
Det är fredag och dagens sista lektion, vilket känns av på stämningen. Foto: Daniel Bernstål
Ewa Färnstrand brukar hela tiden checka av vad eleverna har lärt sig och är angelägen om att även eleverna förstår vilken kunskapsnivå de befinner sig på. Foto: Daniel Bernstål
Reportage Matematikläraren Ewa Färnstrand använder sig av den rosade pedagogikprofessorn Dylan Wiliams verktygslåda. Att nöta och nöta, diskutera och arbeta med feedback har visat sig vara ett framgångsrecept.
”Alla lärare jag någonsin arbetat med börjar med att säga: Jag har inte tid att göra det här, även om jag skulle vilja …”
Så sa pedagogikgurun Dylan Wiliam i en intervju i tidningen Skolvärlden för två år sedan. Han är den som har spridit det numera välbekanta begreppet ”formativ bedömning” över världen – en undervisningsmetod som kan beskrivas som en ständigt pågående bedömningsprocess, timme för timme. Syftet är att ge elever en förståelse för vad som ska läras in, genom att läraren anpassar undervisningen så att den bättre möter elevernas behov.
Ett annat av Dylan Wiliams rättesnören är ”ett öppet klassrumsklimat”, berättar matematikläraren Ewa Färnstrand som har arbetat utifrån den brittiske pedagogikprofessorns strategier i sju år. Vi sitter i ett folktomt lärarrum i Lillhagsskolan i Gävle där Ewa Färnstrand arbetar på högstadiet. Dagsljuset når inte riktigt in i lokalen, kaffet smakar som om det vore bryggt i förrgår, men rummet är ändå fullt av positiv energi. Ewa Färnstrand fyller upp ett helt rum med sitt engagemang.
Numera är hon ett riktigt Wiliam-fan, vars metoder frångår den mer traditionella undervisningen där eleverna främst får arbeta i läroboken. Det var så Ewa Färnstrand jobbade förut.
– I dag arbetar jag mer med boken som ett uppslagsverk med metoder i fokus, inte mängden uppgifter.
Hennes arbetsmetod och undervisningsstruktur bygger på en veckocykel. Målen för varje vecka – tre till fem sidor i boken – avklaras under tre lektioner och varje arbetsområde inleds med ett genomgångspass, fortsätter med ett ”nötapass” och avslutas med ett aktivitetspass. Veckans arbetsområde består av få metoder. På så vis skapas mer tid för repetition.
Ewa Färnstrand. Foto: Daniel Bernstål
– Wiliams idéer består av fem nyckelstrategier som går ut på att synliggöra lärandet både för elev och pedagog. Den första utgår från att eleverna är varandras resurser. De andra att man öppnar till diskussion, jobbar med feedback och har tydliga mål i förhållande till kunskapskriterierna. En ytterligare nyckelstrategi är att eleverna själva ska kunna se att ”nu är jag med, nu har jag förstått. Än så länge så klarar jag E-nivån – kanske kan jag komma ett steg längre?”, säger hon och fortsätter:
– Jag ser matematik som en resa. Vi börjar med metoder på E-nivå varje vecka och övergår sedan i metoder på C–A-nivå. Veckan efter går vi vidare med nya metoder. E-metoder tar cirka två till tre veckor och C–A-metoder tar tre veckor. Sedan har hela resan synliggjorts för eleverna, i olika typer av pass, med mycket feedback. Genom att jobba så kan jag och eleverna lättare följa vårt lärande tillsammans.
Bredvid Ewa Färnstrand sitter två elever som bjudits in till lärarrummet. En engångsföreteelse, konstaterar matematikläraren samtidigt som hon ser sig om och ler. Eleven Vide Lantz tycker att det här arbetssättet fungerar extremt bra, som han uttrycker det.
– Man hinner med mer, det blir effektivare och leder till att man förstår mer. Det här är den strukturen som har funkat bäst för mig, oavsett ämne. En fördel är att vi börjar på E-nivå och jobbar oss uppåt, ju närmare provet vi kommer. Då vet man hur man ligger till.
Eleven Oliwer Wahlman fortsätter och berättar om vikten av att få möjlighet att hjälpa varandra i klassrummet.
