Debatt: Modellen som får fler att lyckas med matten på komvux

Många vuxna studerar matematik på komvux för att läsa upp sina betyg för att kunna komma in på en utbildning. Men vägen dit är inte alltid enkel. Särskilt inte om man har med sig negativa erfarenheter av matematik. Som lärare möter jag ofta elever med låg tilltro till sina matematiska förmågor och oro för att göra matteprov. De behöver kämpa hårt för att uppnå ett godkänt betyg. För att stötta dessa elever, så att fler kan nå sina mål, har jag utvecklat och testat en återkopplingsmodell som jag kallar ”Chans till revansch”. Syftet med modellen är att ge eleven chans att bygga upp kunskap och självförtroende inför kommande prov.

Effektiva återkopplingsmetoder

Först får alla elever två videor: en där jag muntligt rättar deras skriftliga prov och en där jag ger mina egna lösningsförslag till provet. Därefter får de som inte nått godkänt ett blad som stöd för repetition. Bladet behandlar specifika moment som eleven inte klarat på provet, exempelvis ekvationer, med korta genomgångar på ena sidan och övningar på den andra. Det finns ett antal blad framtagna till varje prov och eleven får bara de den behöver. Dock kan de max få tre åt gången.
Till sist erbjuds eleverna att visa mig att de lärt sig momenten. När vi träffas skriver jag räkneuppgifter på en post-it lapp, en uppgift i taget, eleverna skriver sina svar på lappen. De klistras sedan in i deras prov för att underlätta uppföljning. Vill de, kan de förklara muntligt eller använda konkret material.

Modellen är prövad inom ramen för min forskning vid Karlstads universitet. Jag kombinerar min forskning med undervisning på komvux, undervisningen sker i hybridform: vissa elever är alltid på plats, andra studerar helt på distans och några deltar ibland på plats och ibland via länk. Skriftliga prov görs dock alltid på plats. Eftersom jag inte träffar mina elever så ofta har jag känt ett behov att utveckla effektiva återkopplingsmetoder som stöttar dem i deras studier.

Så hinner jag

Hur jag som lärare hinner med? Jag menar att modellen inte tar mer tid än att genomföra omprov. Att videofilma återkopplingen i första steget tar kortare tid än att skiva ner den som jag gjorde tidigare. Instuderingsbladen i steg 2 återanvänds och testerna görs under räknepass när jag ändå finns tillgänglig för eleverna.

I studien har tio elever intervjuats, de beskriver hur de upplevt modellen jämfört med skriftliga omprov. Det känns ”lugnare än att göra omprov och man fick en chans att faktiskt förklara hur man tänker”, är exempel på elevkommentarer.

Modellen verkar vara effektiv utifrån ett elevperspektiv och väl värd att prova i större skala. Genomströmningen i matematik på komvux är låg så vi måste våga prova nya grepp i undervisningen för att fler elever ska kunna lyckas i sina studier.

Om du vill veta mer, kan du läsa den första artikeln i vårt projekt om återkopplingsmetoder på komvux. Vi har ytterligare artikel på gång, där vi är fem komvuxlärare och en forskare, som beskriver en annan återkopplingsmodell.

Hör gärna av dig vill diskutera något, matematikundervisning för vuxna är mitt favoritämne.

Annika Pettersson, komvuxlärare i Kristinehamn och doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Ämnesläraren

LÄS ÄVEN

Rapport: Satsningar på matte ger inte effekt

Efter labbkravet: Nu läggs flera fysik- och kemikurser ned

Så kan skolor ducka laborationer i fysik och kemi