Alla gynnas av metoden
Ett vanligt missförstånd är att sokratisk metod bara fungerar med studiemotiverade eller ”akademiskt starka” elever. Men forskning visar tvärtom: elever från olika bakgrunder, åldrar och förutsättningar gynnas av metoden. Det som krävs är inte teoretisk spetskompetens, utan ett klassrumsklimat där det är tillåtet att tänka högt, ompröva och bli osäker. När läraren släpper på sin roll som allvetande auktoritet och i stället visar att även hen utforskar, blir undervisningen mer jämlik och förtroendefull.
Sokratisk metod erbjuder också en väg bort från ytinlärning. Elever som lär sig memorera svar inför prov kan kanske återge fakta, men de har sällan en djup förståelse för begreppens innebörd. Genom att själva få arbeta fram definitioner, se gränsfall och diskutera motsägelser, utvecklas en mer hållbar kunskap.
Att undervisa sokratiskt kräver att läraren själv tränar sin förmåga att ställa rätt typ av frågor. Det handlar inte om att ifrågasätta för sakens skull, utan om att leda samtalet mot fördjupning. Målet är aldrig att ”vinna” diskussionen, utan att tillsammans söka sanning.
Läraren behöver också vara lyhörd och kunna modifiera metoden beroende på grupp, ämne och nivå. Det är här den pedagogiska finessen kommer in: att känna av när en elev är redo att utmanas, när ett exempel behöver göras enklare eller när det är dags att byta vinkel.
Sokratisk undervisning är alltså inte en statisk modell – den är i ständig rörelse. Läraren är en konstnär, inte en instruktör.
Blir tänkande individer
I en tid där skoldebatten ofta kretsar kring betyg, kunskapsmål och mätbarhet, erbjuder sokratisk metod något annorlunda: en fördjupad människosyn. Att arbeta med elevernas tänkande – inte bara deras minne – är att ta deras potential på allvar.
När eleverna själva får vara med och bygga begrepp, snarare än att bara upprepa färdiga svar, händer något. Inte bara i lärandet – utan i självbilden. De börjar se sig själva som tänkande individer, som har rätt att ifrågasätta, formulera, pröva och omformulera.
Att undervisa enligt Sokrates är inte att ta ett steg tillbaka – det är att kliva fram som vägledare. Det är att tro på elevernas förmåga att själva nå insikt. Det är också att minnas att undervisning inte främst är att ge svar – utan att väcka de riktigt viktiga frågorna.
Martin Cengiz
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren
Referenser:
- Pihlgren, A. S. (2008). Socrates in the Classroom: Rationales and Effects of Philosophizing with Children. Stockholms universitet. Academia+5Academia+5Academia+5
- Stanford Mobile Inquiry-based Learning Environment (SMILE). Stanford University. Wikipedia
- Zhu, C. J. Y., White, D., Rankin, J., & Davison, C. J. (2018). Making meaning from student evaluations of teaching: Seeing beyond our own horizons. Teaching and Learning Inquiry, 6(2). journalhosting.ucalgary.ca
LÄS ÄVEN
Ny studie: Matteångest kan leda till sämre lärande
Så fördjupar bilder lärandet i teknik