– Om jag hjälper Vide med en uppgift, då kommer jag också ihåg det bättre.
– Ja, fyller Ewa Färnstrand i. Det är så det byggs upp: man jobbar själv, man jobbar i par, man jobbar själv, man jobbar i grupp. Men hela tiden mot samma mål. Den ena kanske redan kan, den andra lär sig. Och den som kan repeterar och befäster. Det är en väldig vinst med det, säger hon.
Dylan Wiliams pratar ofta om vikten av ett livligt klassrum under sina föreläsningar runtom i världen. Och det är det dags för i dag, i en årskurs åtta. Det är huvudpoängen i Ewa Färnstrands så kallade aktivitetspass.
– Nu har eleverna alltså köttat på under nötapasset förra lektionen och i dag ska de samarbeta i mindre grupper. Tanken är att de ska få feedback av både varandra och av mig.
Under lektionen ska eleverna vara resurser åt varandra. Emelie och Klara hjälps åt och ger varandra feedback. Foto: Daniel Bernstål
Lektionen inleds och Ewa Färnstrand berättar för eleverna att dagens lektion ska handla om ett ganska svårt område: diagram och funktioner – där eleverna ska rita upp räta linjer från tabeller, samt tolka formler på färdigritade räta linjer.
– Nu ska vi köra den här veckans aktivitetspass med hjälp av vår kära övning ”karusellen”, som vi brukar jobba med på fredagar, säger hon.
Eleverna delas in i tio grupper och Ewa Färnstrand placerar ut en problemlösningsuppgift vid varje bord.
– När jag säger ”bryt” ska ni gå vidare till nästa station.
– Klara färdiga kör! ropar Ewa Färnstrand och börjar gå runt för att checka av hur de ligger till, och för att pusha dem att ta ett litet steg till, upp till nästa nivå.
Eleven Wilmer Ottosson tycker att övningen ”karusellen” är ett lärorikt sätt att jobba på.
– Det blir aldrig ensidigt och så känner jag att man får en helt annan förståelse när vi diskuterar och hjälper varandra. Dessutom är dagens uppgifter utvalda för att summera hela arbetsområdet, inför provet, vilket är väldigt bra.
I slutet av dagens lektion får eleverna bedöma sina kunskaper och skriva ner vilka av metoderna de kan och inte.
– Det är sällan de får ett annat betyg än den bedömning de själva har gjort, vilket leder till att proven är väldigt lätträttade för mig, säger Ewa Färnstrand.
Den stora utmaningen när man arbetar utifrån Dylan Wiliams strategier är att alla ska få den hjälp och det utrymme de behöver. De första åren hade Ewa Färnstrand 15 elever.
– Inga problem alls. I dag är de dubbelt så många.
– Att arbeta i olika pass; enskilt, i par och i grupp, är en stor vinst eftersom jag har 30 elever numera. Nu hinner jag ”se” alla i betydligt större utsträckning, vilket skulle vara svårt om eleverna bara jobbade individuellt.
Det är fredag och dagens sista lektion, vilket känns av på stämningen. Foto: Daniel Bernstål
Ewa Färnstrand har förståelse för att många lärare tycker att de här strategierna kräver för mycket och tar för lång tid. Och att det kan vara svårt att dela upp planeringen i olika pass av olika karaktär.
– Jag tror det handlar om att låta saker och ting ta lite tid och att inte stressa för att hinna med alla momenten. Mitt tips är att börja med ett av stegen om det känns övermäktigt, säger hon.
Dylan Wiliams fem nyckelstrategier, som Ewa Färnstrand implementerar i varje pass:
Källa: Dylan Wiliam och Siobhán Leahy. ”Handbok i formativ bedömning – strategier och praktiska tekniker”.
Ålder: 47 år.
Bor: Kilafors.
Undervisar i: Matematik i årskurs 7–9.
Familj: Sambon Martin, en son och tre bonusbarn.
Fritid: Promenader, löpning, längdskidåkning.
Motto: Att prova nya saker ger energi.
LÄS ÄVEN
Så får han mattekunskapen att sätta sig
Han gör matten levande för ekonomieleverna
Vi lärare debatt Debattören: Fokusera på praktiska färdigheter och disciplinära grundkunskaper.
