Betygen i matte sjönk när behovsgrupper skrotades

För att höja elevernas kunskapsresultat införde Kålltorpsskolan i Göteborg för sex år sedan behovsgruppering i matematik. I stället för att ha matteundervisning i sina vanliga klasser delades eleverna in i grupper utifrån deras stödbehov.

Efter tre år avbröts satsningen gradvis, trots att många elever höjt sin nivå i matte.

– Den slutsats vi har dragit är att fler elever fick A och B i betyg då än nu. Andelen D och E var också större då än nu. Vi lyckades lyfta alla nivåer med behovsgruppering, säger Åsa Öhrnell, förstelärare i matematik.

Se betygssiffror från VT 2023 till HT 2025 längre ner i artikeln.

Sämre arbetsmiljö efter beslutet

Den förklaring hon och hennes kollegor fick när behovsgrupperingen avslutades var att den kostade för mycket.

– Förvaltningen beräknade att skolan var tvungen att anställa två tjänster i matte för att det skulle gå ihop sig, säger Åsa Öhrnell.

Hon sökte sig till skolan för att hon ville jobba med behovsgruppering.

– Jag märkte hur glada både elever och föräldrar var. Jag får fortfarande frågor från föräldrar till tidigare elever som undrar om vi inte ska börja med modellen igen, eftersom den var räddningen för deras son eller dotter.

Sedan behovsgrupperingen avvecklades trivs hon inte lika bra med jobbet.

– Arbetsmiljön påverkas av att vi vet att vi kunde ha gjort det här så mycket bättre.

(Texten forsätter under grafiken)

”Vi mötte eleverna där de befann sig”

Tidigare var det Åsa Öhrnell och ytterligare en förstelärare som tillsammans med en speciallärare hade eleverna med störst stödbehov.

– Vi mötte eleverna där de befann sig kunskapsmässigt. När de delades in utifrån behov behövde ingen i gruppen känna sig dum. Vi arbetade mer med diskussioner, resonemang och konkret material. Nu är vi i större behov av specialläraren, men han har inte tid att hjälpa eleverna i samma utsträckning som tidigare, säger Åsa Öhrnell.

Hur stödet till elever med olika behov ska organiseras innebär alltid en avvägning, framhåller Mia Jigliden, biträdande rektor på Kålltorpsskolan.

– Behovsgrupper är en framgångsrik modell om den är flexibel och tidsbegränsad, och om förväntningarna är höga på alla nivåer. Det fungerar ofta fint för högpresterande elever, men inte alltid för de som har det riktigt svårt, säger hon.

”Visst är det en utmaning”

Kålltorpsskolan prövar nu i stället differentierad undervisning.

– Den omfattar all undervisning, inte bara matte. Differentieringen innebär att läraren anpassar undervisningen så att alla elever kan möta utmaningar på sin nivå, men i den ordinarie klassen.

Det pågår också ett arbete för att utveckla elevernas språk i både matematik och svenska.

– Vi är tacksamma för att vi haft behovsgrupperna, men nu tittar vi framåt och ser hur forskningen kan hjälpa oss med differentiering inom matematiken, säger Mia Jigliden.

Ser du även negativa effekter av behovsgrupperna?

– Ja, men inte mer än att de som gick i en grupp där eleverna behövde mycket stöd kan ha haft en känsla av att de ingenting kan. Men vi har inte intervjuat eleverna så vi kan inte säga något säkert.

Stigmatisering?

– Ett starkt ord, men lite åt det hållet.

Vad säger du till de lärare som menar att behovsgrupperna avskaffades för att kostnaden blev för hög?

– Allt vi gör är en avvägning. Hur gynnar det många elever? I arbetet med behovsgrupperna var många lärare involverade, men i vissa grupper var det ganska få elever.

Har lärarnas arbetsmiljö blivit tuffare sedan modellen avvecklades?

– Det är inte den bild jag har fått till mig. Men visst är det en utmaning när vi har elever med sämre förkunskaper, säger Mia Jigliden.

LÄS ÄVEN

Här avgör behoven vilken mattegrupp eleverna hamnar i

Debatt: Behovsgrupper lyfter matematiken

Här lyfter alla med nivågrupper i matte och engelska

Lyckad nivågruppering läggs ner – av rädsla för Skolverket

Lärarnas vädjan: Låt oss nivågruppera eleverna!

Skolverket har svängt – utan att berätta