Lärarutbildning ”Jag hade verkligen önskat att få metodik i mina ämnen.”
Krönika Matteläraren om den nya tidens stora utmaningar.
Matematik no teknik Professorn: Tydlighet gör det lättare för lärare att jobba självständigt.
Matematik no teknik ”Vi kan inte vara ett land som inte läser.”
Reportage ”Skolsystemet är inriktat på medelelever och inte så bra som det skulle kunna vara för högpresterande elever.”
Lektionstipset Gymnasieläraren om varför eleverna behöver en wow-upplevelse.
Forskning Drygt två tredjedelar klarar inte ett enkelt mattetest.
Forskning Forskaren: Kopplingen mellan ämnesinnehåll och språk måste vara tydlig.
Matematik no teknik Teknikläraren: Givande för eleverna att försöka komma på nya tekniska lösningar.
Forskning Fysikläraren: Vi fastnar ofta i själva proceduren och lägger inte så mycket kraft på förståelsen.
Nationella prov Skolverket har inget definitivt svar på vad det beror på.
Forskning Forskaren: Är det bullrigt och trångt får eleverna sitta tysta och räkna i matteboken.
Forskning Forskaren: Flickorna har oftast en större rädsla att säga fel.
Betyg Sämsta noteringen någonsin i både fysik och kemi.
Läromedel Har inga planer på att sluta: ”Måste uppdatera innehållet.”
Betyg Skolverket: Andelen F ökar kraftigt.
Reportage Teknikläraren som utvecklar undervisningen i takt med samtiden.
Undervisning Därför valde vi att bli lärare i våra ämnen.
Lektionstipset Matematikläraren drar nytta av sina psykologikunskaper.
Matematik no teknik NO-läraren: Varför tar inte alla chansen?
Krönika Matteläraren: Rädslan för att göra fel minskar när stämningen är avslappnad.
Pedagogik Gymnasieläraren: Ger en variation i undervisningen som höjer elevernas motivation.
Matematik no teknik Forskaren: ”Alla kan bli bra på matte.”
Stoffträngseln Skolverket: Enbart mer undervisningstid hjälper inte.
Gy25 ”Ett haltande system med inbyggda nödlösningar.”
Matematik no teknik NO-läraren: Viktigt att höja blicken och inte fastna i sin egen lilla värld.
Forskning Forskaren: Krävs en allmän läsförståelse – men också något mer.
Forskning Forskaren: Matematiksvårigheter kan inte enbart lösas med matematikinsatser.
Forskning Forskaren: De begränsade kunskaperna påverkar elevers prestationer.
Forskning Forskaren: ”Garantin kan nästan vara ett hinder för stöd”.
Forskning Forskaren: Lärarna pressas att sträva efter mycket men ytligt ämnesinnehåll.
Vi lärare debatt Kemiläraren: De stryper det viktigaste riktmärket vi har när vi sätter betyg.
Forskning ”Djur är ofta närvarande som objekt men sällan som subjekt.”
Forskning Professorn: Likvärdigheten är allra lägst i Sverige.
Vi lärare debatt Kemiläraren: Varför vill Skolverket försvåra för oss i tydligheten mot elever?
Panelen ”Det kan vara lite ledsamt att ta avsked.”
Krönika ”För en skoltrött 16-åring kan det kännas helt främmande.”
Efterspelet Skolverket: Hög tid att huvudmännen tar tag i tekniken.
Reportage Mattelärarna om modellen som får alla att höja sig.
Betyg och bedömning Här är professorns fem bästa tips.
Forskning Finns ett behov av att skapa sammanhang och forum där tjejerna kan träffas.
Lektionstipset Så får hon eleverna att förstå svåra facktexter.
Uthållighetsraset Arbetssättet – steg för steg.
Matematik no teknik ”Jag kommer inte tvinga någon elev att vara med.”
Vi lärare debatt Matteläraren: Det är ovärdigt, Skolverket!
Forskning Professorn: Jag vill ta chansen att försöka påverka
Nationella prov NO-läraren: Det är förjävligt.
Panelen Sex lärare svarar.
Pedagogiska tips Här är forskarens fem bästa tips.